Clas Tott
| Clas Tott | ||
|---|---|---|
| ||
Titlar | ||
| Tidsperiod | 1654–1656 | |
| Utnämnd av | Kristina | |
| Tidsperiod | 1654–1656 | |
| Utnämnd av | Kristina | |
| Företrädare | Hans Wachtmeister af Björkö | |
| Efterträdare | Gustaf Adam Banér | |
| Tidsperiod | 1656–1658 | |
| Utnämnd av | Karl X Gustav | |
| Tidsperiod | 1658–1665 | |
| Utnämnd av | Karl X Gustav | |
| Tidsperiod | 1661–62 | |
| Utnämnd av | Karl XI | |
| Tidsperiod | 1664–1665 | |
| Utnämnd av | Karl XI | |
| Företrädare | Schering Rosenhane | |
| Efterträdare | Axel Carlsson Sparre | |
| Tidsperiod | 1665–1674 | |
| Utnämnd av | Karl XI | |
Generalguvernör över Livland | ||
| Tidsperiod | 1665–1671 | |
| Utnämnd av | Karl XI | |
| Företrädare | Bengt Oxenstierna | |
| Efterträdare | Fabian von Fersen | |
| Andra titlar | Riksråd, kansliråd, överkammarherre | |
| Yrke | Ämbetsman, diplomat, militär | |
Militärtjänst | ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Försvarsgren | Infanteriet | |
| Tjänstetid | 1653–1674 | |
| Grad | Fältmarskalk | |
| Enhet | Svea livgarde | |
| Slag/krig | Karl X Gustavs polska krig | |
|
| ||
Personfakta | ||
| Personnamn | Clas Tott | |
| Födelsenamn | Clas Åkesson Tott den yngre | |
| Född | 14 augusti 1630 Ekolsunds slott, Uppland, Sverige | |
| Nationalitet | Sverige
| |
| Alma mater | Uppsala universitet | |
| Död | 12 juli 1674 (43 år) Paris, Frankrike | |
| Begravd | Braheska gravkoret, Jäders kyrka, Södermanland | |
Släkt | ||
| Frälse- eller adelsätt | Tott | |
| Sätesgård | Ekolsunds slott | |
| Far | Åke Henriksson Tott | |
| Mor | Sigrid Bielke | |
Familj | ||
| Gift | 1665 | |
| Make/maka | Anna Margareta Oxenstierna af Södermöre | |
| ||
| Ätten Totts vapen. | ||
Clas Tott (även känd som Clas Åkesson Tott den yngre), född den 14 augusti 1630 på Ekolsund i Uppland, död den 15 juli 1674 i Paris,[1] [2] var en svensk greve, riksråd, diplomat, militär och generalguvernör över Livland, son till Sigrid Bielke och Åke Henriksson Tott.[3][4]
Biografi
Efter att ha vistats några år i Frankrike kom han 1651, 21 år gammal, till drottning Kristinas hov. Ett år senare upphöjdes han till greve med Karleborg som grevskap.[5] 1654 (ej 1653) tog han plats i riksrådet och utnämndes till riksstallmästare. Innan drottningen abdikerade tilldelades han Ekolsunds slott vid Mälaren.[3][4]
Efter Kristinas abdikation anslöt han sig till den svenska armén i Karl X Gustavs polska krig, där han deltog i striderna. Han erövrade Neumarkt och Gebnitz samt slog därpå i en strid 6 000 man polska trupper på flykten. Befordrad till generalmajor, anförde han svenska förtrupperna vid framryckandet mot Warszawa 1656, där han bland annat segrade i en skärmytsling mot litauiska trupper.[6][7]
Under Karl X Gustavs tid tjänstgjorde Clas Tott en tid i en beskickning i Paris och var sedan, under Karl X Gustavs andra danska krig, med om att belägra Köpenhamn (1658). Efter reduktionen, då Ekolsunds slott återgått till staten, fortsatte hans karriär med två års ambassadörsbefattning i Paris och ett år (1664) som överståthållare i Stockholm. 1665 utnämndes han till fältmarskalk och samma år till generalguvernör i Livland, där han stannade i sju år. När han dog 1674 hade han sedan två år åter beklätt posten som ambassadör i Paris.[3][8][7]
Clas Tott vilar i det Braheska gravkoret i Jäders kyrka. Han var 1665–1672 gift med Anna Oxenstierna af Södermöre, dotter till rikskanslern Erik Oxenstierna.[9][7]
Se även
Referenser
Noter
- ^ Flodin, Barbro (1989). Jäders kyrka Österrekarne härad, Södermanland. sid. 166, 171. https://libris.kb.se/bib/19512918. Läst 7 maj 2022
- ^ Gazette (Lyon), 1674, N:o 93 [https://books.google.se/books?id=rIyDIpZFxBcC& s. 390]
- ^ [a b c] Tott, 13. Klas Åkesson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- ^ [a b] Rosander 2003, s. 157.
- ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Denne blef i anseende til dess Herr Faders tappra och märkeliga tjenster , 1652 Grefwe til Carleborg, och fick til Grefweskap åtskillige Cronones byar i i Österbotten och Nya Carleby Socken.”
- ^ Svenskt biografiskt handlexikon. 1906. sid. 633. https://runeberg.org/sbh/b0633.html. Läst 22 juni 2016
- ^ [a b c] Rosander 2003, s. 158.
- ^ Ur Tidningar Utgifne af et Sällskap i Åbo, N:o 2, Den 31 Januarii 1771: “Som Ambassadeur extraordinaire dog han i Paris 1674 den 15 Julii barnlös, så at denna ätt gick ut med honom. Se von Stjernmans Matrikel. Grefskapet återföll til Cronan, och sedan et mantal blifwit lämnadt til et beständigt Häradshöfdinge boställe, äro bönder satte på de öfrige.”
- ^ Svenska adelns ättar-taflor. 1858–1864. sid. 404–405. https://runeberg.org/anrep/4/0408.html. Läst 22 juni 2016
Tryckta källor
- Rosander, Lars (2003). Sveriges fältmarskalkar: svenska fältherrar från Vasa till Bernadotte. Lund: Historiska media. Libris 7779602. ISBN 9189442059
| |||||