Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Cacharel

Cacharel är ett franskt företag som grundades i Nîmes 1958 av Jean Bousquet,[1] men är nu baserat i Paris. De tillverkar och marknadsför kläder, accessoarer och parfymer. Kända produkter är bland annat parfymerna Anaïs Anaïs och Promesse. Företaget är sedan 1975 dotterbolag till L'Oréal.[2]

Cacharel utmärks av sin ungdomliga, feminina, färgstarka och lätta klädstil, vilket blev vad som fick företaget att slå igenom, efter att de hamnat på ELLE:s förstasida 1963.[3]

Namnet på varumärket kommer från en and, cacharel, som i södra Frankrike är namnet på årta, (Anas querquedula).[4] Utnyttjandet av varumärket har anförtrotts företaget Jean Cacharel.[5]

Historia

Från början var Cacharel ett märke för dambyxor.[6] Jean Bousquet blev en pionjär,[7] eftersom han förstod hur man kombinerar skapandet av produkter med varumärket.

Med tillgång till stora resurser använde Bousquet sig av tunn bomullscrêpe som används i underkläder för att göra en blus som hade en herrskjorta som förebild.[8] Ett foto signerat Peter Knapp med toppmodellen Nicole de Lamargé iklädd den berömda blusen publicerades på omslaget till Elle 1966. Detta var början på succén.[6] När Brigitte Bardot knyter sin Cacharelblus under bröstet följer allt efter, blusen blir ett måste och Cacharel hittar sin plats i alla garderober med culottebyxor, shetlandströjor och pinafore-klänningar.

Flera stylister kommer senare att gå till Cacharel, inklusive hans svägerska Corinne Sarrut,[6] Agnès b, Lolita Lempicka, Emmanuelle Khanh, Corinne Cobson, den japanska designern Atsuro Tayama, duon Mark Eley och Wakako Kishimoto och Clemens Ribeiro. Sedan april 2009 har Cédric Charlier (tidigare Lanvin) varit ansvarig för kvinnliga kreationer på Cacharel under fyra säsonger. Han ersattes 2011 av Ling Liu och Dawei Sun.[9].

I november 2009 gjorde Cacharels samarbete med den italienska gruppen Aeffe (Alberta Ferretti, Philosophy, Moschino, Pollini (läderskor och accessoarer), Cédric Charlier etc.), genom undertecknandet av ett licensavtal, det möjligt för Cacharel att distribuera sina produkter internationellt.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från franskspråkiga Wikipedia, Cacherel, 26 januari 2022.

Noter

  1. ^ Cacharel quitte définitivement Nîmes, L'Usine nouvelle, 26 januari 2022
  2. ^ ”Perfume houses – Cacharel: Bold and romantic” (på engelska). Scentertainer. https://scentertainer.net/en/perfume-houses-cacharel-bold-and-romantic/. Läst 26 januari 2022. 
  3. ^ ”Cacharel” (på franska). Try me. https://tr2me.com/portfolio/cacharel/. Läst 26 januari 2022. 
  4. ^ ”INTERVIEW Jean Bousquet: “Jean-Paul Fournier est un visionnaire”” (på franska). objectifgard.com. 27 oktober 2015. http://www.objectifgard.com/2015/10/27/interview-jean-bousquet-jean-paul-fournier-est-un-visionnaire/. Läst 26 januari 2022. 
  5. ^ ”Jean Cacharel” (på franska). www.societe.com. https://www.societe.com/societe/jean-cacharel-sa-652030347.html. Läst 26 januari 2022. 
  6. ^ [a b c] La vie est belle pour Cacharel, L'Express Styles, 10 december 2008. Läst 26 januari 2021
  7. ^ ”Cacharel” (på spanska). Bekia moda. 2022. https://www.bekiamoda.com/marcas/cacharel/. Läst 25 januari 2022. 
  8. ^ Nationalencyklopedin. Bd 3. Höganäs: Bra böcker. 1990. sid. 522, Cacharel. ISBN 91-7024-619-X 
  9. ^ Deux jeunes stylistes chinois à la tête de Cacharel L'Express Styles, 7 juni 2011. Läst 26 januari 2022
  10. ^ Bumpus, Jessica (10 november 2009). ”Cacharel Collaboration” (på engelska). Vogue. https://www.vogue.co.uk/article/cacharel-signs-deal-with-aeffe. Läst 26 januari 2022.