Hej, jag är en finlandssvensk från Pargas, som har en diskussion med mina bekanta om diverse svenska ortsnamn i Finland. Jag vet att det finns städer som har enbart finska namn, ex. Kotka och Salo, men även dom mest finska orterna brukar ha ett svenska namn. Nu sitter vi och diskuterar om stadsdelen PIISPANRISTI i St.Karins har ett svenskt namn? Kan nån hjälpa mej? MVH:Johan Gröndahl, Pargas, Finland (inlägget överflyttat från OTRS-systemet av Riggwelter 26 augusti 2006 kl. 21.38 (CEST))[svara]

"Piispanristi" (översatt = Biskopskors) är som sagt ett område i S:t Karins nära Åbo, detta område var där dom Svenska intressena var som starkast i det tidiga Svensk(-finska) riket. Sammanlagt uppgår befolkningen idag till några tusen.

Namnet tros komma från 1440-talet när biskopstjänaren Peter rånmördades på sin väg till Åbo, biskopen skulle då antingen ha låtit resa ett kors eller hugga in ett kors i en sten vid platsen.

Ortsnamn med Biskop* förekommer i stor utsträckning i trakterna, t.ex. Biskopsö, Biskopsböle, Biskopsköle m.m., det förfaller mig mycket troligt att orten har haft det svenska namnet Biskopskors, men att det i något skede fallit ur bruk. MoЯsE 28 augusti 2006 kl. 08.06 (CEST)[svara]

Stubträsk är inte en by i Pargas kommun, men närapå. Jag har nu i huvudartikeln räknat upp namnen på de stadsdelar, öar och byar som idag har egna artiklar som är kortare än 150 tecken och därför är goda kandidater för att slås samman med Pargas. Dessa stubbartiklar innehåller ingen som helst information utöver att de är just öar och byar i Pargas, så min plan är att ersätta dem med redirects till Pargas. Men har vi fått med samtliga stadsdelar och byar i Pargas? Vilket är egentligen urvalet som gjordes när stubbarna skapades? Finns det en källa att lita på, t.ex. en lista på kommunens egen webbplats? Den låga encyklopediska kvaliteten kommer verkligen i dagen på ett annat sätt när informationen koncentreras på det här sättet än när den är utspridd på dussintals stubbartiklar. Och det är ju en vinst i sig. --LA2 9 april 2008 kl. 20.43 (CEST)[svara]

Ja, det är en av de stora vinsterna med att slå ihop småartiklar till större. När informationen samlats ser man bättre hur den behöver förbättras. // habj 14 april 2008 kl. 21.50 (CEST).[svara]

Re. Stubbar och grodor.

Det är med stort intresse jag tagit del av beskrivningen av Pargas i dag och förr. Stubbarna är bra, och växer till träd med hjälp av alla sakkunniga läsare.Och dom språkliga grodorna, dom kan väl dom språkintresserade ta hand om. Så tillsammans kan vi göra allting ännu bättre och intressantare. Jag ser fram mot mera inlägg av både det ena och det andra. Vem vet nåt mera om Hallonblad förresten?//Krister Ljungqvist

Väståbolands kommun har nu beslutit att byta namn till Pargas och har väl då rätt till det här artikelnamnet. Jag hoppas att denna artikel kan flyttas undan till Pargas (ort) eller liknande och lämnas mer eller mindre orörd, så att den nya kommunen endast behandlas i artikeln som nu heter Väståboland och flyttas till Pargas den 1 januari 2012. Flyttet kommer att kräva administratörsrättigheter. --LPfi 15 juni 2011 kl. 10.03 (CEST)[svara]

Jag flyttade ändå kommunen till Pargas (kommun). "Ort" är inte entydigt och som äldre betydelse är det kanske bättre att den här får ha företräde. --LPfi 1 januari 2012 kl. 09.14 (CET)[svara]

På lite längre sikt bör artiklarna om orter och kommuner i Finland separeras på samma sätt som gäller motsvarande förhållanden i Danmark och Sverige. Ett problem med Finland är att Kommunallagen där (§5) gör det lagligt för kommuner att benämna sig "stad". Detta trots att kommunen (som i detta fall) ju mest består av landsbygdsområden. Då blir det lätt att blanda samman den egentliga staden Pargas (tätorten) med kommunen som heter "Pargas stad". Just i det här fallet heter kommunartikeln numera Pargas stad och ortsartikeln Pargas. Kanske så vi får göra med alla Finlands kommuner. --Andhanq (disk) 15 mars 2012 kl. 08.05 (CET)[svara]

Lagen ger rätt för kommunerna att kalla sig stad, förutsatt att kommunen påminner om en stad. Men landsbygden runt de flesta städer har inkorporerats i stadskommunen, vilket betyder att ren landsbygd ingår också i t.ex. Åbo. På så sätt är det kanske inte mer fel att tala om stad ifråga om Pargas än i frågan om Åbo, om man tycker att Pargas centrum ser ut som en stad (vilket nog kan diskuteras).

Men väsentligt är att kommuner som kallar sig stad fortsättningsvis är kommuner. Därmed kan man då det är ändamålsenligt tala om kommunen Pargas och kommunen Helsingfors - i det förra fallet t.ex. i motsats till huvudstadsregionen, i det senare i motsats till tätorten. Vad som är ändamålsenligt och POMMF är dock inte självklart.

En principdiskussion liknande den om Sverige borde säkert föras, men kanske det är bättre att vänta tills kommunerna stabiliserat sig; ännu drar varje regering upp planer för ytterligare sammanslagningar av kommuner som i förra omgången upplevdes som tillräckligt stora.

--LPfi (disk) 15 mars 2012 kl. 12.38 (CET)[svara]

Ja. De kommuner i Finland som beslutat benämna sig stad enligt §5 är ju fortfarande kommuner med samma status som alla andra. Dock har de en laglig rätt att benämna sig annorlunda, och det måste vi förhålla oss till på ett bra sätt. Så en standardiserad inledningsmening kunde lyda ungefär "Karleby stad (fi. Kokkolan kaupunki) är en kommun i --- vars huvudort är tätorten Karleby." Nästa steg blir en separat artikel om den egentliga staden Karleby, som ju då inte kan kallas "stad" eftersom hela kommunen heter så utan den får tiltuleras tätort. --Andhanq (disk) 15 mars 2012 kl. 13.37 (CET)[svara]

Jag har noterat att våra artiklar om finska kommuner inte heter något med "kommun" på slutet, dvs den här artikeln heter Pargas, inte Pargas kommun. Det verkar inte finnas någon artikel om tätorten "Pargas". Förvirringen är än större för Kimitoön där Kimitoön handlar om kommunen och Kimitoön (ö) handlar om ön. Vad är tanken bakom detta? /ℇsquilo 15 mars 2012 kl. 16.30 (CET)[svara]

De nya kommunerna Väståboland (nuvarande Pargas kommun) och Kimitoön tog namn efter de etablerade namnen på regionerna ifråga. Då man talar om Kimitoön avser man sällan ön, utan oftare ön med omgivande skärgård. Därför var det naturligt att överföra namnen direkt på de nybildade kommunerna, och ön fick kallas något annat (jfr Borgå å, som uppenbarligen uppkallats efter staden som fått namn av ån). --LPfi (disk) 15 mars 2012 kl. 20.33 (CET)[svara]

Tillägget av finskt namn på Kärnom "(fi. Keriniemi)", ogjordes med motiveringen "finns inte officiellt". Jag undrar vad det betyder. Det angivna finska namnet skiljer sig såpass mycket att det säkerligen är gammalt och etablerat. Ett etablerat namn bör nämnas också om det inte är officiellt. Däremot bör det förstås vara dokumenterat. En sökning på Keriniemi Parainen gav bland annat en arkivpost Arkistoyksikkö: A78:39/1 Keriniemi / Kärnom; Niittyjen katselmuksesta asiakirjat (dokument från en förrättning i Pargas landskommun på 1700-talet) som tyder på att namnet åtminstone varit officiellt. Jag återställer tillsvidare. --LPfi (diskussion) 2 april 2014 kl. 09.46 (CEST)[svara]

Kollade med Lantmäteriverket som har koll på alla officiella ortnamn på tvåspråkiga orter i Finland. Keriniemi finns inte i Pargas. Om stället hetat så på 1700-talet är det i så fall en uppgift som bör noteras i artikeln om orten, men det är inte längre platsens officiella namn. --Migro (diskussion) 2 april 2014 kl. 23.15 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Pargas. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110720194510/http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=3&id=0 till http://vrk.fi/default.aspx?docid=786&site=3&id=0
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20150323054815/http://www.blayney.nsw.gov.au/ArticleDocuments/329/3h%20-%20Hobbys%20Yards%20Heritage%20Items.pdf.aspx till http://pxweb2.stat.fi/Dialog/varval.asp?ma=159_vaerak_tau_341_sv&ti=T%E4torter%20efter%20folkm%E4ngd%20och%20folkt%E4thet%2031.12.2012&path=..%2FDatabase%2FStatFin%2Fvrm%2Fvaerak%2F&lang=2&multilang=sv

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 24 maj 2017 kl. 07.38 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Pargas. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20081004140439/http://www.pargas.fi/sv/framsida/info_om_pargas/ till http://www.pargas.fi/sv/framsida/info_om_pargas/
• Lade till arkiv https://archive.is/20071226122728/http://www.pargas.fi/sv/kultur_&_fritid/museer/pargas_historia/ till http://www.pargas.fi/sv/kultur_%26_fritid/museer/pargas_historia/

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 9 september 2017 kl. 12.57 (CEST)[svara]

@Tvikobb: Hej! Jag vet inte så mycket om det tekniska. Jag var tvungen att slå upp vad ”UTF-8” är. Jag tänker bara på hur det ser ut. Alltså undrar jag varför vi ska använda de gamla förenklade skrivmaskinscitationstecken " " i stället för de typografiska citationstecknen ” ” ? Såvitt jag kan se är det kontentan av din redigering. Tack på förhand för svar. Possessionaten (diskussion) 13 juni 2019 kl. 03.37 (CEST)[svara]

Det ska vi inte. I löptext ska vi använda typografiska citattecken (”) medan de vanliga citattecknen (") används i wikikod. Dock slarvas det ganska mycket med det eftersom " är mycket lättare att skriva än ”. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 11.04 (CEST)[svara]

Jag var tidigare av den åsikten, men faktum är att de typografiska citationstecknen inte ser särskilt bra ut på skärm (subjektiv åsikt med de kombinationer av typsnitt och skärm jag använt). Därför har jag övergått till att föredra de gamla förenklade tecknen, som utformats för denna användning. Idealet vore förstås att man med tekniska metoder (typsnitt, CSS och webbläsarinställningar) får webbläsaren att visa vad som ser bäst och tydligast ut i olika situationer, men då situationen inte förbättrats väsentligt de senaste tio åren har jag inte stort hopp om att något skulle hända där inom överskådlig framtid. --LPfi (diskussion) 13 juni 2019 kl. 11.55 (CEST)[svara]

Det finns väldigt många kortare och längre formuleringar runt detta i Citationstecken, WP:Hjälp, WP:Citat, WP:Specialtecken, WP:Skrivregler#Kursivering, WP:Stilguide - det är inte lätt att utröna vilken formulering som är senast ditlagd eller om någon WP:konsensus existerar.

Alla är nog överens om vad som är rätt och snyggast vid bruk av papper med trycksvärta. Men det är även ett tungt argument att även om det existerar operativ- plus grafiksystem som renderar detta snyggt på bildskärmar, så är det ännu vanligare att det INTE ser snyggt ut på telefoner, surfplattor och datorer. (speciellt i kursiv stil). Och att metoden att skriva in symbolvarianter från tangentbord är inkonsekvent över plattformsmodeller.

En mer övergripande praxis/instruktion är: "Formgivningen måste underordna sig funktionen. Använd såväl grafiska uttrycksmedel som avancerad kod med försiktighet, för att inte äventyra läsbarheten eller att avskräcka nya skribenter. Tänk på principen om minsta möjliga förvåning och att andra ska kunna redigera det du skapar." --Tvikobb (diskussion) 13 juni 2019 kl. 13.24 (CEST)[svara]

Som Tvikobb skrev finns det en många olika formuleringar i ämnet. LPfi och Tvikobb skriver att det finns situationer där många tycker att typografiskt riktiga citationstecken ser lite sämre ut. Om detta tänker jag följande: 1) Typografiska citationstecken anses trots allt mer rätt än de raka, som (så vitt jag vet) existerar enbart därför att skrivmaskiner en gång existerat. Jag såg nyss slumpvis på min iPhone på tidningarna is.fi och expressen.se, att de använder de typografiska. 2) Utvecklingen kan bara gå åt ett håll, nämligen att raka tecken blir mindre behövliga av utseendeskäl (personligen tycker jag att det redan nu inte finns några tydlighets- och utseendeskäl för raka tecken, men det är en åsikt). Därför finns det inga skäl att fylla Wikipedia med raka tecken. 3) Wikipediatexter kan ju fritt kopieras och användas av vem som helst. Vi skriver inte texter som skall finns bara på Wikipedia. Kanske att någon vill lyfta ut en text, till exempel att Pargas kallas för ”Skärgårdens huvudstad”. Då kan den väl lika gärna ha de mest accepterade citationstecknen? Possessionaten (diskussion) 13 juni 2019 kl. 14.52 (CEST)[svara]

Hade inte skrivmaskinerna typografiska citationstecken? Det var väl snarare för de tidiga videoterminalerna och hemdatorskärmarna som de raka tecknen behövdes (eller, hm, språk där man har olika inledande och avslutande tecken kanske valde raka på en del skrivmaskiner)? Hur som helst tyckte jag tidigare (2) och (3), men då de tekniska lösningarna inte används föredrar jag att vara pragmatisk. Att göra rätt trots att resultatet då blir sämre i överskådlig tid verkar som en sämre lösning än att byta senare. En lösning vore att på skärm använda ett typsnitt där de typografiska tecknen liknar de raka, medan de kodas som typografiska och ett annat typsnitt används för utskrift. Det vore enkelt genomförbart om något lämpligt typsnitt finns tillgängligt. --LPfi (diskussion) 13 juni 2019 kl. 15.29 (CEST)[svara]

Både skrivmaskiner och datorterminaler har en begränsad teckenuppsättning, de senare mer än de förra. Därför rationaliserades “ och ” bort och ersattes av " bland annat i ASCII. Idag använder vi unicode och då finns inte de begränsningarna längre. Jag håller med om att de typografiska citationstecknen ser märkliga ut när de är kursiverade (jag tror inte det är meningen att de ska kursiveras) men okursiverat tycker jag faktiskt att de ser bättre ut. /ℇsquilo 13 juni 2019 kl. 19.52 (CEST)[svara]