Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Badelunda socken

Badelunda socken
fd socken
Fornlämningsområdet vid Anundshög
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradSiende härad
Kommun (nuv.)Västerås kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1946
Area45 kvadratkilometer
Upphov tillBadelunda landskommun
Västerås Badelunda församling
MotsvararBadelunda distrikt
TingslagSiende och Norrbo tingslag (–)
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag ()
Siende tingslag (–)
Karta
Badelunda sockens läge i Västmanlands län.
Badelunda sockens läge i Västmanlands län.
Badelunda sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°38′26″N 16°37′41″Ö / 59.64055556°N 16.62805556°Ö / 59.64055556; 16.62805556
Koder, länkar
Sockenkod3060
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen
Badelunda distrikt
Redigera Wikidata

Badelunda socken i Västmanland ingick i Siende härad, uppgick 1946 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Badelunda distrikt.

Socknens areal var 44,64 kvadratkilometer, varav 44,59 land.[1] År 1946 fanns här 2 484 invånare.[1] En del av Västerås, fornlämningsområdet vid Anundshög samt sockenkyrkan Badelunda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Badelunda socken har medeltida ursprung. Omkring 1540 införlivades Furby socken som utgjort östra delen och hade en medeltida kyrka där en mindre ruin återstår idag.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Badelunda församling och för de borgerliga frågorna till Badelunda landskommun. Landskommunens inkorporerades 1946 i Västerås stad som 1971 ombildades till i Västerås kommun. Församlingen namnändrades 1962 till Västerås Badelunda församling.[2] Församlingen uppgick 2006 i Tillberga församling.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Badelunda, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Siende härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Livkompaniet.[4]

Geografi

Badelunda socken ligger öster om Västerås kring Badelundaåsen och norr om Västeråsfjärden där öar som Björnön ingår. Socknen är till största delen slättbygd,[5][1][6] men omfattar även flera stadsdelar i östra Västerås: Haga, Malmaberg, Skiljebo, Bjurhovda, Brandthovda samt industridelarna Lunda och Hälla.

I socknens västra del går riksväg 56 mellan Västerås och Sala.

Fornlämningar

Från yngre stenåldern (senneolitikum), finns en hällkista. Från bronsåldern har anträffats en mängd gravar samt boplatser och skålgropar. De flesta fornlämningar är dock från järnåldern. Främst rör det sig om gravfält från äldre och yngre järnåldern. Mest iögonenfallande är fornlämningsområdet vid Anundshög. Dessutom finns ytterligare en storhög, Grytahögen i närheten. Det finns i socknen även båtgravar samt två labyrinter. Viktiga arkeologiska fynd har gjorts på Tuna gravfält kring den Frejakult som kan ha förekommit där. Tunaskatten är det enskilt största fynd av forntida guldföremål i en kvinnograv.[6][5][7]

Namnet

Namnet (1345 Badlunge) innehåller badh, 'förhöjning' samt ett ord lung, 'grusås'. Detta syftar på en platå på Badelundaåsen.[8]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Badelunda socken 1800–1940
ÅrFolkmängd
1800
  
893
1810
  
933
1820
  
1 010
1830
  
910
1840
  
973
1850
  
949
1860
  
1 032
1870
  
1 036
1880
  
1 078
1890
  
1 054
1900
  
1 130
1910
  
1 021
1920
  
1 057
1930
  
1 134
1940
  
1 845
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Badelunda socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Badelunda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Badelunda socken
  8. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar