Daniel Helsingius
Daniel Helsingius | |
Född | 1717[1][2][3] |
---|---|
Död | 12 augusti 1774[1] Klara församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Författare[1] |
Redigera Wikidata |
Daniel Helsingius, född 1717 i Finland, död 12 augusti 1774 i Stockholms skärgård, var en finlandssvensk skriftställare.
Helsingius blev student vid Kungliga Akademien i Åbo 1732 och vid Uppsala universitet 1734. Han avlade filosofie kandidatexamen, tjänstgjorde som notarie i borgrätten i Stockholm och befordrades vid 1760-1762 års riksdag till kunglig bibliotekarie på Antikvitetsarkivets stat med kunglig sekreterares fullmakt.
Han gjorde sig dock mest känd som författare av politiska och polemiska skrifter i mösspartiets tjänst samt som medarbetare i "Dagligt Allehanda". Helsingius, som utvecklade sin stil efter de klassiska författarna, var en stor språkkonstnär. Hans skrifter överflödar av satirisk skärpa, men utmärks även av personliga smädelser och en hänsynslöshet utan like.
Bibliografi i urval
- Lika brott mot lag och folk lika straffad i Frankrike och i Sverige (mot växelvingleriet, 1766)
- Matematiskt försök till försvar för Svea rikes regeringsform, Triumviratet på Momi parnass (1769)
- Öfversättaren af en svensk mans tankar hälsar utgifvaren af Aristarchus med en lärd kyss (mot Carl Christoffer Gjörwell d.ä., 1769)
- Griftstod öfver ett växande cadaver (mot Olof Kexél, 1771)
- Till åskådaren om inskriptioner på ölkannor (mot Olof Bergklint)
Referenser
- ^ [a b c d] Daniel Georgii Helsingius, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12848, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, SELIBR-ID: 249372, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 8780, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- Helsingius, Daniel i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
- Helsingius, 1. Daniel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|