Darmstadt
| Darmstadt | |||
| Kretsfri stad | |||
 Flygbild över centrala Darmstadt med stadsslottet i mitten | |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Hessen | ||
| Regierungsbezirk | Darmstadt | ||
| Höjdläge | 144 m ö.h. | ||
| Koordinater | 49°52′N 08°39′Ö / 49.867°N 8.650°Ö | ||
| Yta | 122,07 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 164 792 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 1 350 inv./km² | ||
| Borgmästare | Hanno Benz (Tysklands socialdemokratiska parti) | ||
| Postnummer | 64283–64297 | ||
| Riktnummer | 6151 | ||
| Registreringsskylt | DA | ||
| Kommunkod | 06 4 11 000 | ||
| Regionalkod | 06 4 11 0000 06 4 11 0000 000 | ||
| Geonames | 3220962 | ||
| OSM-karta | 62581 | ||
  Läget för Darmstadt i Tyskland | |||
 Läget för Darmstadt i Regierungsbezirk Darmstadt, Hessen | |||
| Webbplats: Darmstadt | |||
Darmstadt är en kretsfri stad i den federala delstaten (Bundesland) Hessen i Tyskland.
Darmstadt ligger i kanten av floden Rhens dalgång cirka 40 km söder om Frankfurt am Main. Staden har cirka 165 000 invånare och fick 1997 beteckningen Wissenschaftsstadt (vetenskapsstaden) av den hessiska delstatsregeringen, utifrån det stora antal nationella och internationella forskningsprogram som pågick i staden.
Bland annat benämndes ämne 110 i periodiska systemet Darmstadtium efter upptäcktsplatsen Darmstadt.
Utbildning
I staden finns Darmstadts tekniska universitet, Darmstadts yrkeshögskola och Darmstadts evangeliska yrkeshögskola.
Det mest kända forskningsinstitutet i Darmstadt är Gesellschaft für Schwerionenforschung. Darmstadt har även tre Fraunhoferinstitut.
Från 1948 och under 1950-talet utgjorde Darmstadtkurserna varje sommar en viktig samlingspunkt för kompositörer av seriell och annan modernistisk musik, inte minst elektroakustisk och elektronisk.
Näringsliv
I Darmstadt finns många arbetsplatser med kemisk-teknisk och maskinteknisk industri (bland annat Wella & Goldwell). Den största arbetsgivaren i staden är läkemedelsbolaget Merck. Näst största arbetsgivaren är Deutsche Telekoms dotterbolag (T-Online), som har flera tusen anställda i Darmstadt.
Historia
Darmstadt nämndes för första gången i slutet av 1000-talet som Darmundestat. Däremot nämndes redan tidigare flera stadsdelar som då ännu inte tillhörde Darmstadt. Staden fick sina stadsrättigheter 1330 av Ludvig IV av Bayern. I mitten av 1200-talet byggdes en vattenborg och 1567 utsågs Darmstadt till huvudstad av grevskapet Hessen-Darmstadt. 1806 blev Darmstadt huvudstad för Storhertigdömet Hessen. 1899 fick sju unga konstnärer uppdraget av storhertig Ernst Ludwig att komma till Darmstadt och främja konsten. Därigenom skapades många konstverk och byggnader och Darmstadt blev Jugendstilens centrum i Tyskland.
Den 11 september 1944 förstördes Darmstadt nästan fullständigt genom en flygattack av Storbritanniens flygvapen. 12 600 människor dog och 66 000 blev utan hem. På grund av förödelsen blev istället närbelägna Wiesbaden 1946 huvudstad för det nybildade förbundslandet Hessen.
Vänorter
Darmstadt har följande vänorter:
Alkmaar, sedan 1958
Troyes, sedan 1958
Chesterfield, sedan 1959
Graz, sedan 1968
Trondheim, sedan 1968
Bursa, sedan 1971
Płock, sedan 1988- Freiberg, sedan 1990
Gyönk , sedan 1990- Szeged, sedan 1990
Brescia, sedan 1991
Saanen-Gstaad, sedan 1991
Uzjhorod, sedan 1992
Liepāja, sedan 1993
Logroño, sedan 2002
San Antonio, sedan 2017
Nahariya, sedan 2023
Galleri
Luisenplatz
Evangeliska stadskyrkan
Centralstation
Kända personer
Referenser
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
| |||||||||||
|