Romarriket
Romarrikets statsskick och förvaltning
Historiska perioder
Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken 509–27 f.Kr. Romerska kejsardömet 27 f.Kr.–395 e.Kr.
Västromerska riket 395–476	Östromerska riket 395–1453
Ordinära magistrater
Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor	Edil Kvestor Tribun Censor Curator
Extraordinära magistrater
Diktator Magister Equitum	Ståthållare triumviri Decemvir
Ämbeten, titlar och hederstitlar
Kejsare
Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator	Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina
Institutioner och juridik
Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen	Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Curator (av latinska cura, ta hand om, arrangera), vårdare, väktare, skötare.

Curator var en under senrepubliken en titel på åtskilliga tjänstemän i den romerska staten, särskilt under kejsardömets tid, till exempel på dem, som hade tillsyn över vägar, skeppsfart, kloakväsen, statyer och fördelning av spannmål. Curator var också en benämning på en person som av myndighet förordnats att omhänderta annans rätt, då denne inte är i tillfälle att övervaka densamma, vare sig i egen person eller genom målsman, förmyndare eller laga fullmäktig. Benämningen används också för förvaltare vid gemensam förvaltning av fleras, delvis stridiga, intressen, till exempel vid konkurs.

Curator urbis var tillsyningsman för säkerheten i Rom.

• Kuratel
• Kurator
• Curator Curatorum, ordförande i kuratorskonventet i Uppsala