"Titeln kriminolog förutsätter i sig ingen examen. Vem som helst kan kalla sig kriminolog" är ett väldigt befängt uttalande. Bara för att det inte finns någon yrkesexamina för kriminologer är det inte detsamma som att "vem som helst" kan kalla sig för kriminolog. Eva Tiby (Docent i kriminologi vid SU) uttalade sig på en föreläsning att man som absoluta minimum måste ha en kandidatexamen i kriminologi innan man kan kalla sig för kriminolog.--213.114.194.103 3 juli 2007 kl. 13.47‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Begreppet kriminolog är intressant, och i samband med metoo-rörelsen har begreppet hörts och synts en hel del (inklusive i samband med Nina Rung). Att använda lagar för att försöka tygla patriarkatet och stävja könsmaktsordningen har fått ökat fokus, liksom reaktioner på detta fokus. Kanske borde artikeln också försöka definiera vad en kriminolog är, även om (vad jag förstår) detta inte är en skyddad titel. Paracel63 (diskussion) 17 mars 2023 kl. 14.22 (CET)[svara]

Kan någon som kan något om detta kontrollera att denna redigering, och min efterföljande wikifiering, är korrekt utförda enligt gällande indelningssystem? Tack på förhand // Mankash 30 oktober 2008 kl. 17.39 (CET)[svara]

Flyttat frånAnvändardiskussion:Edaen#Utilitarist --> nyttomaximerande

Hej Edean,

Jag har en liten fundering kring just bytet av ordet utilitarist till nyttomaximerande (med en omdirigering till Homo oeconomicus). Utilitarismen handlar om mer än bara ekonomiskt nyttomaximerande, egentligen allt det som hos individen kan uppfattas som det goda, det vill säga även andra värden än ekonomiska. När det kommer till sociala band handlar det i mycket om de sociala dimensionerna, även om tanken om den rationella brottsligen finns med i det teoretiska nätet. Jag är lite orolig för att läsaren här "luras" en aning. Jag kommer inte på något bra förslag på hur vi skulle kunna utveckla det för att inkorporera allt. Jag tänker mig att "utilitarist" byttes ut för att det kanske var ett onödigt komplicerat ord i sammanhanget? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 27 april 2012 kl. 19.04 (CEST)[svara]

På engelska betyder utility just 'nytta'. Det jag hängde upp mig på är att "utilitarist" kan förstås som "världsförbättrare" och uppfattar beskrivningen av brottslingen som någon som strävar efter största möjliga lycka åt största möjliga antal som förvånande. Edaen (disk) 27 april 2012 kl. 19.36 (CEST)[svara]

Du har rätt i det du skriver, men en maximerad nytta kan ju vara mer än just en maximerad materiell/ekonomisk nytta. Utilitaristisk hedonist blir i sin kombination inte "världsförbättrare". Jag tror dock vi måste hitta någon bättre formulering än "nyttomaximerande", som hänvisar till sin omlänkning leder användaren till the economic man (även om den dimensionen helt klart finns med i leken). Det kan vara så att utilitaristisk hedonist förvirrar läsaren (har för mig det är den formuleringen som också brukar användas i relevant litteratur). Jag ska fundera på det. Ifall du söker på just frasen "utilitaristisk hedonist" här på Wikipedia så förekommer den i flera artiklar. Ska vi kanske byta ut på samtliga ställen? Vänligen, dnm ^{(d | b)} 28 april 2012 kl. 01.26 (CEST)[svara]

Som jag ser på detta så betonar hedonistisk utilitarism strävandet efter lusten eller lyckan.

En grundläggande idé hos Hirschi är att brottslingen söker största möjliga lycka till minsta lilla pina. Det vill säga att brottslingen är en utilitaristisk hedonist [OBS! Inte min tolkning], som på grund av en neurotisk läggning (tolkad i psykoanalytiska termer) söker tillfredsställa sin neuros genom brott.

Vi kanske bör skriva på detta sätt, men då hoppa över psykoanalys...? Det utvecklar kanske det hela en aning. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 28 april 2012 kl. 01.44 (CEST)[svara]

Du länkar till artikeln utilitarism. En utilitarist är en anhängare av en filosofisk skola enligt vilken man bör sträva efter att öka lyckan totalt, inte enbart för sig själv. Ja, jag tycker att ordet bör bytas ut på samtliga ställen. Det är nog en anglicism[1] och man får vara försiktig när man översätter ord och uttryck ur engelsskpråkig litteratur till svenska. Nyttomaximerande eller egoist är bättre ord. Edaen (disk) 28 april 2012 kl. 06.25 (CEST)[svara]

Jag återställde dina förändringar. Jag trodde här ovan att vi skulle försöka hitta en bättre formulering och inte köra på endast the economic man, vilket är helt felaktigt. "Utilitaristisk hedonist" är hur det beskrivs, men efter ditt påpekande ser jag hur det skulle kunna förvirra den vanliga läsaren och en bättre formulering måste till. Dock är förändringen som gjorts inte heller bra och det ursprungligt skrivna handlar inte om någon brist i översättningen. Det handlar snarare om en brist i det teoretiska godset på Wikipedia, och det är där vi måste förändra och inte förändra det teoretiska innehållet i teorierna vi försöker presentera i uppslagsverket. Jag vet dock inte om man kan säga att det är tal om en anglicism. Det sägs såhär även på svenska av kriminologer jag lyssnat på genom åren. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 2 maj 2012 kl. 11.56 (CEST)[svara]

Jag trodde att avsaknaden av svar var tecken på att vi var överens. På engelska kan "utilitarian" betyda både 'nyttoinriktad' och 'anhängare av utilitarismen'. På svenska enbart det senare. Den mest framträdande utilitaristen i Sverige är nog fortfarande Torbjörn Tännsjö. Att på svenska kalla kriminella 'utilitarister' blir alltså att säga att de är anhängare av en etisk teori, någon annan betydelse kan uttrycket inte ha, vilket knappast Hirschi menar. Av artikeln i övrigt framgår att man använder standardverktyg ur rational choice-teorin, till vilka hör just "Economic man". Denna riktning försöker väl reducera allt till ekonomi och rensa bort det övriga du lägger in i utredningen.

Att säga att kriminella söker största möjliga lycka till minsta möjliga pina ligger så nära den utilitaristiska maximen "största möjliga lycka åt största möjliga antal", att det får ses som en form av guilt by association. Formuleringarna ger alltså intryck av att man retoriskt försöker koppla ihop kriminalitet och utilitarism. Edaen (disk) 2 maj 2012 kl. 12.45 (CEST)[svara]

Utilitarismen är alltså en etisk teori om hur man bör handla. Rational choice gör antaganden om hur verkligheten är beskaffad. Dessa får inte blandas ihop. – Utilitarism: man bör sträva efter största möjiga lycka åt största möjliga antal; kriminell: någon som strävar efter största möjliga lycka till minsta möjliga kostnad för sig själv. Ekonomic man: någon som strävar efter största möjliga lycka för sig själv med användande av förnuftet.

Dessutom, utilitarismen är hedonistisk. Att säga hedonistisk utilitarist är alltså kaka på kaka. Edaen (disk) 2 maj 2012 kl. 12.53 (CEST)[svara]

Medhåll till dig i övrigt, men den etiska/filosofiska utilitarismen är inte bara hedonistisk, även om det är en vanlig variant. En utilitarist inom etiken strävar efter att maximera det goda i världen på det sätt du säger, men det goda kan enligt olika värdeteorier anses vara olika saker. Anser man att önskeuppfyllande är det goda (det som har ett intrinsikalt värde), är man preferentialistisk utilitarist (lutar inte Peter Singer åt det, har jag för mig?), är välbefinnande det högsta goda så är man hedonistisk utilitarist. Tännsjö beskriver sig som en "klassisk hedonistisk utilitarist". –flinga 9 maj 2012 kl. 13.39 (CEST)[svara]

Jag ber om ursäkt för bristande svar. Har dels glömt bort och dels varit upptagen med mycket annat de senaste dagarna. Det stämmer, jag upplever att vi i huvudsak är vi överens däremot. Utilitarismen kan i "min värld" innebära båda eftersom den svenska och engelska "teorin"/filosofin/ideologin är samma. Problemet är bara att här på svenskspråkiga Wikipedia framhäver vi endast det ena, när vi också borde skriva om det andra. Artikeln Utilitarismen tar upp utilitaristisk hedonism (som dock måste utvecklas bättre), och det teoretiska uttrycket existerar i övrigt utanför Wikipedia.

Som jag ser det blandas inte teorierna ihop, utan det är den svenska Wikipedianska artikeln om utilitarismen som är bristfällig eftersom den utelämnar teoretiska perspektiv som är internationellt erkända. Den kriminelle är anhängare av en etisk teori, men den har helt andra ramar än den konforma individen.

Rational choice är i kriminologisk teori inte exakt samma som i nationalekonomisk teori, men du har en poäng där, det handlar om den rationella individen som gör övervägda och kalkylerande riskanalyser om skada och nytta för största möjliga utdelning till minsta möjliga pina. "Största möjliga nytta till minsta möjliga pina" är just vad den kriminelle försöker uppnå, och det ingår i tanken om den rationella kriminella individen. Den biten kan vi helt enkelt inte avföra. Man skulle däremot kunna förtydliga med att det handlar om för individens egen del (men även den gemenskap individen erkänt sin "lojalitet"), ifall du upplever det otydligt?

I teorin som beskrivs är beskrivningen av brottsligen som en "utilitaristisk hedonist" en "bärande pelare" och vi ska därför inte ta bort den eller reducera den till "the economic man" eftersom det är direkt felaktigt. Vi ska inte omformulera teorier, däremot kan vi skriva om för att förtydliga. Ifall vi ändrar om teorier börjar vi tangera egen forskning. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 2 maj 2012 kl. 13.05 (CEST)[svara]

Kan du citera det bärande citatet hos Hirschi. Jag misstänker att det står utilitarian hedonist, om så, så får jag det till nyttoinriktad hedonist på svenska. Edaen (disk) 2 maj 2012 kl. 13.08 (CEST)[svara]

Uttrycket "utilitaristisk hedonist" verkar i huvudsak bara finnas på svenska som spegelsidor eller citat av svwp:s sidor om kriminologi. Ett yttre exempel på hur det används från 2003. [2] Edaen

Det är inte bara Hirschi och jag har tyvärr inte hans bok här framför mig just nu varför jag inte kan citera något. Jag minns inte heller den engelska formuleringen, men tankarna är i mycket sprungna ur Jeremy Benthams (samt Cesare Beccaria) teorier . Bentham ansåg bland annat att "människans beteende styrs av hennes hedonistiska strävan efter pleasure och undvikandet av pain". Genom medveten om människans natur menade Bentham att man kunde styra individens handlande, eftersom man antog att individen är en rationell varelse. Tanken är att den presumtiva brottslingens strävan efter pleasure kunde hejdas genom straff (pain).

Vad gäller uttrycket "utilitaristisk hedonist" vet jag att det förekommer i svensk och engelsk kriminologisk litteratur, men är din målsättning här att ta bort alla sådana teoretiska referenser? Jag tycker vi borde försöka hitta en bättre lösning än att omformulera. En omformulering kan bli bra och lyckad, men den kan också riskera att förstöra det teoretiska godset. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 2 maj 2012 kl. 13.22 (CEST)[svara]

Jag uppfattar att formuleringen säger något väldigt konstigt (brottslingar är filosofiska världsförbättrare) och som framgår av länken i mitt förra inlägg finns det stöd för den tolkningen. Jag tror helt enkelt inte att Hirschi med flera menar att kriminella är utilitarister. Edaen (disk) 2 maj 2012 kl. 13.25 (CEST)[svara]

Det är så de skriver men du har rätt i att de inte menar så. Som du säger är utilitarism på engelska en teori/ideologi med större innehåll. Kan det vara så att inom kriminologin har man tagit fasta på detta och vidareutvecklat det hela, precis som det finns en kriminologisk form av rational choice?

Citatet ovan är från en av Sveriges ledande kriminologer. Hirschi är en av världens ledande kriminologer. Jag ser gärna att vi tittar närmare på detta, men vi bör vara mycket aktsamma med hur vi omformulerar just av anledningen att det kan bli bra och lyckat, men det kan också riskera det teoretiska godset genom att bli helt felaktigt eller att termer och begrepp, relevanta för teorierna, avförs. dnm ^{(d | b)} 2 maj 2012 kl. 13.32 (CEST)[svara]

Som framgår av länken till ~wiktionary betyder utilitarian_en både 'nyttoinriktad', 'som har med nytta att göra' och 'filosofisk utilitarist'. Jag tror att det är där problemet finns. Och att utilitarismen är det samma på både svenska och engelska. Att Bentham och rational choice-kriminologer menar att kriminella är hedonister. Märk också skillnaden mellan påståendena att "man bör sträva efter allas lycka" (normativt) och "människor strävar efter lycka sin egen" (deskriptivt). Edaen (disk) 2 maj 2012 kl. 13.43 (CEST)[svara]

[avindenterar] Det är möjligt att kriminologin har ett eget språkbruk där "utilitarist" också på svenska används så som Dnm hävdar. Om så, så bör man kunna använda den terminologin, men man bör då vara noga med att påpeka detta avvikande språkbruk istället för att länka till en artikel om den normala betydelsen.

Det kan vara svårt att hitta en källa som visar att termen faktiskt är etablerad i denna betydelse, och inte bara används slarvig i enstaka källor, genom det engelskspråkiga inflytandet. Om vi på diskussionssidan blir övertygade om det kan vi kanske ändå tillåta oss en parentes om detta och använda termen så.

--LPfi (disk) 3 maj 2012 kl. 10.42 (CEST)[svara]

Alla vetenskaper har egna språkbruk och egna definitioner på ord. Samma ord kan och har många gånger ha helt olika innebörder inom olika vetenskaper. Som tidigare nämnt ovan finns en kriminologisk version av rational choice-teori. Jag anser att vi borde i artikeln om utilitarism faktiskt skriva dit just det perspektivet som saknas på svenskspråkiga Wikipedia, det vill säga det mer egoistiska och nyttomaximerande perspektivet. Det finns inget som hindrar detta om man där exempelvis hänvisar till kriminologisk forskning eller liknande.

Jag har visat mig mycket öppen för att vi kan hitta en bättre skrivning som fungerar bättre med det begränsade uttryckssättet svenskan har. Jag tycker däremot jag varit mycket tydlig med att skrivningar som hänvisar till the economic man är direkt felaktigt och inte ger den fulla bilden av vad det faktiskt handlar om. Jag skulle därför uppskatta ifall du, Edaen, faktiskt inte sprang före diskussionen och reverterade editeringar som inte har stöd i något konsensus (eller ens i teorin) med uttryck som "absurd felöversättning". Det är mycket konfrontativt. dnm ^{(d | b)} 3 maj 2012 kl. 12.06 (CEST)[svara]

Jag har väldigt svårt att se att att utilitarism skulle ha den betydelsen du påstår. Jag tror också att du missrepresenterar källan. Låt mallarna ligga! Edaen (disk) 3 maj 2012 kl. 12.08 (CEST)[svara]

Du må ha svårt att se detta, men det är så begreppet används inom utbildningen, i litteratur med mera. Vår svenska artikel om utilitarismen har brister och det ska inte dessa artiklars teoretiska gods drabbas av. Du agerar demonstartivt och redigeringskrigar och detta utan att du har någon som helst kunskap i ämnet. Du är administratör och etablerad användare. Du bör agera vettigare än detta. dnm ^{(d | b)} 3 maj 2012 kl. 12.12 (CEST)[svara]

Den här diskussionen verkar vare sig bereda deltagarna nöje eller bidra nämnvärt till att förbättra Wikipedia. Jag föreslår att ni tar bort den text ni diskuterar och i stället lägger in en översättning av den engelska artikeln. (en liten detalj: Vad heter Administrativ Kriminologi på engelska? Jag hittar det inte i den engelska artikeln.) --Ettrig (disk) 3 maj 2012 kl. 14.28 (CEST)[svara]

Håller med i övrigt, men en översättning är knappast lämplig, då det är översättningen av en term som är föremål för polemik. --LPfi (disk) 3 maj 2012 kl. 14.30 (CEST)[svara]

Så för att någon enskild Wikipedian anser att forskare har fel i sina teorier ska vi inte presentera dessa, trots att dessa teorier tillhör de mest framträdande och erkända inom kriminologisk forskning? Jag tror vi bör ha ett annat angreppssätt på detta. Det är dock bra om vi kan hitta en skrivning som skriver det som innebörden är. Som LPfi ändrade det nu täcker det inte hela det teoretiska godset och missleder läsaren.

@Ettrig: Administrativ kriminologi heter Administrative Criminology på engelska. Artikeln finns inte på engelskspråkiga Wikipedia, vilket är märkligt. Jag gjorde bara en snabb googling och gör ingen intäkt för det jag hittat, men det finns en del: [3] [4] med flera träffar. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 3 maj 2012 kl. 15.06 (CEST)[svara]

Jag antar att det är detta Dnm vill uttrycka:

Sociology of Deviant Behavior Av Marshall Barron Clinard,Robert F. Meier Edaen (disk) 3 maj 2012 kl. 17.00 (CEST)[svara]

Det handlar inte om mig och jag måste därför klargöra två saker här: (1) Jag vill inte uttrycka något. (2) Jag använder de formuleringar som använts på svenska, som förekommit i svenskspråkiga dokument jag läst under utbildningen, formuleringar som används av svenska kriminologer som föreläser på svenska och så vidare (i samma dokument förekommer uttryck som estimationer vilket kanske är en liknande "styggelse"?). Konsekvensen av detta är hur som helst att jag lärt mig att använda uttrycken genom att jag lärt mig deras teoretiska innebörd.

Jag har läst Hirschis och Gottfredsons självkonroll-teori, men kan den inte speciellt bra (som parentes kan nämnas att den är rätt klumpig och vetenskaplig tveksam, vilket givetvis inte hör till saken). Citatet du presenterar har utan tvekan beröringspunkter, men jag kan inte säga mer än så. Detta handlar ju inte bara om Hirschi, samt har större kopplingar till teorin om sociala band, differentiella associationer, neutralisationstekniker, strain med flera teorier. dnm ^{(d | b)} 3 maj 2012 kl. 17.24 (CEST)[svara]

"som förekommit i svenskspråkiga dokument jag läst under utbildningen, formuleringar som används av svenska kriminologer som föreläser på svenska och så vidare" - kan du verifiera att den termen är använd så med en källa? Då kan vi nog komma vidare i diskussionen. Det går mot den användning av termen som jag själv känner till, och första intrycket av användandet blir därför att den är en slarvig översättning. Kärnan är alltså ifall "utilitarism" i denna betydelsen faktiskt är en etablerad term på svenska? Då kan vi ha med det som begrepp, och då bör helst denna betydelse förklaras någonstans dit det kan hänvisas (eller en rödlänk till utilitarism (kriminologi).

Vidare behöver väl inte alternativet vara att länka eller hänvisa till economic man, vilket dnm säger just blir missvisande. Nyttoinriktad borde väl vara en rättvisande och tydlig term tills användningen av utilitarism kan beläggas? --flinga 9 maj 2012 kl. 13.50 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Kriminologi. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20130806091140/http://www.phantasmatagroup.com/ica.htm till http://www.phantasmatagroup.com/ica.htm
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20130212102238/http://www.phantasmatagroup.com/mastercriminologia.htm till http://www.phantasmatagroup.com/mastercriminologia.htm

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 21 juli 2018 kl. 11.10 (CEST)[svara]