Cettisångare
| Cettisångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Cettior Cettiidae |
| Släkte | Cettia |
| Art | Cettisångare C. cetti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cettia cetti | |
| Auktor | Temminck, 1820 |
| Utbredning | |
 | |
Cettisångare[2] (Cettia cetti) är en fågel, den enda europeiska representanten i familjen cettior (Cettiidae).[3] Fågeln förekommer från södra England och södra Europa österut till Afghanistan samt i Nordafrika. Tillfälligt ses den norr om utbredningsområdet, med tre fynd i Sverige. Fågeln är uppkallad efter italienska zoologen Francesco Cetti.
Utseende och läte
Cettisångaren är en medelstor sångare som mäter 13–14 centimeter och som väger 12–18 gram[4]. Den adulta fågeln har brun rygg, vitaktigt grå undersida, bred stjärt och korta vingar. Könen är lika, som hos de flesta sångare.
Hanarna upptäcks främst genom sin högljudda sången. Honan är mycket svår att observera, eftersom hon inte sjunger. Sången utgörs av ett metaliskt rytmiskt läte plitt, plitt-plytt!... titjutt-titjutt-titjutt tjytt, tjutt! som brukar beskrivas som: Hör hit!... vad heter jag?... Cetti-Cetti-Cetti, just det![5]
Utbredning och systematik
Cettisångaren häckar i södra Europa och södra Asien, så långt österut som till Afghanistan. Den häckar även i nordvästra Afrika samt utmed Frankrikes västkust upp till södra England. Arten är oftast stannfågel i Europa, men östliga populationer flyttar korta sträckor. Tillfälligt ses den sällsynt norr om utbredningsområdet.
Cettisångaren delas in i tre underarter med följande utbredning:[3][6]
- Cettia cetti cetti – förekommer från södra Europa till Mindre Asien och Nordafrika
- Cettia cetti orientalis – förekommer från Turkiet till Krimhalvön, norra Iran (Zagrosbergen) och norra Afghanistan
- Cettia cetti albiventris, turkestancettisångare[7] – förekommer från Iran till Kazakstan, Afghanistan, Pakistan och västra Xinjiang i Kina
I Sverige har den påträffats vid tre tillfällen, dels två individer ringmärkta i Ottenby, Öland 1977 och 1998, dels en sjungande individ vid Älvviken norr om Nynäshamn i Södermanland 2007. Den senare har bestämts till den östliga underarten albiventris.[8]
Släktskap
Cettisångaren placerades tidigare i den stora familjen sångare (Sylviidae). DNA-studier[9] har dock visat att arterna i familjen inte är varandras närmaste släktingar och har därför delats upp i ett antal mindre familjer. Cettisångaren med släktingar förs idag till familjen cettior (Cettiidae[6] eller Scotocercidae[3]) som är nära släkt med den likaledes utbrytna familjen lövsångare (Phylloscopidae) men också med familjen stjärtmesar (Aegithalidae).[3] Även de två afrikanska hyliorna, numera urskilda i egna familjen Hyliidae anses höra till gruppen.
Även släktet Cettia har genomgått stora förändringar som resultat av genetiska studier.[10] Cettisångaren är i själva verket närbesläktad med den kraftigt avvikande gulstrupiga cettian tidigare i Tesia, medan ett stort antal cettisångarliknande arter är mer avlägset släkt och bryts ut till det egna släktet Horornis. Alström et al 2011 beskriver icke-monofylin i Cettia som "troligen en av de mest extraordinära exemplen på missförstått släktskap i ett fågelsläkte".[10]
Ekologi
Cettisångaren trivs bäst i tät växtlighet, oftast nära vatten. Cettisångaren är tillbakadragen och svår att få syn på. Den har en tendens att krypa genom låg växtlighet och kan därigenom ge intryck av att förflytta sig från en buske till en annan utan att korsa utrymmet däremellan. Liksom de flesta sångare är den en insektsätare.
Boet byggs i en buske nära vatten och tre till sex ägg läggs. Äggen är 18 millimeter stora och tegelröda. De ruvas i cirka 16 dagar av honan. Cettisångaren blir könsmogen efter ett år och lever i ungefär fem år.[4]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros det häcka mellan drygt två och knappt 3,2 miljoner par.[1]
Namn
Fågeln har fått sitt namn efter den italienske zoologen Francesco Cetti.[11] Den har på svenska också kallats Cettis sångare eller sidensångare.[12]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Cettia cetti Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b c d] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ [a b] Christopher Perrins: Fågelliv i Europa, översättning och bearbetning Juhani Vuorinen. Stockholm 1987. ISBN 91-34-50909-7 sidan 166
- ^ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 294-295
- ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.1.
- ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
- ^ Cettisångare, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ Alström, P.; Ericson, P.G.P.; Olsson, U. & Sundberg, P. (2006): Phylogeny and classification of the avian superfamily Sylvioidea. Molecular Phylogenetics and Evolution 38(2): 381–397. doi:10.1016/j.ympev.2005.05.015 PDF fulltext Arkiverad 27 juni 2021 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Alström, P., S. Hohna, M. Gelang, P.G.P. Ericson, and U. Olsson (2011), Non-monophyly and intricate morphological evolution within the avian family Cettiidae revealed by multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset, BMC Evol. Biol. 11:352.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
- ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör cettisångare.
Wikispecies har information om cettisångare.- Läten på xeno-canto.org
|