För andra betydelser, se Cassini (olika betydelser).

Cassini-Huygens

Cassini går in i bana runt Saturnus 2004
Status	Avslutad
Typ	Kretsare
Organisation	NASA, ESA, ASI
NSSDC-ID	1997-061A[1]
Uppdragets varaktighet	19 år och 328 dagar
Sista kontakt	15 september 2017, 11:55 UTC
Uppskjutning
Uppskjutningsplats	Cape Canaveral SLC-40
Uppskjutning	15 oktober 1997, 08:43:00 UTC
Uppskjutningsfarkost	Titan IV
Omloppsbana runt Saturnus
Gick in i bana	1 juli 2004, 02:48 UTC
Förbiflygning av Venus
Datum	26 april 1998, 24 juni 1999
Förbiflygning av Jorden
Datum	18 augusti 1999, 03:28 UTC
Förbiflygning av 2685 Masursky
Datum	23 januari 2000
Förbiflygning av Jupiter
Datum	30 december 2000
Egenskaper
Massa	2 523 kg
Effekt	880 watt

Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan. Bakom projektet stod NASA, ESA och det italienska rymdorganet Agenzia Spaziale Italiana (ASI).

Cassini-Huygens är uppkallad efter Giovanni Domenico Cassini som upptäckte de fyra månarna Tethys, Dione, Rhea och Japetus samt Christiaan Huygens som upptäckte Titan.

Sverige bidrog till projektet med ett instrument på Cassini för mätning av rymdplasma från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Instrumentet har bland annat använts för att utforska den yttersta av ringarna runt Saturnus^[2] och gasutflöden från Titan^[3].

Cassinis uppdrag var att undersöka Saturnus samt de 31 kända månarna under fyra år.

Cassini-Huygens sköts upp med en Titan IV-raket från Cape Canaveral Air Force Station SLC-40 den 15 oktober 1997 och gick in i omloppsbana runt Saturnus den 1 juli 2004. Resan var på 3,5 miljarder kilometer och tog knappt sju år.

På sin väg till Saturnus flög den förbi Venus, Jorden, 2685 Masursky och Jupiter. Vid passagen av Jupiter sände den 26 000 bilder^{[källa behövs]} tillbaka till jorden. De minsta detaljerna den kunde se på ytan var av storleken 60 kilometer.

Huygens främsta syfte var att genomföra en landning på månen Titan och med ett antal avancerade instrument undersöka atmosfären under den cirka två timmar långa nedstigningen. Huygens landade på Titan den 14 januari 2005.

NASA meddelade den 3 februari 2010 att expeditionen hade förlängts i tiden en andra gång. Expeditionen var initialt planerad att pågå till 2008, men förlängdes en första gång till 2010 för att sedan fortgå till 2017.^[4]

Under 2017 gick projektet in i en fas som kallats "Grand Finale". Cassinis bana justerades så att sonden skulle göra 22 passager mellan Saturnus atmosfär och Saturnus ringar, för att slutligen gå in i atmosfären och förstöras, vilket beräknades inträffa 15 september 2017. ^[5] Den 15 september 2017 klockan 11:55 UTC, tappades, som planerats, kontakten med Cassini efter nästan 20 år i rymden. ^[6]

• Wikimedia Commons har media som rör Cassini-Huygens.
  Bilder & media
• ESA – Cassini Huygens
• NASA – Cassini-Huygens
• Bilder av Saturnus från Cassini

Saturnus Geografi Dragon Storm · Saturnus hexagon · Ringar · Magnetosfär · Stora vita fläcken Månar Aegaeon · Aegir · Albiorix · Anthe · Atlas · Bebhionn · Bergelmir · Bestla · Calypso · Daphnis · Dione · Enceladus · Epimetheus · Erriapo · Farbauti · Fenrir · Fornjot · Greip · Hati · Helene · Hyperion · Hyrrokkin · Ijiraq · Janus · Japetus · Jarnsaxa · Kari · Kiviuq · Loge · Methone · Mimas · Mundilfari · Narvi · Paaliaq · Pallene · Pan · Pandora · Phoebe · Polydeuces · Prometheus · Rhea (ringar) · S/2004 S 3 · S/2004 S 4 · S/2004 S 6 · S/2004 S 7 · S/2004 S 12 · S/2004 S 13 · S/2004 S 17 · S/2006 S 1 · S/2006 S 3 · S/2007 S 2 · S/2007 S 3 · S/2009 S 1 · Siarnaq · Skathi · Skoll · Surtur · Suttungr · Tarqeq · Tarvos · Telesto · Tethys · Titan · Thrymr · Ymir Utforskningen av Saturnus Historiska och nutida Galileo Galilei · Christiaan Huygens · Giovanni Domenico Cassini · William Herschel · James Edward Keeler · Cassini-Huygens (Huygens) · Pioneer 11 · Voyagerprogrammet · Dragonfly Framtida Kolonisering av Saturnus Astronomi Merkuriuspassage · Venuspassage · Jordpassage · Marspassage · Jupiterpassage Andra ämnen Saturnuskorsande asteroider · Saturnus i fiktion Solsystemet

Venus Geografi Atmosfär · Berg · Kratrar · Slätter · Vulkaner Utforskning Historiska och nutida Akatsuki · Bepicolombo  · Cassini-Huygens · Galileo · IKAROS · Magellan · Marinerprogrammet · MESSENGER · Pioneerprogrammet · Vegaprogrammet · Veneraprogrammet · Venus Express · Zondprogrammet Framtida Kolonisering · Terraformering Astronomi Passager Merkurius Måne Neith Andra ämnen Venuskorsande asteroider · Venus i fiktion · VEEGA Solsystemet

Jupiter Månar Inre månar Metis · Adrastea · Amalthea · Thebe Galileiska Callisto · Ganymedes · Europa · Io Yttre månar Aitne · Ananke · Aoede · Arche · Autonoe · Callirrhoe · Carme · Carpo · Chaldene · Cyllene · Dia · Eirene · Elara · Erinome · Euanthe · Eukelade · Eupheme · Euporie · Eurydome · Harpalyke · Hegemone · Helike · Hermippe · Himalia · Iocaste · Isonoe · Kale · Kallichore · Kalyke · Leda · Lysithea · Megaclite · Mneme · Orthosie · Pasiphae · Pasithee · Philophrosyne · Praxidike · Sinope · Sponde · Taygete · Thelxinoe · Themisto · Thyone · Kore · Herse · S/2003 J 2 · S/2003 J 4 · S/2003 J 9 · S/2003 J 10 · S/2003 J 12 · S/2003 J 16 · S/2003 J 18 · S/2003 J 19 · S/2003 J 23 · S/2010 J 1 · S/2010 J 2 · S/2011 J 1 · S/2011 J 2 · S/2016 J 1 · S/2017 J1 Utforskningen av Jupiter Personer Galileo Galilei · Giovanni Domenico Cassini Rymdsonder Historiska Pioneerprogrammet (Pioneer 10 · Pioneer 11) · Voyagerprogrammet (Voyager 1 · Voyager 2) · Ulysses · Galileo · Cassini-Huygens · New Horizons Pågående Juno · JUICE Framtida Europa Clipper Geografi Stora röda fläcken · Jupiters ringar Astronomi Kirkwoodgap · Shoemaker–Levy 9 · Jupiters trojaner Passager Merkuriuspassage · Venuspassage · Jordpassage · Marspassage Andra ämnen Jupiterkorsande asteroider · Jupiter i fiktion Solsystemet