Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Bobergs härad

Bobergs härad
Härad
Lönsås kyrka
Bobergs häradsvapen
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Socknar Brunneby socken
Ekebyborna socken
Fornåsa socken
Klockrike socken
Kristbergs socken
Lönsås socken
Skeppsås socken
Vallerstads socken
Älvestads socken
Bobergs härads läge i Östergötland.
Bobergs härads läge i Östergötland.
Bobergs härads läge i Östergötland.

Bobergs härad var ett härad i Östergötland. Området utgör numer en del av Mjölby kommun och en del av Motala kommun. Arealen mätte 383 km², varav land 342 och befolkningen uppgick 1920 till 9 082 invånare.[1] Tingsställe var först Boberg, senare vid Lönsås kyrka och från 1691 Husbyfjöl (nuvarande Borensberg) där det var till 1907 då det flyttades till Motala.

Bobergs härad nämns första gången 1352 då häradshövdingen i Bobergs härad, Bobergx hæraæth, Jønis (Johan) Siggason, utfärdade fastebrev på en egendom i Narveryd i Vallerstads socken.[2] 1381, 1384 och 1385 är Nils Arvidsson häradshövding.[3]

Geografi

Bobergs härads område ligger på båda sidor om Motala ström samt sjöarna Boren och Norrbysjön.

Den södra delen av häradsområdet tillhör Östgötaslätten som är en silurslätt. Häradsområdets norra del går norr om Motala ström med tvära branter upp mot norra Östergötlands skogs- och bergsbygd och gränsar i norr mot Finspånga läns härad.

Motala ström följs av Göta kanal.

Bland egendomar nämndes år 1924 Olivehult, Kungs Norrby samt Ulvåsa. Det fanns förr en järnvägslinje Mellersta Östergötlands Järnväg, vars sträckning var Linköping - Fornåsa - Motala - Vadstena med sidobana till Borensberg.

Socknar

Bobergs härad omfattade följande socknar:

I Motala kommun

I Mjölby kommun

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

  • 1720-1899 Gullbergs, Bobergs och Valkebo fögderi
  • 1900-1917 Aska, Dals och Bobergs fögderi
  • 1918-1945 och 1967-1990 Motala fögderi, dock ej från 1967 för Skeppsås, Vallerstads socknar
  • 1946-1966 Vadstena fögderi, bara från 1952 för Ekebyborna och Kristbergs socknar
  • 1967-1990 Mjölby fögderi för Skeppsås och Vallerstads socknar

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

Häradshövdingar

Ämbetstid[4] Namn Levandsperiod
1352–1353 Jöns Siggesson (tre strålar)
1381–1395 Nils Arvidsson (schack)
1399 Bengt Magnusson (kluven sköld med halv lilja)
1408–1424 Ficke von Vitzen
1438–1458 Karl Nilsson (Schack)
1461–1489 Lars Pedersson
1499 Knut Ulfsson (Soop)
1534– Peder Andersson
1553– Jöns Olofsson
1559– Esbjörn Pedersson (Lilliehöök)
1568–1576 Per Jönsson skrivare
1578–1594 Palne Eriksson Rosenstråle
1595–1598 Johan Gyllenstierna
1600 Jöns Snakenborg
1604–1607 Sven Eketrä
1613–1618 Tyge Gyllencreutz
1680-1689 Anders Westeman 1652–1705
1689-1705 Johan Aswer 1654–1705
1705-1716 Anders Fägerstierna
1716-1721 Lars Sandberg 1681–1721
1721-1742 Gustaf Adolf Lagerfelt 1693–1769
1742-1751 Anders Ahlgren
1752-1778 Samuel Uggla
1778-1792 Elof Wetterman
1781-1795 Per Adolf Blidberg 1747–1826
1795-1839 Per Aschan 1764–1839
1840-1849 Paul Gustaf Norin 1780–1849
1850-1854 Carl Gustaf Bolin 1779–1854
1855-1872 Carl Oskar Modig 1811–1872
1872-1881 Carl Gustaf Östlund 1833–1900
1881-1909 Otto Wijkmark 1841–1909
1909-1938 Axel Fredrik Törner 1868–1953
1938-1950 Ragnar Seldén 1883–1955
1950-1968 Otto Schell 1901–1987
1968-1970 Bertil Adéll 1914–1983

Namnet och de tidiga tingsställena

Bobergs härad är uppkallat efter gården och byn Boberg i Fornåsa socken, strax söder om kyrkbyn Fornåsa längs vägen mellan Skänninge och Borensberg.[5] Boberg (Bobiærgh) nämns första gången 22 september 1250 i samband med att kung Valdemar där utfärdade en kungörelse som fritog nunneklostret i Vreta från kunglig påbörd.[6] Den 6 juli 1381 utfärdades i Boberg av häradshövding Nils Arvidsson ett intyg undertecknat av tolv fastar.[7] Boberg anges som "rätt tingsställe" ("i Boberghæ aa rættum thingxstat") i ett fastebrev 5 oktober 1384.[8] Även 27 juni 1414 och 25 oktober 1424 är Boberg utfärdandeort (Erik Dansson var "häradsdomhavande" i Bobergs härad vid båda tillfällena).[9] Den 5 juli 1441 och 1472 var beteckningen "Bobergs ting".[10] Boberg var således häradets första tingställe. Den 17 november 1507 utfärdade häradshövding Måns Ulfsson ett fastebrev och då var Lönsås utfärdandeort.[11] Ännu 1676 sammanträdde häradsrätten i Lönsås, men sedan flyttade tingsplatsen snart till Husbyfjöl.[12] Av en sammanställning som ortnamnsforskaren Thorsten Andersson gjort i sin doktorsavhandling Svenska häradsnamn[13] framgår följande tidiga tingsplatser i Bobergs härad:

  • A. Kända genom medeltida diplom:
  • Boberg 1381-1414
  • Klockrike 1424 (tillfällig tingsplats)
  • Boberg 1441
  • Lönsås 1507 (eller 1517)
  • B. Kända enligt häradets domböcker:
  • Lönsås 1601-1691
  • Husbyfjöl 1691-

Källor

Noter

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 6490
  3. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 11936, 12717, 12766, 12767
  4. ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 290-292. Libris 54407 
  5. ^ Gösta Franzén Ortnamn i Östergötland, sid. 13
  6. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 644
  7. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 11936
  8. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 12717, SRP nr 2047. Citerat efter Fridolf Wildte "Östergötlands tingsställen före år 1600" Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening 1933/34 sid 178
  9. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 18374 respektive 20360
  10. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 23854 respektive 29338
  11. ^ Svenskt Diplomatarium, SDHK-nr 35988
  12. ^ Björn Gottlieb Från det gamla Husbyfjöl och trakten däromkring, Borensberg 1967, sid. 62.
  13. ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidan 196

Webbkällor

Tryckta källor