Bergums kyrka
Kyrka
Bergums kyrka i april 2006.
Land	Sverige
Län	Västra Götalands län
Ort	Bergum
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Göteborgs stift
Församling	Angereds församling
Koordinater	57°48′48.82″N 12°10′14.23″Ö / 57.8135611°N 12.1706194°Ö / 57.8135611; 12.1706194
Material	Vitkalkad murad gråsten
Invigd	1200-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000002606
Webbplats: https://www.svenskakyrkan.se/nylose/bergum

Bergums kyrka är en kyrkobyggnad belägen i stadsdelen Bergum, Göteborg. Den tillhör Angereds församling i Göteborgs stift och Svenska kyrkan. Den är också Angereds församlings församlingskyrka.

Kyrkan, som är uppförd på 1100- eller 1200-talet, består av fyra byggnadsdelar med vapenhus i väster, långhus och kor i öster och sakristia i norr. Den ger ett ålderdomligt intryck med ojämna väggar murade av gråsten, som efter en renovering på 1770-talet har inslag av tegelskärvor. En större ombyggnad genomfördes år 1775-1778 varvid vapenhuset uppfördes. En grundlig renovering skedde 1886. Sakristian från 1925 avviker med sina tegelväggar. Exteriören är vitkalkad. Kyrkan har måtten Längd 19, Bredd 10 och Höjd 7 meter.

Under 1500- och 1600-talen, då kyrkan låg i ett gränsland mellan Sverige, Norge och Danmark, utsattes den för fientliga angrepp. Vid ett tillfälle revs inredningen ut av danska soldater och kyrkan användes som stall och magasin. Den största ombyggnaden av kyrkan skedde år 1680.^[1]

• På väggarna finns fragment av målningar från 1500- eller 1600-talet.
• Det nuvarande taket bemålades 1778 av Marcus Hammardal och Matthias Hasselberg efter att ett nytt innertak satts upp 1775. Takmålningarna målades över 1886 i samband med en renovering. De togs åter fram först 1956-1957 av Thorbjörn Engblad, liksom väggarnas kalkmålningar, i samband med en renovering som syftade till att lyfta fram drag från såväl den medeltida som 1700-talskyrkan.

Den fristående, rödmålade klockstapeln är troligen byggd på 1700-talet och reparerades 1823.^[2]

• En storklocka från 1597 flyttades från Bergums kyrka till Romelanda kyrka under de svensk–norska krigen på 1650-talet .
• Storklockan är gjuten 1748 av klockgjutarmästare Johan Daglieb (d. på fattighuset 1771), Göteborg.
• Lillklockan är gjuten av Jan Tohlvis 1557.^[1]

• Altaruppsättningen är från tidigt 1700-tal.
• Altartavlan av okänd konstnär visar "Korsfästelsen".
• Predikstolen i rokokostil tillverkades 1796 av Matthias Hasselberg, som förutom målare även var verksam som bildhuggare. Den sitter på södra sidan i kyrkan.
• Dopfunten av kalksten har en cuppa daterad 1689.
• Till vänster om altaret står ett golvur, som skänktes av församlingsbor år 1801.
• Kormattan, med motiv ur Lukasevangeliet, är tillverkad av Anna Maria Hoke.^[1]
• Offerkärlet, bestående av tre behållare för förvaring av helig olja, är troligen tillverkat på 1400-talet. Det förvaras på Vänersborgs museum, men en modell finns i sakristian.^[1]

• Orgeln från 1886 byggd av Salomon Molander hade ursprungligen åtta stämmor och kostade 8 000 kr. Den byggdes om 1964 och har därefter tretton stämmor.^[1]

Kyrkogården, med anor från medeltiden, har utvidgats i etapper. Den har en yta på 1,0 hektar och antalet gravplatser är 537.^[3]

• 
  Takmålning.

• ”Bergums kyrkogård”. Svenska Kyrkan - Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=659148. Läst 14 mars 2015. 
• Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 2000. sid. 274. Libris 2901637. ISBN 91-89088-05-0 
• Nyström Rudling, Kajsa (2018). Mellan himmel och helvete : bemålade kyrktak i Göteborgs stift 1697-1812. [Karlstad]: Votum. sid. 186-187. Libris 21705493. ISBN 9789188435491 
• ”Om Bergums kyrka”. Svenska kyrkan. http://www.svenskakyrkan.se/angered/om-bergums-kyrka. Läst 18 oktober 2018. 
• Zelm van Eldik, Jop van (2016). Andliga rum : religiösa byggnader i Göteborg. Karlstad: Votum. sid. 52-55. Libris 19131152. ISBN 9789187283871 

• Jarlert, Anders (1999). Medeltida kyrkor på 2000-talet. [Skriftserie] / [utgiven av Göteborgs kyrkliga samfällighets kulturnämnd], 1101-8216 ; [3]. Göteborg: Göteborgs kyrkliga samfällighets kulturnämnd. sid. 69-78. Libris 7770177. ISBN 91-88278-02-6 
• Wildte, Fridolf (1948). Angereds kyrka : Bergums kyrka. Västergötlands kyrkor, 99-0860442-2 ; 2/3. Göteborg. Libris 1442005 
• Olga Dahl (2004). Om Johan Daglieb, s. 8. Göteborgs tomtägare 1637-1807, Nionde Roten Tomt 43.

• Wikimedia Commons har media som rör Bergums kyrka.
  Bilder & media

• Webbplats: Bergums kyrka och församlingshem - Nylöse pastorat (svenskakyrkan.se)