I "årgångsartiklarna" för Melodifestivalen finns för varje år en rubrik och tabell med "återkommande artister". Jag menar att detta är mer än vanligt kalenderbiteri, snarare en orgie i tabeller, snarare än text. Det är mer av fancruft och sådant som evenemangskommentatorer i TV och radio brukar älska att fylla ut programtiden med. Det borde absolut räcka att i respektive biografisk artikel återge vilka år som artisten NN medverkade i Melodifestivalen, eftersom artistens medverkan ändå omnämns i respektive årgångsartikel. Jag vill alltså ta bort den meningslösa tabellen i årgångsartiklarna. Riggwelter (diskussion) 27 februari 2021 kl. 12.44 (CET)[svara]

Kan tillfoga diskussionen att engelska Wikipedia brukar ha sådana uppställningar i sina artiklar när det gäller exempelvis artister som återkommer i Eurovision Song Contest men även i andra nationella uttagningar. Det blir alltså faktapåståenden och inte en orgie i tabeller. /81.233.11.230 29 mars 2021 kl. 18.25 (CEST)[svara]

Hej. Jag anser att de artiklar som rör Melodifestivalens upplagor från 2002 och framåt är i behov av restaurering och omstrukturering. Flera av de äldre artiklarna innehåller inte minst ett bristande språkbruk, men skiljer sig också markant från de nyare artiklarna strukturmässigt vad gäller ex. tabeller och liknande. Jag upplever också många av artiklarna som delvis svårtlästa till följd av plottrig struktur. Jag ser gärna till att samtliga artiklar ses över och uppdateras, dels för allmän förbättring men också för att bättre harmonera med varandra. Jag har i min sandlåda rustat upp artiklen gällande Melodifestivalen 2002. Observera större förändringar gällande tabeller för startfält och resultat i deltävlingar och final; tanken med dessa är att göra artikeln mer lättläst och få den att bättre överensstämma med nuvarande stil (2019 och framåt). Annat som gjorts är att tabellen för återkommande artister lagts under rubriken Deltävlingarna som hopfälld, för att skapa bättre flyt för den som läser; kan också i enlighet med nämnt förslag under föregående ämnesrubrik plockas bort helt om så önskas.

Jag ser gärna att ovan nämnd struktur på artikeln används för resterande artiklar 2003 och framåt, naturligtvis anpassade efter eventuella förändringar vad gäller tävlingsformatet (rör främst strukturen för Vinnarnas val/Tittarnas val/Andra chansen). Jag sätter gärna igång med arbetet omgående men vill först få förslaget godkänt/ej godkänt eller diskutera andra tänkbara förslag och/eller invändningar med övriga användare. --Certus+ (diskussion) 9 mars 2021 kl. 00.36 (CET)[svara]

Jag påbörjar omstrukturering inom kort om ingen vänder sig mot förslagen som presenteras ovan. --Certus+ (diskussion) 18 mars 2021 kl. 17.00 (CET)[svara]

Låter klokt. Har även noterat att det står att Sveriges Television anordnat tävlingen sedan 1958. Det är ju inte sant utan det var Sveriges Radio som de först årtiondena anordnade detta. Sveriges Television skapades först 1979. Det behöver också justeras.--85.225.186.243 28 mars 2021 kl. 13.28 (CEST)[svara]

Ser över det i samband med övrig omgörning. Tack! --Certus+ (diskussion) 6 april 2021 kl. 13.31 (CEST)[svara]

Det mesta ser okej ut. Däremot ser jag i din sandlåderedigering att du skriver E.S.C. i tabellen för återkommande artister. Om förkortning skall användas är ESC den rätta och inte E.S.C. Man skriver ju t.ex. ut AIK och inte A.I.K. eller Djurgården som DIF och inte D.I.F. Annars är allt lugnt tycker jag! /81.233.11.230 9 april 2021 kl. 21.48 (CEST)[svara]

Det har du rätt i. Åtgärdar i samband med publicering! Tack! --Certus+ (diskussion) 1 maj 2021 kl. 16.57 (CEST)[svara]

På 1963 står det att en jury på "tolv män" korade vinnaren, medan senare år står det xx "personer". Varför är könsfördelningen intressant? Beryllium-9 (diskussion) 13 mars 2021 kl. 22.11 (CET)[svara]

Vi bör komma överens om hur citattecken bör användas i Melodifestivalens artiklar. De har nyligen tagits bort från flera artiklar rörande såväl Melodifestivalen som Eurovision Song Contest med hänvisning till dess användningsområden i löpande text. De används fortsatt av engelskspråkiga Wikipedia, och jag anser att de fyller en väsentlig funktion i att markera skillnader mellan exempelvis artister och bidrag, även om så görs genom sortering i tabeller. Jag kan emellertid inte finna källor som uttryckligen säger att citattecken inte bör användas i tabeller, varför jag anser att de, för enhetlighetens skull, bör användas runt låttitlar i tabeller eftersom så görs i den löpande texten. Jag skulle uppskatta om vi snarast kan komma överens om hur vi gör, med anledning av att jag i skrivande stund arbetar med att omstrukturera samtliga artiklar för Melodifestivalen 2002 och framåt – jag vill helst slippa behöva redigera bort enskilda citattecken i efterhand. --Certus+ (diskussion) 6 april 2021 kl. 14.05 (CEST)[svara]

Bara för att citattecken används av engelskspråkiga Wikipedia måste inte svenskspråkiga Wikipedia göra likadant. Det finns ingen som helst anledning till att ha citattecken runt låtnamn! Vare sig i löptext eller tabeller. Låtarna behöver inte särmarkeras, citattecknena har ingen väsentlig funktion. Kan man inte skilja på ABBA och Waterloo eller Loreen och Euphoria utan citattecken har man andra problem./Inno (diskussion) 6 maj 2021 kl. 03.17 (CEST)[svara]

Tabellerna är jag helt enig om, där markerar tabellrubrikerna redan att texten gäller en låttitel, men det är praxis att i skrift på svenska markera låtar med citattecken runt, se länk; "Tecknen används för att markera [...] verktitlar [...]"; "Citattecken används för att markera enskilda titlar i till exempel ett diktverk eller en låt från ett skivalbum.". Tycker att vi i enlighet med detta bör markera låttitlar/titlar på andra verk med citattecken runt när de skrivs i löpande text. --Certus+ (diskussion) 9 maj 2021 kl. 22.48 (CEST)[svara]

En läsare som inte kan göra skillnad på ABBA och Waterloo eller Loreen och Euphoria har inte nödvändigtvis problem. De är förmodligen bara oinformerade, något som de försöker åtgärda genom att läsa våra artiklar. WP:Skriv ut det självklara är en bra princip, och om det går att göra något tydligare så är det ofta bra att göra det. Engelska Wikipedias Manual of Style är mer omfattande, och mig veterligen mer genomarbetad, än vår Wikipedia:Stilguide, och i de fall man anser att vår stilguide bör avvika från MOS så får man gärna motivera varför. Cittatecker run låttitlar är ett bra exempel. Jag förespråkar att Stilguiden på den punkten bör vara samma som MOS av den anledning att det då tydligt framgår vad som är namnet på ett verk. --Bensin (diskussion) 12 mars 2024 kl. 19.21 (CET)[svara]

Större delar av avsnittet Startordningen behandlar andra liknande tävlingar (mest American Idol) med antagandet att dom förutsättningar som gäller för dessa också per automatik gäller för Melodifestivalen. Därav min mallning med {{förvirrande}}. Det kanske inte är den bästa mallen eller bästa formuleringen. Men det fråntar inte från det att två stycken källöst likställer två olika tävlingar. Detta bör kortas ner, källbeläggas med källor som anger att detta också stämmer för Melodifestivalen eller tas bort helt. Sabelöga (diskussion) 13 mars 2024 kl. 00.40 (CET)[svara]

Det största stycket i avsnittet handlar om en studie som undersöker "sequential order bias". Varken studiens abstract eller slutsats begränsar resultatet till endast American Idol. Även om data från American Idol används så skriver författarna i studiens abstract att "this paper presents new evidence about the systematic biases in sequential evaluation of performances and the psychological phenomena at the origin of these biases" (min kursivering) och författarna skriver i slutsatsen av studien att "Our results indicate that in a competition the order of contestants may have a decisive role in the evaluation of their performance." (min kursivering) och det du efterfrågar är redan källbelagt. Att systematisk bias vid bedömning av framträdanden presenterade i sekventiell ordning inte skulle gälla just Melodifestivalen ser jag inga belägg för. Tvärtom visar utfallen vid final och deltävlingar att det gäller för Melodifestivalen också.

Stycket närmast ovanför stycket om studien handlar främst om själva begreppet "the pimp spot" (och "the un-pimp spot") vilket är ett vedertaget begrepp för den positionen vid sekventiell presentation (se tex denna artikel om Oscars eller denna artikel om X-Factor eller denna artikel om So You Think You Can Dance) och det är alltså inte begränsat till American Idol, och nu har jag fötydligat det också. Resterande delen av det stycket hänvisar till orsakerna "the recency effect" och "the primacy effect" med hänvisning till artikeln i Seattle Times som i sin tur hänvisar till ytterligare studier om detta i vetenskapliga tidskrifter.

Jag har gjort ytterligare mindre justeringar och tillägg. Kontrollera de tio källorna, och precisera sedan närmare var det är du tycker är oklart så kan vi vid behov hjälpas åt att förtydliga ytterligare. --Bensin (diskussion) 13 mars 2024 kl. 16.37 (CET)[svara]

Nu har jag inte läst källorna och det ska man inte heller behöva för att kunna läsa ut hur den skrivna texten rör artikelämnet. Det framgår inte alls att detta också faktiskt stämmer för Melodifestivalen. Dessutom handlar stycke 2-4 mera om själva fenomenet att ett bidrags startnummer skulle påverka dess prestation och inte hur den effekten ser ut i Melodifestivalen eller om den ens förekommer.

Dessa stycken skulle bättre kunna flyttas ut till egna artiklar som handlar om "the recency effect" och "the primacy effect" istället för att beskrivas i detalj här.

"Att systematisk bias vid bedömning av framträdanden presenterade i sekventiell ordning inte skulle gälla just Melodifestivalen ser jag inga belägg för. Tvärtom visar utfallen vid final och deltävlingar att det gäller för Melodifestivalen också." Har du en källa på det? Annars blir ju det originalforskning. Sabelöga (diskussion) 14 mars 2024 kl. 00.30 (CET)[svara]

Nej, som läsare av artikeln ska man inte behöva läsa källorna för att förstå den skrivna texten, men om du läser källorna så kan du som skribent hjälpa till att omformulera texten och lägga till det du anser saknas. Det som framgår är att studien inte är begränsad till American Idol. På vilka punkter menar du att Melodifestivalen skiljer sig från andra tävlingar där framträdanden bedöms så att den bias som har påvisats för musiktävlingar i allmänhet inte skulle gälla för Melodifestivalen? Sammanställningen i tabellen visar hur det ser ut i Melodifestivalen. Jag ser gärna egna artiklar som du föreslår, och vi kan hänvisa till dem från denna artikel. Jag har utökat lite och lagt till tre källor. Jag har inte tillgång till hela Aftonbladet-artikeln, så om du eller någon annan kan verifiera citatet vore det bra. --Bensin (diskussion) 14 mars 2024 kl. 17.08 (CET)[svara]

Okej, nu har jag läst igenom källorna och kommit fram till att nästan hela stycket rör American Idol och dess avkomlingar. Det har ju inget uttalat med Melodifestivalen enligt dom angivna källorna så jag tog bort stora delar av stycket och omformulerade lite. Jag behöver ingen källa som säjer något annat däremot är det ett antagande att tendenser som gäller för Idol-versioner också skulle gälla för Melodifestivalen utan källa för det.

Varifrån kommer förresten datan i tabellen? Och varför börjar den på just 2002 när texten ovan nämner sedan 1959?

Texten beskriver American Idol och passar därför bättre i den artikeln. Alternativt kunde den brytas ut till en artikel om själva fenomenet som det beskriver istället för att stå här. Sabelöga (diskussion) 14 mars 2024 kl. 22.34 (CET)[svara]

Gällande stycke 2: Jag har här ovan förklarat att stycket inte handlar om American Idol (vilket framgår tydligt och med flera exempel) utan dels om begreppet "the pimp spot" (vilket är ett vedertaget begrepp för den positionen vid sekventiell presentation), och dels om de akademiska begreppen "the primacy effect" och "the recency effect" (som inte heller de är unika för American Idol utan förekommer i forskning sedan 1960-talet, helt enligt källan). Jag har därför återställt det stycket och justerat med fler exempel för att det ska framgå ännu tydligare att det inte handlar om American Idol annat än meningen om ifrågasättandet av producenternas avsikt att styra utfallet.

Gällande stycke 3: Att studiens slutsats inte är begränsad till American Idol framgår av det jag skrev och citerade ovan. Författarna av studien skriver "i en tävling", Melodifestivalen beskrivs som "en återkommande svensk musiktävling", och ytterligre källor på att det skulle gälla Melodifestivalen också behövs inte. På vilka punkter menar du att Melodifestivalen skiljer sig från andra tävlingar där framträdanden bedöms så att den bias som har påvisats för musiktävlingar i allmänhet inte skulle gälla för Melodifestivalen? Menar du också analogt att till exempel eventuella resultat från Stanfordexperimentet inte är giltiga på andra människor för att de inte bor i staden Stanford? Stycket hänvisar till akademisk forskning publicerad i en vetenskaplig publikation, vilket vanligtvis bedöms vara trovärdiga som källor och jag har därför återställt även det (och förtydligat med en detalj som du efterfrågade), men kanske kan vi korta det om vi istället kan hänvisa till innehållet i en annan artikel.

Datan i tabellen är en sammanställning av utfallen i deltävlingarna. Finaler har hållits sedan 1959. Tabellen redovisar utfall i deltävlingar som blev ett återkommande moment i tävlingen först 2002, och det har jag nu förtydligat. --Bensin (diskussion) 15 mars 2024 kl. 01.43 (CET)[svara]

Jag instämmer med Sabelöga och tycker inte att delen om startordningen har tillräckligt tydlig koppling till artikelns ämne för att behållas. /Ariam (diskussion) 15 mars 2024 kl. 01.54 (CET)[svara]

Det är ju lite det du skriver som är problemet. Texten rör inte artikelämnet Melodifestivalen utan andra saker som pimp-spots, "the primacy effect" och "the recency effect". Utan en tydlig källa som uttryckligen anger att detta också stämmer för just Melodifestivalen och inte bara andra liknande tävlingar är stycket irrelevant i den här artikeln. Och jo, du behöver en källa som anger att detta också stämmer för Melodifestivalen. Sabelöga (diskussion) 15 mars 2024 kl. 15.52 (CET)[svara]

Jag kan hålla med om att man inte behöver nämna de andra tälvingarna vid namn i brödtexten. Det har jag nu justerat så att det framgår i en amärkning istället. Se om du tycker det blev bättre. --Bensin (diskussion) 15 mars 2024 kl. 17.11 (CET)[svara]

Det spelar ingen roll om dom nämns eller inte. Referenserna rör inte artikelämnet. Det finns fortfarande ingen källa angiven för att dessa förhållanden också skulle gälla Melodifestivalen. Det är det som är problemet. Sabelöga (diskussion) 15 mars 2024 kl. 17.28 (CET)[svara]

Studien rör artikelämnet och den är inte är begränsad till American Idol. Som jag skrev ovan: Författarna av studien skriver "i en tävling", se dess slutsats. --Bensin (diskussion) 16 mars 2024 kl. 15.09 (CET)[svara]

Vilken studie? Det länkas till flera källor i avsnittet. För det andra så är det fortfarande ingenting som rör Melodifestivalen specifikt. Det som står passar därför bättre i en egen artikel. Sabelöga (diskussion) 16 mars 2024 kl. 21.33 (CET)[svara]

Det är bara en studie vars innehåll stycket hänvisar till och det är studien "Last Shall Be First". Den studien är inte är begränsad till American Idol, och som jag har påpekat flera gånger: Författarna av studien skriver i slutsatsen "i en tävling". Jag försöker förstå principerna som din argumentation vilar på, men du har två gånger undvikit att svara på frågan "På vilka punkter menar du att Melodifestivalen skiljer sig från andra tävlingar där framträdanden bedöms så att den bias som har påvisats för musiktävlingar i allmänhet inte skulle gälla för Melodifestivalen?" och även undvikit frågan "Menar du också analogt att till exempel eventuella resultat från Stanfordexperimentet inte är giltiga på andra människor för att de inte bor i staden Stanford?" --Bensin (diskussion) 16 mars 2024 kl. 21.46 (CET)[svara]

Ja, och i den står det inget om just den här tävlingen. Stycket beskriver inte hur den effekten gör sig påmind i den här tävlingen utan beskriver istället själva effekten i sig. Något som passar bättre i en artikel om effekten. I den här artikeln bör vi beskriva artikelämnet: Melodifestivalen, och i det här avsnittet vi diskuterar hur den effekten fungerar i tävlingen och hur det rapporterats om det.

Kort sagt, jag förnekar inte att den här effekten skulle stämma för den här tävlingen, men tills vi har en källa som uttryckligen beskriver det tycker jag inte vi ska anta det. Sabelöga (diskussion) 16 mars 2024 kl. 22.08 (CET)[svara]

Nej, och det står inte heller att studien är begränsad till American Idol. Tvärtom skriver författarna "i en tävling". Nej, stycke två beskriver inte hur den effekten gör sig påmind i Melodifestivalen; det beskrivs i texten som följer. Mig veterligen har inte just begreppen "recency effect" eller "primacy effect" använts i rapporteringen kring Melodifestivalen, men det betyder ju inte att de artiklarna inte handlar om samma sak. 2008 gav Tobias Berglund och Niclas Sennerteg ut boken "Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga". Flera andra källor skrev hellre om "Interneringsläger" än "koncentrationsläger". Men bara för att de inte använder samma begrepp betyder inte det att de inte talar om samma sak. --Bensin (diskussion) 16 mars 2024 kl. 23.05 (CET)[svara]

Stycket om startordningen har nio referenser som är direkt relaterade till Melodifestivalen och som belägger det som står om den. Förstår jag dig rätt i att du tycker att hela avsnittet som har rubriken "Startordningen" ska tas bort, och att du menar att hela avsnittet saknar relevans för artikelämnet trots att Melodifestivalen nämns vid namn i källorna? Jag uppfattar inte att det är en synpunkt som Sabelöga har framfört. --Bensin (diskussion) 15 mars 2024 kl. 17.11 (CET)[svara]

Vet inte om detta är riktat till mej men, i vilken av källorna i det nuvarande första och andra stycket nämns Melodifestivalen? Sabelöga (diskussion) 15 mars 2024 kl. 17.31 (CET)[svara]

Frågan ställdes till Ariam som skrev "Jag [...] tycker inte att delen om startordningen har tillräckligt tydlig koppling till artikelns ämne för att behållas." --Bensin (diskussion) 16 mars 2024 kl. 15.09 (CET)[svara]

Det är möjligt att något kortfattat kan behållas men jag uppfattar det som om nuvarande version är originalforskning till stor del. /Ariam (diskussion) 16 mars 2024 kl. 21.42 (CET)[svara]

Vilka delar menar du är originalforskning? --Bensin (diskussion) 16 mars 2024 kl. 22.05 (CET)[svara]

Att effekten skulle infinna sig i Melodifestivalen? Det påståendet har vi ju ingen källa angiven för. Sabelöga (diskussion) 16 mars 2024 kl. 22.09 (CET)[svara]

Satsen "Just startnummer två i Melodifestivalen har beskrivits som ogynnsamt" är belagt med tre källor, och "att starta sist har beskrivits som ultimat" är belagt med en källa. Jag har även lagt till ett kort stycke om QX sammanställning av deltävlingarna 2002–2012, vilket även det är belagt med källa. --Bensin (diskussion) 16 mars 2024 kl. 23.09 (CET)[svara]

Det ser bättre ut nu ja. Men stycke 2 till 4 tycker jag fortfarande sticker ut genom att beskriva fenomenet i sig. Dom går i viss mån igenom fenomenets historia och vilka studier som kommit fram till det. Något som snarare borde beskrivas i en egen artikel och länkas dit. Så jag har tagit bort dom igen. Du får gärna skriva en artikel om dom nämnda effekterna och skriva in texten där, men här hör den inte hemma. Sabelöga (diskussion) 19 mars 2024 kl. 01.17 (CET)[svara]

Ja, delar av stycket hänvisar till forskning som berör musiktävlingar i allmänhet. Att skapa en artikel om serial-position effect låter som en bra ide, och du är välkommen att hjälpa till. Därefter kan vi se vilka delar som bara bör stå i den artikeln och inte här. Tills dess kan det stå kvar här. Jag börjar undersöka om det finns svenska översättningar på de termer som används. --Bensin (diskussion) 20 mars 2024 kl. 01.10 (CET)[svara]

Om vi är överens om att informationen handlar om ett annat ämne så finns det väl ingen poäng med att återställa informationen hit? Skapa artikeln och infoga stycket där, men låt denna artikel handla om Melodifestivalen. /Ariam (diskussion) 20 mars 2024 kl. 13.49 (CET)[svara]

Det handlar inte om ett annat ämne. Jag har upprepade gånger ställt frågan "Menar du också analogt att till exempel eventuella resultat från Stanfordexperimentet inte är giltiga på andra människor för att de inte bor i staden Stanford?" och den frågan har inte besvarats. En artikel om serial-position effect bör skapas och den kan med fördel innehålla delar av det stycke vi nu pratar om. Jag utesluter inte att vi därefter kan korta delar av stycket om det blir naturligt att istället hänvisa till den nya artikeln. --Bensin (diskussion) 23 mars 2024 kl. 10.21 (CET)[svara]

Stycke 2-4 handlar om "serial-position effect" i allmänhet. Inte hur den effekten fungerar i Melodifestivalen. Det är ett annat ämne och passar bäst i en egen artikel om "serial-position effect", inte här. Du får gärna skapa den om du vill, under tiden tar bort styckena. Resten av avsnittet Startordningen är dock relevant och får naturligtvis stå kvar. Vet inte var du fått Stanford-experimentet ifrån men det är inte det vi diskuterar här. Sabelöga (diskussion) 23 mars 2024 kl. 21.17 (CET)[svara]

Att resultaten från studien är generaliserbara gör inte att de automatiskt platsar i denna artikel. För att avgöra vilken information som platsar i en artikel utgår vi vanligen från källor som handlar specifikt om artikelämnet (WP:V). De kommer hjälpa oss att avgöra inte bara vad som ska skrivas om själva artikelämnet, utan också vilken och hur mycket bakgrund som är lämplig som kontext, samt vilka kopplingar som ska göras till andra företeelser. För att dra det till sin spets finns det säkert hundratals (tusentals?) studier vars resultat på något sätt är generaliserbara till företeelser som har med melodifestivalen att göra. Det skulle bli omöjligt att fullfölja vårt uppdrag att skriva koncis encyklopedisk text om vi skulle börja ta in dem hursom utan krav på en direkt koppling till ämnet. (Som Ariam och Sabelöga) Draken Bowser (diskussion) 23 mars 2024 kl. 22.36 (CET)[svara]