Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Bengt Ekerot

Bengt Ekerot
Bengt Ekerot, cirka 1954.
Bengt Ekerot, cirka 1954.
FöddNils Bengt Folke Ekerot
8 februari 1920
Kungsholms församling, Stockholm
Död26 november 1971 (51 år)
Oscars församling, Stockholm
Aktiva år1940–1970
MakaAntoinette Gram
(1946–19??)
Margareta Hallin
(1959–1968)
Betydande roller
Döden i Det sjunde inseglet
IMDb SFDb

Nils Bengt Folke Ekerot, född 8 februari 1920 i Kungsholms församling i Stockholm, död 26 november 1971 i Oscars församling i Stockholm, var en svensk skådespelare och regissör.[1]

Biografi

Bengt Ekerot var son till civilingenjören Folke Ekerot och Vivan, ogift Olsson,[2] samt morbror till regissören Jonas Cornell och journalisten Peter Cornell. Han studerade vid Dramatens elevskola i början av 1940-talet. Han var engagerad 1947–1949 i Malmö och 1947–1950 i Göteborg. Han fick anställning vid Dramaten 1953 där han verkade fram till 1965.[1]

Han debuterade som filmskådespelare 1940 i Thor L. Brooks och Alf Sjöbergs film Med livet som insats och han regidebuterade med filmen Det glada kalaset 1946. Han har dock främst blivit ihågkommen för sin roll som Döden i Ingmar Bergmans Det sjunde inseglet.[1] På Sveriges Riksbanks tvåhundrakronorsedel 2015 avbildas Ingmar Bergman i samtal med Bengt Ekerot i rollen som Döden.[3]

1956 tilldelades Bengt Ekerot Teaterförbundets guldmedalj för "utomordentlig konstnärlig gärning".

Han var gift två gånger, första gången från 1946 med norskan Antoinette Gram (1920–1998)[2], dotter till norske juristen och högerpolitikern Harald Gram,[4] och andra gången 1959–1968 med Margareta Hallin.[5]

Han avled i lungcancer 1971 vid 51 års ålder och är begravd i Ekerots familjegrav på Skogskyrkogården i Stockholm.[6][7]

Filmografi

Film

TV-produktioner

Regi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1940 Borachio
Konrad		 Mycket väsen för ingenting (Much Ado About Nothing)
William Shakespeare		 Alf Sjöberg Dramaten
Curley Möss och människor (Of Mice and Men)
John Steinbeck		 Alf Sjöberg Dramaten
Kit Neilan Diana går på jakt (French Without Tears)
Terence Rattigan		 Stig Torsslow Nya Teatern[8]
1941 Mötas och skiljas (Konkylien)
Helge Krog		 Stig Torsslow Vasateatern[9]
Studentbladsredaktören Det evigt manliga (The Male Animal)
James Thurber och Elliott Nugent		 Stig Torsslow Vasateatern[10][9]
Philip Talley Skilda språk (The Talley Method)
Samuel Nathaniel Behrman		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[11]
Pierre Bourdelot Christina
August Strindberg		 Per-Axel Branner Nya Teatern[12]
1942 Ben Benson Tran (Oil)
Eugene O'Neill		 Per-Axel Branner Nya Teatern[13]
Kyparen Stycken av ett mönster (Brudstykker af et mønster)
Carl Erik Soya		 Per-Axel Branner Nya Teatern[14]
Sigurd Ljungquist Natten till den 17 januari (Night of January 16th)
Ayn Rand		 Per-Axel Branner Nya Teatern[15][16]
Felix I vår Herres hage (Ze života hmyzu)
Josef Čapek och Karel Čapek		 Gösta Folke Vasateatern[17]
1943 Zabra Arabernas tält (The Tents of the Arabs)
Edward Dunsany		 Per-Axel Branner Nya Teatern[18]
Bernard Lambert Jag har rätt att älska (La femme en fleur)
Denys Amiel 		Per-Axel Branner Nya Teatern[19]
Notarien I evighet amen (In Ewigkeit Amen)
Anton Wildgans		 Per-Axel Branner Nya Teatern[20][21]
George Bodell Sex i elden (Out of the Frying Pan)
Francis Swann		 Per-Axel Branner Nya Teatern[22][23]
Arthur Nordholm Om ett folk vill leva (Hvis et folk vil leve)
Axel Kielland		 Per-Axel Branner Nya Teatern[24]
Jude 3 Salome
Oscar Wilde		 Per-Axel Branner Nya Teatern[25]
Konstantin Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov		 Per-Axel Branner Nya Teatern[26]
1944 Dudley Livet är ju härligt (The Time Of Your Life)
William Saroyan		 Per Knutzon Oscarsteatern[27]
Clitandre Misantropen (Le misanthrope)
Molière		 Sam Besekow Nya Teatern[28][29]
1945 Doktorn Kameliadamen (La Dame aux camélias)
Alexandre Dumas d.y.		 Per-Axel Branner Nya Teatern[30]
Dude Lester Tobaksvägen (Tobacco Road)
Jack Kirkland		 Per-Axel Branner Nya Teatern[31][32]
Nikolaj Lvovitch Tusenbach Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov		 Per-Axel Branner Nya Teatern[33][34]
1948 Kalifens son
Axel Strindberg		 Gösta Folke Malmö Stadsteater
Streber
Stig Dagerman		 Bengt Ekerot Malmö Stadsteater
1951 Boboll (Bobosse)
André Roussin		 Per-Axel Branner Riksteatern[35]

Regi

År Produktion Upphovsman Teater
1946 På tre man hand
Tre må man være		 Jens Locher
Översättning Eva Tisell		 Nya Teatern[36][37]
Kleptomani och gröna skogar
Sune Bergström och Einar Molin Vasateatern[38]
1947 Tjuvarnas bal
Le Bal des voleurs		 Jean Anouilh Malmö stadsteater
1948 En skugga
Hjalmar Bergman Malmö stadsteater
Streber
Stig Dagerman Malmö stadsteater
1949 Yerma
Federico Garcia Lorca Malmö stadsteater
Marius
Marcel Pagnol Malmö stadsteater
1950 Tre systrar
Три сeстры, Tri sestry		 Anton Tjechov Malmö stadsteater
1951 Den kaukasiska kritcirkeln
Der kaukasische Kreidekreis		 Bertolt Brecht Göteborgs stadsteater
1953 Fadren
August Strindberg Dramaten
1955 Macbeth
William Shakespeare Dramaten
Trämålning
Ingmar Bergman Dramaten
Misantropen
Le misanthrope		 Molière Dramaten
1956 Lång dags färd mot natt
Long Day's Journey into Night		 Eugene O'Neill Dramaten
1959 Ett drömspel
August Strindberg Malmö stadsteater
1961 Körsbärsträdgården
Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad 		Anton Tjechov Stockholms stadsteater
Yerma
Federico García Lorca Dramaten
1962 Fadren
August Strindberg Dramaten
Philoktetes
Φιλοκτήτης, Philoktētēs		 Sofokles Dramaten
1964 Krapps sista band
Krapp's last tape
Slutspel
Fin de partie
Spel
Play		 Samuel Beckett Dramaten
1968 Bernardas hus
La casa de Bernarda Alba		 Federico Garcia Lorca Stockholms stadsteater

Referenser

  1. ^ [a b c] ”Bengt Ekerot”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=60762&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dBengt+Ekerot%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 2 juli 2012. 
  2. ^ [a b] Ekerot, Nils Bengt Folke, regissör, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1957 / s 238.
  3. ^ ”Sveriges Riksbank, 200 kronor 2015”. Alvin. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-56603. Läst 6 juni 2021. 
  4. ^ ”Harald Gram” (på norska). Store Norske Leksikon. https://snl.no/Harald_Gram. Läst 27 oktober 2023. 
  5. ^ NE; Sveriges dödbok 1947–2006.
  6. ^ Skogskyrkogården, kvarter 25, gravnummer 437 på Hittagraven.se.
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ O. R-t. (2 juni 1940). ”'Diana går på jakt' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1940-06-02/148/9. Läst 8 mars 2025. 
  9. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1941 s. 203
  10. ^ ”'Det evigt manliga' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-28/172/10. Läst 25 augusti 2015. 
  11. ^ ”Skilda språk”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22213&pos=114. Läst 22 april 2016. 
  12. ^ ”Kristina”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13906&pos=783. Läst 3 mars 2025. 
  13. ^ ”Tran”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13934&pos=784. Läst 9 mars 2025. 
  14. ^ ”Stycken av ett mönster”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13937&pos=785. Läst 9 mars 2025. 
  15. ^ ”Natten till den 17 januari”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13944&pos=953. Läst 13 mars 2025. 
  16. ^ ”'Natten till den 17 januari' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 11. 19 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-19/49/11. Läst 15 augusti 2015. 
  17. ^ ”I vår herres hage”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14232&pos=427. Läst 1 maj 2016. 
  18. ^ ”Arabernas tält”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13991&pos=958. Läst 12 mars 2025. 
  19. ^ ”Jag har rätt att älska”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13993&pos=959. Läst 12 mars 2025. 
  20. ^ ”Tysk rapsodi på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 32. 14 maj 1943. http://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-14/129/32. Läst 15 mars 2017. 
  21. ^ ”I evighet amen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13994&pos=960. Läst 12 mars 2025. 
  22. ^ ”I evighet amen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13994&pos=960. Läst 12 mars 2025. 
  23. ^ Oscar Rydqvist (26 maj 1943). ”'Sex i elden' på Nya teatern”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1943-05-26/141/10. Läst 12 mars 2025. 
  24. ^ ”Om ett folk vill leva”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13996&pos=962. Läst 12 mars 2025. 
  25. ^ ”Salome”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13997&pos=963. Läst 12 mars 2025. 
  26. ^ ”Måsen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF13999&pos=964. Läst 12 mars 2025. 
  27. ^ Sten af Geijerstam (30 april 1944). ”Saroyan på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-04-30/116/26. Läst 31 augusti 2015. 
  28. ^ ”Misantropen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14002&pos=967. Läst 14 mars 2025. 
  29. ^ Sten af Geijerstam (8 oktober 1944). ”Tre teaterpremiärer”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1944-10-08/11161-274/22. Läst 14 mars 2025. 
  30. ^ ”Kameliadamen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14005&pos=970. Läst 15 mars 2025. 
  31. ^ ”Tobaksvägen”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14006&pos=971. Läst 15 mars 2025. 
  32. ^ Sten af Geijerstam (15 april 1945). ”Vitt proleatriat på Nyan, Caldwells 'Tobaksvägen'”. Dagens Nyheter: s. 15. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-04-15/11161-100/15. Läst 15 mars 2025. 
  33. ^ ”Tre systrar”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14123&pos=974. Läst 15 mars 2025. 
  34. ^ Sten af Geijerstam (6 december 1945). ”Tjechovpjäs på Nya Teatern blev konstnärlig framgång”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-12-06/11161-332/14. Läst 15 mars 2025. 
  35. ^ Age (30 maj 1951). ”Klart för turnéer”. Dagens Nyheter: s. 32. https://arkivet.dn.se/tidning/1951-05-30/142/32. Läst 3 juni 2018. 
  36. ^ ”På tre man hand”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14126&pos=976. Läst 16 mars 2025. 
  37. ^ Sten af Geijerstam (25 januari 1946). ”'På tre man hand' på Nyan”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-01-25/11161-24/9. Läst 16 mars 2025. 
  38. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 29 maj 1946. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1946-05-29/145/11. Läst 5 maj 2016. 

Externa länkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Ekerot
✕
Bahnsport-Info

Kostenfrei
Ansehen