Resurser:

• Nordisk mytologi i Nordisk familjebok, Uggleupplagan
• Nordisk mytologi på Yahoo!
• Gamla målningar - de flesta torde vara fria från copyright

Rätta mig gärna om jag har fel, men: Att målningen som avbildas är gammal har väl ingenting att göra med huruvida avbildningen av målningen för spridas vidare. Tyvärr... Jag kan inte se någonstans på Haugens sidor att han ger bort bilderna för allmänt bruk (och sådant tillstånd måste explicit uttalas, annars gäller att ingen har någon rätt alls att återanvända). Faktum är att jag inte heller ser om han har rätt till de bilder han publicerar, åtminstone några av dem verkar vara inskannade och det står inget om varifrån. Om fotografierna är tagna av honom själv kunde han kanske skänka bort dem - om han går med på det. OlofE 2 juli 2004 kl.21.47 (CEST)

Jag rättar dig gärna. :-) Jag citerar från en:Wikipedia:Public_domain_image_resources#Objects: "Accurate photographs of paintings lack expressive content and are automatically in the public domain once the painting's copyright has expired (which it has in the US if it was published before 1923). All other copyright notices can safely be ignored." Och Wikipedia lyder under USA:s lagar. Den fjättrade ankan 2 juli 2004 kl.22.00 (CEST)

• Artikeln kanske borde delas upp i "Fornnordiskt" och "Folktro"! Det ena verkar gå i det andra men det verkar som att dessa ämnen brukar tas upp separat på andra ställen. / Mats 1 december 2003 kl.03.37 (CET)

• Blir inte artikeln snyggare om vi lyfter ut uppräknandet av gestalterna till en egen artikel? De viktigaste kan tas upp i den löpande texten på lämpligt ställe. / Mats 2 december 2003 kl.19.08 (CET)

Tycker vi kan ha dem i en tabell till höger. Den fjättrade ankan 2 december 2003 kl.19.43 (CET)

Bara den inte blir alldeles för lång! / Mats 3 december 2003 kl.01.41 (CET)

Vi kan ju ha olika tabeller för olika grupper, och är de dessutom i två kolumner blir de inte så långa. Den fjättrade ankan 3 december 2003 kl.01.45 (CET)

Om vi lägger dem i två kolumner blir det jätte jobbigt att lägga in nya gestalter i alfabetisk ordning! (Det var därför jag ändrade tabellen! Frågan är vilket problem som är minst!) / Mats 3 december 2003 kl.17.18 (CET)

Jag har nog ändrat mig! Det blir bättre med ingen tabell alls. (Gestalterna som är inlaggda nu är dessutom helt felaktiga, så det blir till att börja om från början hursomhelst!) / Mats 4 december 2003 kl.00.55 (CET)

• Dessutom undrar jag över runstenrnas status som källor: De är ju både arkelogiska fynd och litterära verk. Vart hör de hemma? / Mats 2 december 2003 kl.19.08 (CET)

De bör nog räknas både som skriftliga källor. Den fjättrade ankan 2 december 2003 kl.19.43 (CET)

• Finns det verkligen en gudinna Skuld och en norna Skuld? Är de samma person? Roger Wernersson 4 december 2003 kl.12.45 (CET)

Det finns bara en skuld (vad jag vet), men hon är å andra sidan både norna (dvs ödesgudinna) och valkyria (dvs sköldmö vilket möjligen gör henne till en asynja (?)). Jag har redan skrivit artikel Skuld (mytologi) och där är hon bara nornna för tillfället.
Överhuvudtaget behöver listan en rejäl redigering. Jag håller på att gå igenom de gudar jag hittat, så det borde kunna bli en snygg lista tillslut. / Mats 4 december 2003 kl.15.10 (CET)

• Som artikeln ser ut nu borde "mina" bidrag införlämmas i Ankans eller bara strykas! Möjligen skulle rubriker i stil med "Utbredning" och "Nyhedendom" läggas till. Åsikter? / Mats 7 december 2003 kl.19.04 (CET)

Delen Historia borde kunna vara kvar till stor del (och resten infogas), men mytologidelarna borde sammanfogas helt. Du har ju skrivit en del som jag inte har med. Den fjättrade ankan 7 december 2003 kl.19.07 (CET)

OK, jag försöker göra det utanför "Veckans artikel-ramen". Håller du inte med om att några nya rubriker vore bra: Folktro, Utbredning, Asatro kanske? / Mats 7 december 2003 kl.19.30 (CET)

• Kallades det verkligen "Forn sed" när det begav sig? Det låter som ett modernt (eller kanske romantiskt) påhitt, tycker jag. -- bkhl 8 december 2003 kl.03.24 (CET)

Jag vill bestämt minnas att jag läste det någonstans men hittar det inte. (Tog bort) Det jag minns att jag läste var att vid en konflikt på Island gjorde den ene mannen anspråk på "forn sed" när de flesta redan hade gått över till den modernare tron. Hm! Ska leta lite... / Mats 8 december 2003 kl.07.04 (CET)

Hej! Jag ändrar

Upplysande är också de lån som från den nordiska mytologin har upptagits i mytologin hos de samiska och finska folken. Till den samiska gudavärlden har således från den nordiska lånats Hora-galles (Tor), Väralden olmai (isl. veraldar gu<eth>, Frej) och Biegga-galles (vindens gud, stormguden, Njord eller Oden).

till

Även den samiska eller finsk-urgiska mytologin har nordisk-liknande gestalter: Hora-galles (Tor), Väralden olmai (isl. veraldar guð, Frej) och Biegga-galles (vindens gud, stormguden, Njord eller Oden). Inslaget av schamanen Oden, de dödas nåjd, är ett typiskt finsk-urgisk kännetecken.

Dessutom bör vi:

• Överväga om denna sida ska använda termen "germansk" i den utsträckning som görs. Jag tycker vi ska byta ut germansk så gott som möjligt med "nordisk". Skälet är, som sidan anger, "Till den nordiska mytologin är källorna vida rikare än till de germanska brödrafolkens." Jag är inte brödrafolk med tyskarna, jag kan inte ens tyska!
• dela upp den i flera mindre artiklar.

// rogper 23 maj 2004 kl.14.03 (CEST)

På engelska Wikipedia är germansk och nordisk mytologi 2 olika artiklar. Sidan om germansk mytologi är påtagligt kortare...

Bland listan på asar finns en vid namn Bor. Länken till denne as går till grundämnet bor. Borde ändras. /Johan

Fixat, men du vet väl att det här är en wiki? Alla kan ändra i artiklarna. /Grillo 10 januari 2005 kl.23.22 (CET)

Är inte "praktiserades" ett konstigt ordval i första paragrafen? Praktiserar man mytologi? Kommer själv inte på nåt vettigare för tillfället, men det känns som att det kunde se snyggare ut.

Ändrade till traderade, vilket var det vettigaste jag kunde komma på...--oskila 13 juni 2006 kl.01.31 (CEST)

Varifrån är uppfattningen om att Oden = Mercurius hämtad? Det tycks mig att veckodagen är den enda gemensamma nämnaren...--oskila 13 juni 2006 kl.01.35 (CEST)

"...Oden, vars likhet med Mercurius är att båda förde de döda till deras boning."

Låter som ett citat ur Nordisk familjebok. Förr ville man gärna framhäva likheter med andra indoeuropeiska folks mytologier, men att anföra veckodagarnas namn som argument är ganska långsökt. --JFK 21 juni 2006 kl.17.59 (CEST)

Ah, så är det nog. --oskila 22 juni 2006 kl.02.21 (CEST)

Varg Vikernes som källa ? Är det verkligen seriöst att ha med Varg Vikernes, en brottsling och nazist som litteraturkälla till vad som annars kunde vara en trevlig artikel ?

Jag är ledsen att behöva vara negativ, men jag tycker inte att artikeln som den ser ut i nuläget passar som en utvald artikel. Tills nyligen, jag har försökt rensa upp lite, var den dåligt disponerad och innehåller mycket små lösa fakta, icke konsekvent i språk och ordval, dåligt med fakta och källhänvisningar, och framförallt ger den en bristande övergripande bild över mytologin och dess innehåll. Jag anser därför dels att (det skulle i alla fall vara roligt om någon ville hjälpa till med det) artikeln gärna skulle behöva förbättras, framförallt med bättre fakta än bara från runeberg och liksom sållas på omoderna tolkningar, samt att den skall avnominseras som utmärkt, tills vidare. --flinga 29 juli 2007 kl. 20.19 (CEST)[svara]

Ja, visst kan artikeln förbättras på många sätt. För egen del ser jag dock betydligt större brister vad det gäller artiklar om nordisk folktro. Jag är dock emot att sålla bort omoderna tolkningar. Omoderna tolkningar bör vara kvar, men som forskningshistoria. /Achird 3 oktober 2007 kl. 14.03 (CEST)[svara]

Ja, vissa av de omoderna tolkningarna (vilket jag inte är rätt person att avgöra vilket som är den rådande tolkningen och äldre) kan ju vara kvar som forskningshistoria (fast alla kanske inte vore relevanta i artikeln). Det viktigaste är som jag ser det att vi i alla fall har en bra redogörelse för de mest framträdande tolkningarna av, och de viktigaste aspekterna av nordisk mytologi. Hur menar du när du säger att du ser betydligt större brister vad det gäller artiklar om nordisk folktro? Att denna artikeln har större brister än jag tagit upp, eller menar du att andra artiklar brister ännu mer? Tänker du på någon särskild? Det viktiga med denna var ändå att den har stått som utmärkt artikel, och jag tycker inte den håller måttet för det. Som jag ser det så är en utmärkt artikel perfekt, och det är åtminstone inte den här. --flinga 4 oktober 2007 kl. 02.58 (CEST)[svara]

I jämförelse med usla artiklar som Folktro så är ju denna artikel riktigt bra. Artikeln Nordisk folktro, som ju borde vara denna artikels historiska fortsättning, finns inte ens! /Achird 4 oktober 2007 kl. 15.55 (CEST)[svara]

Skillnaden är ju dock att den här artikeln är klassad som utmärkt, vilket får det att se ut som om wikipedia har låga kvalitetskrav. --Ace90 6 oktober 2007 kl. 15.32 (CEST)[svara]

Instämmer i Ace90:s inlägg, det var min poäng också, att artikeln klassad som utmärkt, vilket skall vara förbehållet de absolut bästa artiklarna. Nordisk folktro, eller i alla fall folktro, borde visst också ha en artikel, alternativt kan man åtminstone ha med det ämnet tills vidare lite i denna artikel. Jag känner mej dock inte förmögen att bidra med något nämnvärt i ämnet, tyvärr, för det är intressant. --flinga 6 oktober 2007 kl. 15.45 (CEST)[svara]

Resultatet av avnomineringen blev markeras som läsvärd enligt riktlinjen:

• Har efter minst två veckor fått övervägande och minst fem röster på markera som läsvärd och
• dessa röster ihop med ta bort har utgjort minst 2/3 av det totala antalet röster.
  /Ronny 15 oktober 2007 kl. 16.32 (CEST)[svara]

• Avnominerad av Ace90 1 oktober 2007 kl. 20.22 (CEST)[svara]
• Motivering: Baserad på ugglan, vid listan till höger står det "ännu ofullständig". Det dåliga skicket har tagits upp på diskussionssidan i juli
• Riktlinjer för röstning.

Ta bort

1. flinga 4 oktober 2007 kl. 03.03 (CEST) Anser inte att den täcker in ämnet på ett tillräckligt bra sätt.[svara]
2. Frederico 7 oktober 2007 kl. 22.14 (CEST) Jag är tveksam om en artikel som är byggd på Nordisk familjebok når upp till dagens Wikipedia standard.[svara]

Behåll som utmärkt

Markera som läsvärd

1. NatoX 2 oktober 2007 kl. 17.06 (CEST)[svara]
2. Sk0lan ^{B D} 2 oktober 2007 kl. 20.47 (CEST) Artikeln når nog inte upp till utmärkt status, men är bra ändå.[svara]
3. Huggorm 3 oktober 2007 kl. 23.36 (CEST)[svara]
4. "...Brallan 5 oktober 2007 kl. 22.02 (CEST) ..."[svara]
5. Popoff 7 oktober 2007 kl. 22.45 (CEST)[svara]
6. Tomas e 10 oktober 2007 kl. 23.00 (CEST) Bra men inte jättebra = läsvärd känns lagom[svara]
7. Huggorm 11 oktober 2007 kl. 23.10 (CEST)[svara]
8. "...Brallan 13 oktober 2007 kl. 14.35 (CEST) ..."[svara]
9. Suz 7 oktober 2007 kl. 22.03 (CEST)[svara]

Diskussion

Jag tycker inte riktigt den känns som en läsvärd artikel heller, viktiga delar av mytologin och mytologin som helhet gås igenom lite hipp som happ, detaljrikt på vissa ställen och bristande på andra. (Jag kommer dock inte stånga mig blodig för att den inte ska vara läsvärd, jag har liksom heller inget emot artikeln, det är ett spännande ämne och den innehåller intressanta saker). --flinga 4 oktober 2007 kl. 03.03 (CEST)[svara]

Jag förstår inte heller hur en text baserad på ugglan ska kunna anses vara läsvärd. Det går totalt emot praxis här på nomineringssidan. --Ace90 4 oktober 2007 kl. 20.09 (CEST)[svara]

En text plankad rakt av från Ugglan torde sällan vara läsvärd eller utmärkt, men att Ugglan finns med som källa ska väl i sig inte diskriminera en artikel? Detta ymninghetshorn av forna tiders kunskap (och forna tiders språk och värderingar) förtjänar mer uppskattning och vördnad än så :-) Tomas e 10 oktober 2007 kl. 23.00 (CEST)[svara]

Det håller jag med om, men i det här fallet är ju inte ugglan en av många källor, utan det mesta av texten är ju tagen direkt från ugglan. --Ace90 14 oktober 2007 kl. 17.53 (CEST)[svara]

Varför ligger två röster under "diskussion"? /Grillo 7 oktober 2007 kl. 22.51 (CEST)[svara]

Ehmn, jag var visst förvirrad när jag röstade. Jag mnade läsvärd, nu är det åtgärdat! Suz 14 oktober 2007 kl. 21.28 (CEST)[svara]

Att Tyr på svenska kallas Ti stod en kort stund idag i artikeln. Jag tror att Tyr mycket väl kan stavas Tir. I runskrift stavas han tiuR, vilket också är t-runans namn, Tyrs symbol. I Danmnark heter tisdag "tirsdag", Tyrs dag. Den som skrev att Tyr heter Ti på svenska utgick kanske från svenska "tisdag" plus kunskapen om att denna dag fått namn av Tyr. Att stryka r:et tror jag är ok för veckodagsnamnet men det är att gå för långt i gudanamnet. /Rolf B 25 oktober 2008 kl. 13.37 (CEST)[svara]

Källa behövs i vilket fall på att säga att det är en (äldre) svensk form. Som andejons påpekar i en relaterad diskussion på sin användarsida. Notera att användaren som lade in Ti har gjort flera liknande redigeringar i andra artiklar, och troligen utgått från samma källa. --ɐbuı1ɟ 25 oktober 2008 kl. 17.19 (CEST)[svara]

Jag har även sett liknande i andra artiklar, till exempel diskussion:Svitjod. Det tycks finnas de som anser att alla ord som inte utvecklats enligt svenska ljudlagar borde rensas ut ur språket...

andejons 26 oktober 2008 kl. 09.01 (CET)[svara]

Det var jag som lade till det där om Ti. Att Tyr heter Ti på svenska och även på danska kan man se i t ex svenska och danska ortnamn. Även Tir förekommer och är utbytbart mot Ti, men Ti är en vanligare form. Detta kan jämföras med att Týr även kan heta Tý på isländska. Svenska versioner av guden Tyrs namn är således Ti och Tir. Svenskan har ibland "i" i vissa ställningar där isländskan har "y". Ta till exempel mansnamnet Ingvar som på isländska heter Yngvarr, eller Inge som på isländska blir Yngvi etc.

81.237.194.184 27 oktober 2008 kl. 18.47 (CET)[svara]

Tyr skulle möjligen heta "Ti" om det funnits en obruten tradition där hans namn använts. Vad jag vet gör det inte det, och en eventuell sådan har i varje fall inte påverkat språkbruket i stort. Påpekandet om vad hans "svenska" namn skulle vara är möjligen relevant när man diskuterar hans namn som ett del av andra namn, men det är en såpass obetydlig detalj i sammanhanget att den knappt förtjänar att stå med i ingressen till hans egen artikel, och skall inte stå med i en artikel där fokus inte ligger på honom. Att ta med en i det närmaste okänd form vore att förvirra läsarna och göra dem en otjänst.

andejons 27 oktober 2008 kl. 19.53 (CET)[svara]

Jag tycker att det är relevant då det är i den formen hans namn uppträder bland t ex våra veckodagar och i våra ortnamn, vilket inte är lätt att se i förstone om man bara ser till den isländska namnformen. Vi talar ju om en gud som dyrkats i Sverige och vilkens namn lämnat avtryck hos oss. I den bemärkelsen finns det en obruten tradition. Ett kort omnämnande är därför rimligt. Det kan knappast anses förvirra läsare, snarare klargör det ju ett och annat. 83.250.155.70 28 oktober 2008 kl. 19.41 (CET)[svara]

Det är lite mer komplicerat än så. I fornsvenskan böjdes egennamn liksom andra substantiv i fyra kasus – nominativ, genitiv, dativ och ackusativ. Isländskan har fortfarande kvar denna kasusböjning. Det aktuella gudanamnet har följande former på isländska: N Týr, G Týs, D Tý, A Tý. R-et i Tyr är alltså bara en nominativändelse. I fornsvenskan har namnet troligen haft följande former: N Tir, G Tis, D Ti, A Ti. När egennamn utgör förled i sammansatta ord står de vanligen i genitiv. Det är därför som det heter tisdag och inte *tirdag eller *tidag. /Lars Törnqvist 28 oktober 2008 kl. 20.03 (CET)[svara]

Gott så. Det är dock inte alltid lika strikt i de moderna språken. På danska heter det ju faktiskt Tirsdag (givet att fornsvenska och forndanska i princip var identiska). Sedan har ju de maskulina nominativändelserna fallit bort i svenskan generellt. Vi säger således Ulv och inte Ulver (Ulfr). Det torde ge oss namnet Ti snarare än Tir oavsett. 81.237.194.184 31 oktober 2008 kl. 15.35 (CET)[svara]

Jag tycker det är rimligt att man i en artikel som talar om vår inhemska religion även tar med de inhemska namnen. Detta innebär inte att jag anser att uppslagsorden skall ändras. Det är fortfarande den vanligaste formen som skall gälla naturligtvis. Men om jag är ensam om att tycka så få artikeln stå som den är. För den som är intresserad följer emellertid här nedan några namn på mytologiska gestalter och platser med de namn de skulle ha haft på svenska:

Svenska (Isländska)

åsar ( "ás" pl "aesir" d v s asar)

Åsgård ("Ásgardhr" d v s Asgård)

Jättehem (Jotunheimr)

Bävrast (Bifrostr)

Frö ("Freyr" d v s Frej)

Fröja ("Freyja", d v s Freja)

Hemdall (Heimdallr)

Rån (Ránr)

Äger (Aegir)

Slepner (Sleipnir)

Dröpner (Draupnir)

Tandgnissle (Tanngjostr)

Tandglese (Tanngrisnir)

Gyllenkamme (Gullinkambi)

Ti eller Tir (Týr)

81.237.194.184 27 oktober 2008 kl. 18.29 (CET)[svara]

Å ena sidan tänker jag, som om första redigeringen då namnformen Ti lades in, att det är en detaljnivå om varje gud som platsar bättre i vardera gudaartikel. Å andra sidan kunde det mycket väl vara berättigat med något avsnitt om namnformer och etymologi även i denna huvudartikel, till exempel att det ofta är de fornisländska (om jag förstått det rätt) formerna som är de vanligaste benämningarna i svenskan idag.

Om ovanstående namn kan jag tycka att de skulle ju vara berättigade att ha med i artiklarna om varje företeelse, ungefär, men då återstår vissa kriterier (först och främst, en källhänvisning, helst): är det svenska namnformer som faktiskt funnits, som kan påvisas historiskt sedan forntiden som forntida svenska former? Det är relevant och kan tas med, i ett sammanhang där det förklaras att det är vad det är. Eller är det som Fröja former på gudanamn som levt kvar ända in i modern tid (1700-, 1800-, 1900-tal)? Då är det också relevant, och kan nämnas som att det var den kvarlevande allmogeformen av namnet (kanske till och med "nedtecknad i x socken, år.." om man vill vara ambitiös.) Även de idag dominerande formerna (som Hugin och Munin istället för Hugen och Munen) får ju gärna ha en etymologisk förklaring, någonstans. Däremot namn som man så att säga språkvetenskapligt återskapat till modern svensk form tycker jag inte åtminstone är korrekt att hävda är svenska namn på gudarna, om det är några sådana.

Jag har något som uppenbarligen kallas en "språkliberal" syn på språk, och även om det kanske kan kritiseras teoretiskt och ha sina brister ibland, så menar jag med "vad något heter på svenska (idag)" vilket eller vilka ord som man idag använder för en företeelse, oavsett ordets historia, bakgrund eller eventuella missförstånd, och oavsett vad som tidigare använts. Det är om inte annat tillämpbart när man ska välja artikelnamn på Wikipedia. :) Återskapade moderna svenska namnformer av fornnordiska namn skulle jag inte säga är ett egentligt svenskt namn, och ifall det rör sig om sådana tycker jag inte det är viktigt att ha med i artiklarna. Man kan förstås ha med dem i alla fall, men i sådana fall får man även då förklara vad man menar med "på svenska"; om så är fallet, att det är hur namnet troligen skulle utvecklats om det funnits kvar i språket tills idag, existerat idag. Och att man har en källa där återskapandet gjorts, så det inte är originalforskning. I annat fall, se ovan. :) (Det jag vill veta är alltså, på vilka premisser är detta svenska namnformer?) --ɐbuı1ɟ 28 oktober 2008 kl. 02.23 (CET)[svara]

Jag kanske inte har samma språkliberala utgångspunkt som du, ändå håller jag i stort med dig. Jag föredrar personligen svenska namn på gudarna, av estetiska och språkhistoriska skäl. Med svenska namn menar jag de språkhistoriskt riktiga. Som det är nu varvas försvenskade, halvt försvenskade och helt isländska former (varav de sistnämnda ibland kan vara nog så svåra att ens uttala för gemene man), vilket till stor del beror på tidiga översättares dåliga språkhistoriska bildning eller brist på etymologisk "känsla". Det är emellertid inget en artikelserie på wikipedia har att ta hänsyn till. Däremot är det på plats med ett kort omnämnande av existerande svenska (språkhistoriska former), då dessa uppträder i exempelvis lokala traditioner (såsom den redan nämnda med Fröja), eller i ortnamn, personnamn och veckodagar. Ett sådant omnämnande tycker jag har ett värde då den på ett tydligare sett klargör den nordiska forntrons historiska verklighet hos oss. 83.250.155.70 28 oktober 2008 kl. 20.15 (CET)[svara]

Bäst är förstås om du kan hitta belägg för Ti som sådant. Annars kan du kanske söka efter trovärdiga tolkningar av ortnamn på Ti- och redovisa ett eller ett par belagda exempel på detta i artikeln om du hittar något. Hur är det med Tiarp, Tierp, Tihälla, Tirup, Tisjön och Tista som jag hittar i NE kartbok? I ortnamn kan kanske delar av orden ha fallit bort (jag tänker på Oden i Onsala). Med tanke på våra diskussioner är det viktigt att kunna uppge källor och inte säga mer än man kan hitta stöd för. Men skam den som ger sig. För din skull önskar jag att du till slut belönas med lite napp! /Rolf B 28 oktober 2008 kl. 21.35 (CET)[svara]

Oavsett vilket är det här knappast rätt plats att ta upp frågan, annat än möjligen allmänt om hur olika lokaler fått namn efter gudarna. Namnformer man inte har stött på på andra håll verkar bara distraherande, och bör främst tas upp i de enskilda artiklarna, om de tillför något där (som t.ex. översättningar till modernare varianter skulle göra; att få veta att "asar" enligt ljudlagarna skulle ha kunnat heta "åsar" ger inte speciellt mycket för den som inte är specialintresserad av just ljudlagarna).

andejons 28 oktober 2008 kl. 22.33 (CET)[svara]

Att "asar" egentligen skulle ha hetat "åsar" tjänar som förklaring till varför vi säger "åska" och inte aska och att vi har personnamn som "Åsa", "Åsmund" och "Åslög" mm. Termen har även bevarats i ortnamn. I Norge och vissa delar av Västsverige talar man om "Åsgåreien" (Åsgårdsreden) när man menar den sägenomspunna "vilda jakten" (i Norge säger man för övrigt "åsar" idag då man menar asarna). Genom att påtala detta kan människor lättare se kopplingen till sin egen vardag, vilket ökar förståelsen för "åsa"-trons historsika verklighet hos oss i Sverige. "Åsa" blir då lika lätt att förså innebörden av som "Björn" utan någon etymologisk förkunskap, vilket väldigt få människor besitter. Men som sagt ovan, endast där namnet på något sett bevararats anser jag det berättigat. Åsar är ett sådant namn, vilket jag visat ovan. Namn som endast har gjorts om till svensk form enligt kända ljudlagar hör dock, kan jag hålla med om, inte hemma i detta uppslagsverk, så vida de inte förklarar de isländska namnens betydelse. Personligen finner jag dem intressanta och ser ett värde i dem då de framförallt underlättar uttalet och inför en slags struktur i den kaotiska och estetiskt inte så tilltalande isländsk-svenska röran. Det är dock som sagt min personliga preferens och jag hoppas att någon så småningom kanske ger ut en nyöversättning av Eddorna eller sammanfattning av mytologin där svenska namn konsekvent används.81.237.194.184 31 oktober 2008 kl. 14.41 (CET)[svara]

Ja, vi verkar ganska ense om vilket som ska kallas namn och inte i artiklarna. Jag undrar vem det är som kommit med slutsatserna om Åsa, Åsmund, åsgårdsreien m.m.? Det låter troligt för mig, och sålänge man inte säger att det är de egentliga namnet (t ex åsar för asar, såvida inte till exempel Västgöta-Bengtsson har nedtecknat någon bonde som explicit använt den formen; då är det intressant att nämna), kan olika etymologiska resonemang vara intressanta, i respektive artikel, och såvida man har någon källa till det, där någon auktoritet dragit slutsatsen (vad vet jag, du kanske själv har skrivit facklitteratur eller liknande?). Om inte annat så finns ju nu diskussionen här för den intresserade.

Låt säga att "ås" i "åsgårdsreien" och "Åsa" et c enligt etymologisk forskning anses komma från asar - då skulle jag mena att det är relevant och korrekt att nämna som etymologisk information i artiklarna "Åsa", "Åsgårdsreien" och kanske i ett avsnitt i "Asar". Däremot skulle inte endast detta göra det berättigat att hävda något i stil med "Asar heter egentligen på svenska åsar." Jag säger inte att du menar så, men bara för att förtydliga hur jag principiellt ser på det. Däremot kan man i ett etymologiskt avsnitt säga att "etymologisk forskning tyder på att en modern svensk form av asar enligt förändringar i besläktade ord troligen hade varit åsar", eller kanske även enligt ljudlagar och så vidare. Sålänge man kallar en sked en sked (?), och sålänge "sked" är relevant i sammanhanget, är det emm okej att ta med. --ɐbuı1ɟ 31 oktober 2008 kl. 20.02 (CET)[svara]

Ett så pass spännande ämne som mytologi med gudar, jättar och väldiga strider bara tigger om bilder. Inte minst eftersom det här är en av wikipedias populäraste artiklar. Jag skulle gärna se en dramatisk bild högst upp till höger, ovanför den detaljerade boxen med alla namn etc. Koios 31 december 2008 kl. 01.07 (CET)[svara]

Visst är det trevligt med mer bilder. Problemet är dock att det mesta bildmaterialet antingen är gammalmodig och vinklad nationalromantik eller så pass nytt att det inte är fritt att använda. Varför ska man illustrera denna artikel med bilder av väldiga strider? Jag förstår inte varför folk alltid hänger upp sig på strider? Det är som att se handlingen i en film som transportsträcka mellan actionscenerna! Nå, i dåliga actionfilmer så är väl handlingen inte mer än så. Den nordiska mytologin innehåller däremot så mycket mer intressant än just bara strider att artikeln skulle få obalans om just stridsscener illustrerade artikeln. Illustrationsförslaget skulle för övrigt göra sig lika dåligt i artikeln om Bibeln, som ju innehåller mängder av strider, men som även den har ett budskap mellan stridsscenerna. / Achird 31 december 2008 kl. 17.50 (CET)[svara]

Självfallet måste man inte ha just "väldiga strider", men det är ett exempel på motiv som är intressant och dramatiskt och därför ett bra bildval. Dessutom så är det minst sagt relevant i förhållande till mytologin. Det handlar inte om att hänga upp sig på det, utan om att det tillhör de delar av mytologin som är mest spännande att illustrera. Tittar man på moderna fantasyillustrationer så är riddare, och strider och drakar och annat spännande de överlägset vanligaste motiven. Om det finns andra bilder som är bra, kan man förstås ha dem. Jag tycker inte man bör begränsa saker som illustrationsval på grund av anakronistiska ideologiska hänsyn. Det handlar om mytologiska fantasifigurer, för tusan hakar! Illustrationer är det bästa sättet att dra in läsare till en artikel. En artikel om mytologi utan bilder är mycket mindre intressant än den skulle kunna vara. Koios 1 januari 2009 kl. 13.32 (CET)[svara]

Att mytologiska personer och väsen bara skulle vara fantasifugurer är inte en åsikt jag håller med om. Att ha en sådan syn på mytologin är att förenkla den till att enbart vara häftiga fantasy-berättelser, vilket ju vore att nedvärdera de människor som har ett verkligt andligt förhållande till mytologin. Jag håller heller inte med om att fantasy-illustrationer mest skulle vara riddare, strider och drakar. Tittar jag igenom de fantasy-romaner jag har i bokhyllan så är det bara en mindre del som har just riddare, strider eller drakar på omslaget. Så tyvärr så verkar det som du har fördomar om både mytologi och fantasy-litteratur. / Achird 1 januari 2009 kl. 14.53 (CET)[svara]

Du kan inte mena allvar med att den typen av motiv inte tillhör de vanligaste i fantasy-litteraturen! Ska jag verkligen behöva gräva fram en studie som visar det (säkert inte svårt att hitta)? Hur många människor har ett "andligt" förhållande till den här mytologin idag? Varför ska en extremt liten religiös minoritet få definiera upplevelsen för alla andra? Den här artikeln är en av de mest lästa på hela Wikipedia (tillsammans med andra mytologi-artiklar, som också behöver fler vackra bilder). Jag tycker det är skamligt att inte ha med de fantastiska bilder om ämnet som finns när det är så. Koios 1 januari 2009 kl. 15.26 (CET)[svara]

Tja, ditt resonemang är ju inte direkt övertygande och framstår inte för mig som helt seriöst. Mina 25 års läsande av fantasy-litteratur och någon universitetskurs i fornisländsk litteratur ger mig helt andra bilder av både nordisk mytologi och fantasy-litteratur.

Om vi i stället ser till sakfrågan så tog jag bort två av bilderna därför att de inte tillförde artikeln något relevant och därtill tog plats så att artikelns layout blev konstig i vissa skärmupplösningar. Du lade omedelbart tillbaka bilderna så att layouten återigen blev konstig. Illustrerar man avsnittet om alver med en tavla av ängsälvor så behöver man ju utöka avsnittet betydligt så att det framgår hur bilden blir relevant. Likaså ifrågasätter jag vilket mervärde en målning av Anders Zorn ger då det endast är tavlans titel som visar på att den är det minsta relevant för artikeln då den påstås föreställa en mindre bifigur i myterna.

Vidare kan vi diskutera det lämpliga i att längst upp i artikeln ha en bild av Loke och Sigyn. Bilden ger för det första en helt felaktig bild av Loke då han i målningen framställs som svartmuskig och ondskefull. I bilden kan vi t.o.m. spåra det sena 1800-talets antisemitism i sättet att framställa Loke. Eddorna lär oss att Loke är en fager smilfink vars fördelaktiga yttre lurar även asarna till att gå på hans lurendrejerier. Så länge man endast ser mytologin som spännande berättelser så spelar Loke en viktig roll, men ser vi däremot mytologin på ett djupare plan så blir Loke inte direkt mytologins främsta varumärke. Att ha denna bild längst upp är alltså en ganska falsk marknadsföring av nordisk mytologi. / Achird 1 januari 2009 kl. 16.23 (CET)[svara]

Det finns annars en fin bild i Yggdrasil som skulle gå att använda som kontrast till alla dessa gudar.

andejons 1 januari 2009 kl. 21.41 (CET)[svara]

Vid store Odens slocknade öga! Du har en utmärkt nordisk mytologisk målning av Anders Zorn och du ifrågasätter om den är relevant! Självfallet är den relevant om bilden föreställer det som artikeln handlar om, en nordisk-mytologisk gestalt. Målningen med ängsälvorna fanns på en Engelsk wiki-sida om älvor i Nordisk mytologi, dessutom är den sublimt vacker, så därför tog jag med den.

I övrigt så har framför mig just nu Boris Vallejos bok "Fantasy Art Techniques" (Vallejo är en av världens mest kända fantasykonstnärer, tillsammans med Louis Royo, Caldwell, John Howe mfl). Vallejos handbok är överfull med strider, drakar, riddare, barbarer, etc.

Konst har ett värde i sig. För skönheten! (jag råkade fö lägga tillbaka bilderna av misstag, om du vill ta bort dem så får du (men jag vill helst ha många bilder, förstås), jag ägnar mig inte åt redigeringskrig, eftersom det inte är konstruktivt). Koios 1 januari 2009 kl. 22.08 (CET)[svara]

Visst var Zorn en fantastisk målare, men det betyder inte att allt är relevant bara för att titeln antyder en koppling till nordisk mytologi. På en bra mytologisk målning så känner man igen gestalterna på deras attribut utan att behöva läsa verkets titel. När det gäller älvorna så är det ju inte alls självklart att de är relevanta. Se f.ö. Andejons redigeringskommentar till artikeln Alver (mytologi). Vad gäller Vallejo så är han känd just för sina begränsade motivval, vilket tyvärr inte imponerar på mig, även om Vallejo är ytterst tekniskt skicklig. Visst har konst ett värde i sig, men jag anser fortfarande att illustrationerna till en artikel ska vara både relevanta, upplysande, korrekta och estetiskt tilltalande. Det där med estetiskt tilltalande är givetvis subjektivt och vi har uppenbarligen väldigt olika tycke och smak i den frågan. / Achird 1 januari 2009 kl. 23.24 (CET)[svara]

Artikeln säger emot sig själv (exempelvis rörande kopplingen nordisk-germansk mytologi), är stundvis lysande, men i andra stycken tafflig. Dessutom är den i princip helt utan källor. Jag förstår inte varför den markerats som bra. Ser man grunderna för utmärkelsen "bra" så klarar sig artikeln på de flesta punkter, men absolut inte på "stöttas av källor". /Hedning 11 mars 2009 kl. 11.56 (CET)[svara]

Nordisk mytologi och germansk religion borde ha separata artiklar - detta för att nordisk mytologi är en sen form av nordgermansk religion, och som sådan bara den form som fanns i Norden dryga 500 år efter att de germanska stammarna på kontinenten blivit kristnade. /Hedning 29 augusti 2009 kl. 13.02 (CEST)[svara]

Ingen reaktion? Någon emot? /Hedning 8 december 2009 kl. 20.56 (CET)[svara]

Inte mig emot. Om någon skapade en artikel om germansk mytologi eller religion så vore ju det bra! / Achird 8 december 2009 kl. 23.45 (CET)[svara]

Det har föreslagits att nordisk mytologi och asatro ska slås ihop, det tycker jag inte är lämpligt. Nordiskt mytologi innefattar mer än asatro, det är helt olika begrepp. Jag ser inga fördelar med att slå ihop dem, båda artiklarna står gott och väl på egna ben. Höstblomma 13 februari 2010 kl. 18.46 (CET)[svara]

Det står att asatro är en religion, och inte hade vi väl två olika religoner?--Buggwiki 13 februari 2010 kl. 18.55 (CET)[svara]

Men nordisk mytologi är inte en religion, utan just en mytologi, så vad menar du? Att den här artikeln har slagsida åt att ta upp sådant som är förknippat med asatroende är en annan sak. Höstblomma 13 februari 2010 kl. 18.57 (CET)[svara]

Kanske inte, men sambanden dem emellan borde förtydligas. i början av texterna.--Buggwiki 13 februari 2010 kl. 19.13 (CET)[svara]

Nordisk mytologi behandlar en järnålders- och medeltida mytologi. Asatro är den moderna varianten. Slå därför inte ihop dem. /Hedning 14 februari 2010 kl. 08.58 (CET)[svara]

Har läst igenom artiklarna nu, och håller med om att artiklarna borde slås ihop. Dessutom borde "asatro" länka till "Nordisk mytologi". De borde vidare tvättas när det gäller germansk mytologi, som bör behandlas i en egen artikel. /Hedning 14 februari 2010 kl. 09.06 (CET)[svara]

Nej, att slå ihop Nordisk mytologi med Asatro är ingen bra idé. Det ena är ju en mytologi medan det andra är ett av namnen på de religionsriktningar som grundar sig på nordisk mytologi. / Achird 15 februari 2010 kl. 09.08 (CET) / Det vore ju förresten som att slå ihop artiklarna Bibeln och Kristendom eller artiklarna Koranen och Islam. / Achird 15 februari 2010 kl. 12.42 (CET)[svara]

Hedning: Får jag bara fråga dig, vad fick dig att tycka att de skulle slås ihop? Ändrade du uppfattning om tidsepoker? Om inte, är du verkligen säker på att nordisk mytologi eller asatro ens fanns kvar efter Sveriges förhistoria? Jag menar, det var väl ungefär då som vi kristnades?
Achird: Heliga skrifter vet jag inte riktigt om man kan jämföra det med då det står så mycket mer i dem än berättelsena (kallas de förresten mytologier om de tillhör en nu levande religion?). Men tycker du t ex inte att den judiska berättelsen om patriarkerna m.fl. ska vara infogad i judendom?--Buggwiki 15 februari 2010 kl. 21.41 (CET)[svara]

De fornnordiska myterna har aldrig dött ut utan bevarades på Island. Den fornnordiska mytologin har inte heller dött ut. Huruvida den fornnordiska religionen (vanligen kallad asatron) dog ut eller inte kan de lärde diskutera då det i mångt och mycket är en definitionsfråga. Vi bör dock skilja mellan myterna (berättelserna), mytologin (läran om dessa berättelser) och religionen (det som utövas). Givetvis så kommer dessa tre saker att överlappa varandra, men bara för att saker och ting överlappar så betyder inte det att de måste slås ihop till en artikel. Alltså bör patriarkerna nämnas i en artikel om judendomen, samtidigt som de givetvis ska ha egna artiklar. Likaså behöver man skilja på vikingatidens hedniska religion (det som utövades då, d.v.s. artikeln Asatro) och motsvarande moderna religion (det som utövas nu, d.v.s. artikeln Modern asatro). Att det skulle stå mer i vad du, Buggwiki, kallar "heliga skrifter" är ett underligt resonemang. Uppenbarligen skiljer du mellan mellan mindre mytsamlingar, t.ex. Edda Sæmundar, och större mytsamlingar, t.ex. Bibeln. Båda är ju uppenbarligen "heliga skrifter", men dock med lite olika spridning. / Achird 16 februari 2010 kl. 16.44 (CET)[svara]

Patriarkerna är inte bara patriarker inom judendomen varför en infogning där vore knepig. -- Lavallen 17 mars 2010 kl. 08.51 (CET)[svara]

Det ser inte ut som man kommer enas om en sammanslagning varför jag tagit bort mallarna. -- Lavallen 17 mars 2010 kl. 08.51 (CET)[svara]

Jag grundade mig på att artiklarna asatro och nordisk mytologi i stora delar överlappar varandra informationsmässigt. Det finns just nu ingen tydlig skiljelinje mellan vad som är vad. Men kan vi tvätta artiklarna så att asatro handlar om asatro och nordisk mytologi om nordisk mytologi så är det ju inga problem att ha olika artiklar. Det finns mycket i artikeln om nordisk mytologi som behandlar tro, och dessa stycken är mycket mer passande för artikeln asatro. Men det är väl bara att sätta igång och flytta, gissar jag. /Hedning 17 mars 2010 kl. 09.14 (CET)[svara]

Ja, somligt behöver flyttas mellan de båda artiklarna, en del saker behöver omformuleras (exempelvis "asatron har levt kvar i folktron" kan skrivas om till "delar av mytologin har varit känd inom folktron"), och en del kommer att överlappa även efter en tvätt av artiklarna. / Achird 17 mars 2010 kl. 09.25 (CET)[svara]

Jag har påbörjat en "tvätt" av artiklarna asatro och nordisk mytologi så att de i allt mindre mån överlappar varandra. Asatro skall behandla religionen, seder och bruk, kult och arkeologiska källor, medan nordisk mytologi skall behandla och beskriva de gudaväsen och den världsbild som fanns inom asatron i Norden under järnåldern. Hjälp gärna till. En vidare utveckling är att skilja ut Nordisk mytologi från den tidigare germanska mytologin, eftersom det inte är samma sak. Som det är nu skickas man automatiskt till artikeln om nordisk mytologi från germansk mytologi/Hedning 17 mars 2010 kl. 10.19 (CET)[svara]

Se även den nya artikeln Germansk mytologi som jag precis skapade. /Hedning 17 mars 2010 kl. 10.58 (CET)[svara]

När det gäller ortnamn och namnet på våra veckodagar är det relevant att veta från vilka former dessa har härletts. Exempelvis är "Tiveden" liksom "tisdag" härlett ur den fornsvenska namnformen "Ti" och inte den specifikt isländska formen "Tyr". Det finns inga svenska ortnamn som är härledda från "Tyr. Det är missvisande. Jag anser att det är av intresse att veta vad vår förfäder i Sverige faktiskt kallade gudarna, alldeles oaktat vilka isländska namn man idag använder.

--Bjolf (disk) 18 november 2013 kl. 18.54 (CET)[svara]

Vad som är missvisande är att istället för den hävdvunna formen använda en som man måste vara specialinsatt för att förstå. Guden heter "Tyr" på modern svenska, inget annat.

andejons (disk) 18 november 2013 kl. 20.04 (CET)[svara]

Jag säger inte emot dig. Det jag menar är att namnet Ti skall användas där det är befogat, t ex när man åsyftar etymologin för ortnamn där formen "Ti" är källan, inte "Tyr", samt som en allmän iformation att det var så denne gud kallades här i Sverige. Vid referenser till de mytologiska berättelserna håller jag med dig. Där är "Tyr" det namn man bör använda här.

--Bjolf (disk) 18 november 2013 kl. 20.09 (CET)[svara]

När man behandlar etymologin är det naturligtvis relevant att förklara etymologin. Då bör man skriva det som att ortsnamnet innehåller elementet "Ti", åsyftandes Tyr, inte att guden Ti har gett namn åt platsen, för då låter det som det är en helt annan gestalt.

andejons (disk) 18 november 2013 kl. 20.22 (CET)[svara]