Luleå domsaga
Luleå domsaga Bodens domsaga (1969-1970) domsaga | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Norrbottens län |
Hovrätt | Hovrätten för Övre Norrland (–) Svea hovrätt (–) |
Inrättad | 1 januari 1877 |
Upphörd | 31 december 1968 |
Uppgått i | Bodens domsaga |
Läge | |
Koordinater | 66°36′19″N 19°49′41″Ö / 66.605301111111°N 19.827943055556°Ö |
Bestod av | |
Jokkmokks tingslag Bodens tingslag (–) Luleå tingslag (–) Överluleå tingslag (–) Nederluleå tingslag (–) | |
Redigera Wikidata |
Luleå domsaga var en domsaga i Norrbottens län.
Administrativ historik
Domsagan (efter 1 januari 1969 benämnd Bodens domsaga) bildades den 1 januari 1877 (enligt beslut den 26 maj 1876) genom delningen av Norrbottens södra domsaga[1] och upplöstes den 1 januari 1971 i samband med tingsrättsreformen i Sverige, då den uppgick i Bodens tingsrätt och dess domsaga.
Domsagan lydde först under Svea hovrätt, men överfördes till domkretsen för hovrätten för Övre Norrland när denna bildades 1936. Som mest låg tre tingslag under domsagan, men efter 1948 minskade detta till två, när Nederluleå och Överluleå tingslag bildade Luleå tingslag.
Tingslag
Från 1877
- Jokkmokks lappmarks tingslag; efter 1936 benämnd Jokkmokks tingslag
- Nederluleå tingslag
- Överluleå tingslag
- Bodens stad (från 1919), Edefors landskommun (från 1892), Överluleå landskommun
Från 1948
- Luleå tingslag; benämnd Bodens tingslag efter 1 januari 1969
- Bodens stad, Edefors landskommun, Nederluleå landskommun (1 januari 1969 uppgick i Luleå stad), Överluleå landskommun, Råneå landskommun mellan 1967 och 1969
- Jokkmokks lappmarks tingslag; efter 1936 benämnd Jokkmokks tingslag
- 1877-1887: Adolf Jakob Robert Krook[2][3]
- 1887-1899: Adolf Mathias von Proschwitz[2]
- 1899-1930: Nils Johansson[2][4]
- 1930-1934: Lennart Axel Ludvig Almqvist[2][5]
- 1935-1947: Herbert Fagerström
- 1947-1970: Sven Olof Östberg[6]
Valkrets för val till andra kammaren
Mellan andrakammarvalen 1878 och 1908 utgjorde Luleå domsaga en valkrets: Luleå domsagas valkrets. Valkretsen avskaffades vid införandet av proportionellt valsystem inför valet 1911 och uppgick då i Norrbottens läns södra valkrets.
Referenser
Noter
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 1. Arkiverad från originalet den 6 februari 2015. https://www.webcitation.org/6W9OZpsu9?url=http://www.scb.se/H/BISOS. Läst 7 februari 2015 Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luleå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Häradshöfdingar. i Sveriges statskalender 1881
- ^ Domsagor och häradshövdingar. i Sveriges statskalender 1925
- ^ Domsagor och häradshövdingar. i Sveriges statskalender 1931
- ^ Domsagor och häradshövdingar. i Sveriges statskalender 1955
Tryckta källor
- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om domsagor, tingslag och tingsrätter
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5
- Statistiska centralbyråns historiska statistik
- Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige : med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. Del I. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 439-443
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Luleå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)