Charadrius
| Strandpipare | |
 Större strandpipare (C. hiaticula) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Charadrii |
| Familj | Pipare Charadriidae |
| Släkte | Charadrius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Charadrius | |
| Auktor | Linné, 1758 |
Charadrius är ett släkte bland vadarna inom familjen pipare.
Systematik
Charadrius omfattar traditionellt ett stort antal arter förekommande på alla kontinenter utom Antarktis, med trivialnamn som pipare eller strandpipare, däribland de i Sverige förkommande arterna mindre strandpipare, större strandpipare, fjällpipare och den numera utdöda arten svartbent strandpipare. Följande arter brukar inkluderas i släktet:
- Maoripipare (C. obscurus)
- Större strandpipare (C. hiaticula)
- Flikstrandpipare (C. semipalmatus)
- Flodstrandpipare (C. placidus)
- Mindre strandpipare (C. dubius)
- Tjocknäbbad strandpipare (C. wilsonia)
- Skrikstrandpipare (C. vociferus)
- Flöjtstrandpipare (C. melodus)
- Madagaskarpipare (C. thoracicus)
- Herdepipare (C. pecuarius)
- Sankthelenapipare (C. sanctaehelenae)
- Trebandad strandpipare (C. tricollaris)
- Savannstrandpipare (C. forbesi)
- Vitpannad strandpipare (C. marginatus)
- Svartbent strandpipare (C. alexandrinus)
- Sandstrandpipare (C. dealbatus)
- Snöstrandpipare (C. nivosus)
- Javastrandpipare (C. javanicus)
- Rödhuvad strandpipare (C. ruficapillus)
- Malajstrandpipare (C. peronii)
- Sodasjöpipare (C. pallidus)
- Svartkronad strandpipare (C. collaris)
- Punastrandpipare (C. alticola)
- Patagonienpipare (C. falklandicus)
- Tvåbandad strandpipare (C. bicinctus)
- Ökenpipare (C. leschenaultii)
- Kamtjatkapipare (C. mongolus) – inkluderade fram till nyligen atrifrons, då under namnet mongolpipare
- Tibetpipare (C. atrifrons) – inkluderades tidigare i mongolus
- Kaspisk pipare (C. asiaticus)
- Orientpipare (C. veredus)
- Rostbröstad pipare (C. modestus)
- Fjällpipare (C. morinellus)
- Präriepipare (C. montanus)
Flera genetiska studier har dock visat att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar. Istället är en stor grupp strandpipare, däribland svartbent strandpipare, närmare släkt med vipor i Vanellus och andra udda pipare som australiska inlandspiparen (Peltohyas australis) och arten snednäbb i Nya Zeeland (Anarhynchus frontalis) än med typarten för släktet större strandpipare.[1][2][3] Vidare inkorporerar Charadrius i begränsad mening också de australiska släktena Thinornis och Elseyornis, medan fjällpiparen och rostbröstad pipare utgör egna utvecklingslinjer utan nära släktingar alls.
Tongivande Clements m.fl. implementerade 2023 dessa resultat, vilket medför att följande elva arter placeras i ett mer begränsat Charadrius, i systematisk ordning:
- Skrikstrandpipare (C. vociferus)
- Större strandpipare (C. hiaticula)
- Flikstrandpipare (C. semipalmatus)
- Flöjtstrandpipare (C. melodus)
- Svarthuvad strandpipare (C. cucullatus) – tidigare i Thinornis
- Svartpannad strandpipare (C. melanops) – tidigare i Elseyornis
- Chathampipare (C. novaeseelandiae) – tidigare i Thinornis
- Savannstrandpipare (C. forbesi)
- Trebandad strandpipare (C. tricollaris)
- Mindre strandpipare (C. dubius)
- Flodstrandpipare (C. placidus)
Fjällpipare lyfts ut till det egna släktet Eudromias och rostbröstad pipare till Zonibyx. Övriga Charadrius-pipare placeras tillsammans med snednäbben i Anarhynchus, däribland svartbent strandpipare och ökenpipare med släktingar.
Ekologi
Piparna födosöker med hjälp av synen och inte känseln i motsats till mer långnäbbade vadare. Deras föda är insekter, maskar och andra ryggradslösa djur som återfinns inom arternas respektive habitat. De fångar bytet genom snabba ruscher snarare än genom det ständiga grävande som utmärker många andra grupper av vadare.
Namn
Det vetenskapliga namnet Charadrius härrör från gammalgrekiskans kharadrios (χαραδριός), en fågel som sades förekomma i floddalar (från kharadra, som betyder "ravin"). En grekisk legend sade att man kunde bli botad från gulsot om man tittade in i fågelns besynnerliga gula ögon.[4] Vilken art det gällde var omdiskuterat. Bland annat ansågs det vara tjockfoten men den gula orbitalringen hos flera arter av strandpipare har gjort att även de har kopplats till legenden.[5][4] Ett äldre svenskt trivialnamn för "strandpipare" är strandrulling.[6]
Se även
- Drillsnäppa, kallades på 1800-talet i folkmun för strandpipare.
Referenser
- ^ Cerny D, Natale R. 2022. Comprehensive taxon sampling and vetted fossils help clarify the time tree of shorebirds (Aves, Charadriiformes). Mol. Phylogenet. Evol. 177: 107620.
- ^ Barth, J.M.I., M. Matschiner, and B.C. Robertson (2013), Phylogenetic Position and Subspecies Divergence of the Endangered New Zealand Dotterel (Charadrius obscurus), PLoS ONE 8, e78068.
- ^ Dos Remedios, N., Lee, P. L. M., Burke, T., Székely, T., and Küpper, C. (2015). North or south? Phylogenetic and biogeographic origins of a globally distributed avian clade. Mol. Phylogenet. Evol., 89:151–159. [PDF https://eprints.whiterose.ac.uk/90572/3/WRRO_90572.pdf]
- ^ [a b] Cocker, Mark; David Tipling (2013). Birds and people. London: HelmJonathan Cape. sid. 500–502. ISBN 9780224081740
- ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. sid. 99. ISBN 978-1-4081-2501-4
- ^ Bäckman, J. (1871) Folkskolans Naturlära, 3:e upplagan, Zacharias Hæggströms Förlag, Stockholm, vol.1, sid:170
|