Carl Fredrik Wærn (1819–1899)
- För andra med samma namn se, Carl Fredrik Wærn
Carl Fredrik Wærn (ibland kallad den yngre[6] , i Göteborgshistorien den äldre[7]), född 15 januari 1819 i Göteborg, död 31 oktober 1899 på Baldersnäs i Steneby, var en svensk industriman, politiker och ämbetsman samt Sveriges finansminister 1870–1874. Som politiker var han moderat liberal.
Biografi
Wærn studerade vid Hillska skolan på Barnängen 1831–35, vid Sachsiska bergsakademien i Freiberg 1836–38 och vid Falu bergsskola 1839. Han anställdes i sin fars firma C. Fr. Wærn i Göteborg från 1840. Bolaget bildades 1813, med kontor vid Västra Hamngatan 13, där för övrigt även Carl Fredrik Wærn med familj bodde,[8] och var en av stadens största exportörer av järn och pappersmassa under senare halvan av 1800-talet. Man var därmed ett av de större handelshusen.[9]
Carl Fredrik Wærn fick 1844 burskap som grosshandlare i Göteborg. Tillsammans med brodern Morten Edvard, blev han från 1852 delägare i och chef för faderns firma, som då ändrade namn till C. Fr. Wærn & Co. Redan efter tre år slutade brodern Morten i firman. Vid faderns bortgång 1858 blev Carl Fredrik Waern disponent för de bruk och fabriker, som ägdes av firman – exempelvis Billingsfors dåvarande stora järnbruk, Bäckefors järnbruk, Skåpafors sågverk och Baldersnäs. Wærn var verkställande direktör för Dalslands Kanal AB 1864–68.
I Göteborg deltog han flitigt i det kommunala livet, och var ledamot av borgerskapets äldste 1858–62, ledamot av handelsfullmäktige 1847–63, av styrelsen för Göteborgs museum 1861–69, hela tiden som vice ordförande, med flera uppdrag.
Stadsfullmäktige
Wærn var Göteborgs stadsfullmäktiges första ordförande 1863–1870, där hans namn samlat det största antalet röster – 62 631 fördelade på 381 väljare. Hans namn fanns med på fler än 90% av de avgivna valsedlarna, och han fick vid ordförandevalet 47 av de 48 möjliga rösterna. Den återstående gavs av honom själv till huvudkonkurrenten Johan Jacob Ekman, som utsågs till vice ordförande. Carl Fredrik Waern åtnjöt ett mycket stort förtroende och utsågs utan diskussion till fullmäktiges förste ordförande, en post som han behöll fram till att han lämnade Göteborg för rikspolitiken. Hans son Peder Colbiörnsen Waern var ledamot av stadsfullmäktige 1898–1912.[10]
Riksdagen och statsrådet
Wærn var ledamot av borgarståndet 1847–1848, 1850–1851, 1853–1854, 1859–1860 och 1865–1866 för Göteborgs stad. Från 1867 fram till sin död tillhörde han första kammaren, efter valet 27 september 1866 där denne utsågs med 34 röster av 47. Vid sin död 1899 hade Carl Fredrik Wærn representerat staden under 33 riksdagar. Wærn arbetade med stor kraft för representationsreformen; i riksdagen verkade han för det svenska järnvägsnätets utbyggande och var i tullfrågor en ivrig frihandlare. Han tillhörde Statsutskottet vid samtliga riksdagar utom 1865–1866, då han valdes in i Konstitutionsutskottet samt var ledamot av Bevillningsutskottet 1882 - januaririksdagen 1887. Mellan 1870 och 1874 var Wærn finansminister i Axel Adlercreutz ministär. Under denna tid utfärdades mellanrikslagen, en skandinavisk myntunion infördes, en ny banklag antogs. När förbud mot skogsavverkning i övre Norrland blev beslutat avgick Wærn som finansminister, eftersom det stred mot hans politiska ideologi. Under sin fortsatta verksamhet i riksdagen var Wærn emellertid fortfarande verksam mot statliga restriktioner i det ekonomiska livet. 1875–1891 var han tillförordnad president i Kommerskollegium.
Wærn var Sveriges kommissarie vid världsutställningen i London 1862 samt Sveriges ombud vid internationella myntkonferensen i Paris 1878.
Utmärkelser och ordnar
Wærn blev ledamot av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1858 (hedersledamot 1877), av Kungliga Vetenskapsakademien 1863, av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia 1873, av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1876, samt av Kungliga Lantbruksakademien 1886. Han blev kommendör av första klassen av Kungliga Vasaorden 28 januari 1863, samt kommendör med stora korset av Kungliga Nordstjärneorden 14 maj 1873.[11]
År 1877 blev han också filosofie hedersdoktor i Uppsala.
Familj
Carl Fredrik Wærn var son till grosshandlare Carl Fredrik Wærn (1787–1858) och Gustava Elisabeth, född Melin. Han gifte sig 13 juli 1848 i Stockholm med grevinnan Maria Augusta Coraldina Lagerberg (1821–1901), dotter till greve Otto Henrik Adam Lagerberg och grevinnan Maria Johanna Frölich. Barn: grosshandlare Carl Fredrik Wærn (lokalt kallad den yngre), (1849–1910), gift med Alida Bonnier (1857–1920); grosshandlare Peder Colbiörnsen Wærn (1851–1929), gift 12 september 1877 med Sigrid Möller (1855–1933)[12] och delägare i firma C. Fr. Wærn & Co 1876;[13] Henry Unwin (1852–1932), gift 1890 med Hilma Leffler (1863–1941);[14] Maria Elisabeth, född 1853 och Ebba Christina, född 1859.[15]
Bibliografi
- Om tiondetackjärnets och kammarskattens samt bruks- och bergslagsprivilegiernas upphörande (1854)
- P.M. om Dalslands kanal. Stockholm. 1863. Libris 15417259
- Om Norrbottens läns skogsförhållanden. Stockholm: Samson & W. 1874. Libris 1585794
- Minnesteckning öfver Augustin Ehrensvärd : föredragen på Kongl. Vetenskaps-akademiens högtidsdag den 31 mars 1876. Stockholm: Norstedt. 1876. Libris 17382250. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-1524531
- Mellanrikslagen och dess verkningar. Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri, 0029-1501 ; 1895 : Bihang. Stockholm: P. A. Norstedt & S:r. 1895. Libris 1627243
Källor
- Artikel i Nordisk Familjebok , Svenskt Näringsliv Arkiverad 21 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- Sveriges handel och industri i ord och bild : Göteborg : Afd. I-III, Axel Ramm, Sveriges handel och industri, Hanches förlag, Göteborg 1903 s. 23-24
- Svensk uppslagsbok 29. Malmö 1936
- Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962 : Biografisk matrikel, Magnus Fahl, Wezäta, Göteborg 1963 s. 9
Noter
- ^ [a b c] Göteborgs Kristine församlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, förda av den tyske kyrkoherden, SE/GLA/13187/C I/6 (1797-1819), bildid: C0040914_00243, sida 469, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 11 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 165, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfkqg, läst: 17 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Steneby kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/GLA/13500/F/2 (1895-1926), bildid: 00091433_00026, sida 22, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 11 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 31, läs online, läst: 11 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 423, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgcPg.[källa från Wikidata]
- ^ Artikel i Nordisk Familjebok , Svenskt Näringsliv Arkiverad 21 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i väster, [Första delen], C R A Fredberg (1921), Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 s. 877; Sveriges handel och industri i ord och bild : Göteborg : Afd. I-III, Axel Ramm, Sveriges handel och industri, Hanches förlag, Göteborg 1903 s. 24; Från vår merkantila och industriella verld : Porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk, del I, C R A Fredberg, Göteborg 1897 s. 49-51; Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 57, 172; Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding, Medéns Bokhandel, Wezäta, Göteborg 1924 s. 356
- ^ Göteborgs Kalender för 1857, Utgifven af S. A. Hedlund och Anton Berg, Hedlund & Lindskog, Göteborg 1857 s. 217.
- ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962, del I:I Göteborg 1863–1913, professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Elanders Boktryckeri, Göteborg 1963 s. 48-49, 70-71, 280.
- ^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863–1962, del III: Stadsfullmäktige: Stadens Styrelser och Förvaltningar, professor Artur Attman, docent Stig Boberg, docent Arne Wåhlstrand, statistikchef Alvar Westman, Göteborg 1971 s. 61, 62, 118, 148, 149
- ^ Sveriges statskalender för år 1887, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1886, avsnitt 86, 140, 435, 672, 676, 680, 693, 696, 757 och 773
- ^ Göteborgsstudenter II : Realgymnasium i Göteborg 1865–1886 och Göteborgs Högre realläroverk 1885–1918, Erland Långström & Gustaf Stern, Aktiebolaget Pehrssons Förlag, Göteborg 1919 s. 15
- ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1925, red. fil dr Göran Lindblad, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1924 s. 780
- ^ Svenska släktkalendern 1963, red. fil lic Torsten Dahl, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1963 s. 477-478
- ^ Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s. 847-848
Vidare läsning
- Bodman, Gösta (1947). ”Klippans superfosfatfabrik 1857–1875 : C. Fr. Wærn & Co gödselmedelfabrik vid Göteborg”. Dædalus (Stockholm) 1947,: sid. [41]-68 : ill.. 0070-2528. ISSN 0070-2528. Libris 10630218
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1897). Från vår merkantila och industriela verld : porträtter, autografier, biografier och skizzer från Sveriges handel, industri och handtverk : illustreradt arkiv för affärsmän och allmänheten. 1 Göteborg. Göteborg: Bonnier. sid. 5052. Libris 1902901
- Lazarus (1904). Svenska millionärer : minnen och anteckningar. 9. Stockholm. sid. 43-49. Libris 68707. https://runeberg.org/millionar/9/0042.html
- Lönnroth, Louise (1977). ”Firman Carl Fredrik Waern o. co:s arkiv och den Waernska släktens arkiv på Baldersnäs”. Från arkiv och forskningsfält : studier tillägnade landsarkivarien, fil. dr Gösta Lext 1977 (1977): sid. 147-161. Libris 9044167
Externa länkar
| ||||||||||||||||
