Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Bartonella

Bartonella
Systematik
RikeBakterier
Bacteria
StamProteobacteria
KlassAlphaproteobacteria
OrdningRhizobiales
FamiljBartonellaceae
SläkteBartonella
Strong et al., 1915
Arter

B. alsatica
B. australis
B. bacilliformis
B. birtlesii
B. bovis
B. capreoli
B. chomelii
B. clarridgeiae
B. coopersplainsensis
B. doshiae
B. elizabethae
B. grahamii
B. henselae
B. japonica
B. koehlerae
B. peromysci
B. phoceensis
B. queenslandensis
B. quintana
B. rattaustraliani
B. rattimassiliensis
B. rochalimae
B. schoenbuchensis
B. silvatica
B. silvicola
B. talpae
B. taylorii
B. tribocorum
B. vinsonii spp. arupensis
B. vinsonii spp. berkhoffii
B. vinsonii spp. vinsonii
B. phoceensis
B. washoensis
Candidatus B. antechini
Candidatus B. bandicootii
Candidatus B. breitschwerdtii
Candidatus B. durdenii
Candidatus B. eldjazairii
Candidatus B. mayotimonensis
Candidatus B. melophagi
Candidatus B. merieuxii
Candidatus B. monaxi
Candidatus B. rudakovii
Candidatus B. tamiae
Candidatus B. thailandensis
Candidatus B. volans
Candidatus B. woyliei

etc.

Bartonella (tidigare känd som Rochalimaea) är ett släkte av gramnegativa bakterier. Fakultativa intracellulära bakterier, Bartonella arten kan infektera personer med god hälsa men anses speciellt viktig som en opportunistisk patogen.[1] Bartonella överförs genom smittvektorer såsom fästingar, loppor, hjortflugor, sandmyggor och myggor.[2] Det är känt att åtminstone åtta av Bartonella arterna eller underarterna infekterar människor.[3]

Bartonella henselae orsakar kattklössjuka, en sjukdom som vanligen är självbegränsande men kan vara allvarlig för immunförsvarsförsvagade personer.

Bartonella bacilliformis orsakar Oroyafeber.[4]

Bartonella quintana orsakade skyttegravsfeber under första världskriget.

Referenser

  1. ^ Walker DH (1996). Rickettsiae. In: Barron's Medical Microbiology (Barron S et al., eds.) (4th). Univ of Texas Medical Branch. ISBN 0-9631172-1-1. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/bv.fcgi?rid=mmed.section.2138 
  2. ^ ”Bett och sting – översikt”. Internetmedicin AB. 30 juni 2016. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=5478. Läst 27 september 2016. 
  3. ^ Chomel BB, Boulouis HJ (2005). ”[Zoonotic diseases caused by bacteria of the genus Bartonella genus: new reservoirs ? New vectors?]” (på french). Bull. Acad. Natl. Med. 189 (3): sid. 465–77; discussion 477–80. PMID 16149211. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130529174742/http://smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/kattklossjuka/. Läst 13 maj 2013. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bartonella, 12 juli 2012.