Bertil Boëthius
| Bertil Boëthius | |
 | |
| Född | 31 januari 1885[1][2][3] Uppsala församling[4][5][6], Sverige |
|---|---|
| Död | 6 november 1974[2][7] (89 år) Adolf Fredriks församling[2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Historiker, arkivarie |
| Befattning | |
| Riksantikvarie (1944–1950)[8] | |
| Barn | Carl Gustaf Boëthius (f. 1915) Jacob Boëthius (f. 1925) |
| Föräldrar | Simon Boëthius[6][5][4] |
| Släktingar | Axel Boëthius (syskon)[6][5][4] Gerda Boëthius (syskon)[6][5][4] |
| Redigera Wikidata | |
Simon Bertil Boëthius, född 31 januari 1885 i Uppsala, död 6 november 1974 i Stockholm, var en svensk historiker och arkivman.
Boëthius blev filosofie doktor i historia Uppsala 1912, amanuens vid Riksarkivet samma år och 1921 förste arkivarie där. Han var 1930–1944 stadsarkivarie vid Stockholms stadsarkiv och 1944–1950 riksarkivarie. År 1936 tillträdde Boëthius som ledamot i den av Stockholms stadskollegium nyinrättade Stockholms stadskollegiums Handbokskommitté" tillsammans med Gustaf Ahlbin, Nils Ahnlund, Oscar Larsson, Fredrik Ström och Sten Wahlund.
Boëthius skrev bland annat Svenskarna i de nedersachsiska och Wesfaliska kustländerna juli 1630–november 1632 (1912, dissertation) och Ur de stora skogarnas historia (1921). En insats av stor betydelse var att han tog initiativet till och 1918–1931 var den förste huvudredaktören för Svenskt biografiskt lexikon. Han var också medarbetare i Svensk uppslagsbok.
Han var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Kungliga Gustav Adolfs Akademien, Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och Finska Vetenskapsakademien.
Som medlem av lärdomssläkten Boëthius var han son till professor Simon Boëthius och Essie Sahlin, äldre bror till arkeologen Axel Boëthius och konsthistorikern Gerda Boëthius. Han var från 1913 gift med Gerda Fahlberg, dotter till bruksägare J.A. Fahlberg och Maria Andersson. De var föräldrar till Carl Gustaf och Jacob Boëthius.
Makarna Boëthius är begravda på Nacka norra kyrkogård.[9]
Tryckta skrifter
Se Bertil Boëthius. Tryckta skrifter 1908–1965 förtecknade av Ulla Hammarsten. (Samlingar och studier utg. av Svenskt arkivsamfund) Stockholm 1965, 42 sidor.
- Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719–1815, ingår i Monografier utgivna av Stockholms stad. Stockholm: Norstedt. 1943. Libris 8075300. http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/2_boetius.pdf
Källor
- Boëthius, S Bertil i Vem är det 1969
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1939.
- Svenskt författarlexikon /2. 1941–1950
- Bertil Boëthius. http://www.ne.se/bertil-boethius, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-10-05.
- Bertil Boethius Jernkontorets historia - flera delar - Stockholm 1944
Noter
- ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/13 (1883-1887), bildid: 80002729_00133, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018, ”32,(jan),31,1,,Simon Bertil (2),1,..... Lektor Simon Johannes Boëthius o H(ustru) Axelina Kristina Emile Sahlin....”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, Fjärdingsroten, SE/ULA/11632/A I ac/8 (1884-1888), bildid: C0004263_00232, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018, ”Son Simon Bertil (18)85,31/1, (Upsala)”.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 31 mars 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Store norske leksikon, Store norske leksikon-ID: Bertil_BoëthiusStore_norske_leksikon.[källa från Wikidata]
- ^ Boethius, Simon Bertil, fd.riksarkivari, Vem är det 1957, 1957, s. 124, läs onlineläs online, läst: 6 september 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Simon Bertil Boëthius och Gerda Elisabeth Boëthius”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/nacka-forsamling/nacka-norra-kyrkogard/c/simon-bertil-boethius-2c8ff. Läst 10 augusti 2023.
Externa länkar
Litteratur
- M. Bjursén Carlberg, "Bertil Boëthius". Kungl. Gustav Adolfs Akademiens minnesbok 1973–1987, tr. 2003
- B. Broomé, "Bertil Boëthius." Personhistorisk tidskrift 1974
- A. Montgomery, "Bertil Boëthius 1885–1974." Svenska historiker, red. av R Björk m.fl., 2009.
- Å. Kromnow, "Bertil Boëthius." Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens årsbok 1974
- E. Norberg, "Bertil Boëthius." Svenskt biografiskt lexikon 100 år. Redaktionskommitté: Roger Axelsson, Åke Bertenstam,Jakob Christenson & Lena Milton. Redaktör: Åsa Karlsson. Utg. av Riksarkivet, Stockholm 2017