Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Arvid Borænius

Arvid Borænius
Född1657
Död15 april 1721
Medborgare iSverige
SysselsättningTeolog
MakaHelena Pontin
(g. 1695–1700)
BarnMagnus Boræn (f. 1697)
Redigera Wikidata

Arvid Borænius, född 1657 i Hult, Småland, Linköpings stift, gift 1: 4 april 1695 med Helena Pontin (1667–1700), gift 2: 8 maj 1701 med Catharina Elisabeth Lindebom (†1708), gift 3: 2 juni 1710 med Anna Duræus (döpt 1679, †1730), död 15 april 1721 i Vreta kloster; kyrkoherde i Vreta klosters pastorat, kontraktsprost.

Genealogi

Föräldrar

  • Håkan Amundsson, skräddare i Boaryd, Småland.
  • Gunilla Bengtsdotter

Barn

  • 1: Magnus Boræn (1697–1749), kyrkoherde i Misterhults pastorat, kontraktsprost, gift den 24 juni 1729 med Elisabeth Askebom (1693–1780).
  • 2: Maria Borænius (1702–1773), gift den 28 maj 1725 med Petrus Hjertstedt, borgmästare i Vimmerby stad.
  • 2: Anna Borænius (1703–1738), gift med Nicolaus Petri Hjort (†1733), kyrkoherde i Tuna pastorat.
  • 2: Christina Catharina Borænius (21 oktober–14 december 1706).
  • 3: Helena Borænius (1712–1774), gift 1734 med Bengt Smedberg (1695–1772), född i Ljungs socken, Östergötland, kyrkoherde i Konungsunds pastorat.
  • 3: Beata Catharina Borænius (1714–1759), gift den 13 juni 1738 med Johan Liljeblad, inspektorLjungs slott.

Biografi

Efter studier i Eksjö och Linköping skrevs Arvid Borænius in som student vid Uppsala universitet 1681 och blev magister 1691. Samma år blev han konsistorienotarie i Linköping och 1694 lektor i grekiska vid Linköpings gymnasium.

Borænius gård i Linköping förstördes i stadsbranden 1700. Borænius erhöll 100 daler silvermynt av Kronan som återuppbyggnadsersättning. 1704 var hans nya gård, en typisk stadsgård för en välbärgad borgare, färdigställd. Huvudbyggnaden är fortfarande bevarad i centrala Linköping som Krogen Amerika.[1]

Han prästvigdes den 13 april 1695, blev andre teologie lektor 1701 och samma år tillika kyrkoherde i Skeda pastorat. Preses vid prästmötet 1707. Han blev förste teologie lektor 1713, kyrkoherde i Vreta klosters pastorat 1714 och samma år kontraktsprost. Avled 15 april 1721 och begravdes av stiftets biskop.

Arvid Borænius fick, liksom två av sina företrädare, sin vilostad i Vreta klosters kyrkas dåvarande sakristia, numera kyrkans norra korarm. En minnessten i kalksten, uppsatt på östra sidan av pelaren i korarmen, har följande inskrift:

AD HOC SAXUM JACET VIR, DUM VIXIT, MAGNÆ ERUDITIONIS ET AUCTORITATIS ADM: REV: ET CLARISS. MAGISTER ARVID BORÆNIUS.
QUI FUIT UTRIUSQ. FORTUNÆ EXEMPLUM RARUM, CONSTANS TAMEN VIRTUTUM CULTOR.
TESTES SUNT SOLUM IN BOERYD NATALE, SCHOLA EKSIOVIENSIS, LYCEUM LINCOPIENSE ET UPSALIA.
UBI MAGISTER EST CREATUS. LINCOPIA, UBI NOTARIUS CONSIST:
FUIT, MOX GRÆCÆL. ET S. S. THEOL. LECTOR, SIMULQ. CONSISTORII ADSESSOR ET PASTOR IN SKEDA LAUDABILIS;
DONEC PRÆPOSITUS ET PASTOR TANDEM EVASERIT WRETENSIS, QUUM ANNO ÆTATIS SUÆ 65° MULTO ANTE TER GYMNAS.RECTOR,
TRIUM UXORUM MARITUS, HELENÆ PONTIN, CATH.: ELIS: LINDEBOHM, ET ANNÆ DURÆÆ UNICI FILII ET 5 FILIARUM GENITOR:
MORITUR AC PLACIDE NUNC QUIESCIT A:O MDCC XXI.
SCRIB: AND. TÖRNER ELOQ:ET POES: LEC:

(Översättning: Vid denna sten vilar en i livstiden mycket lärd man, övermåttan ansedd, den vördige och berömde magister Arvid Borænius. Han var ett sällsynt exempel på framgång, likväl orubblig i dygd. Vittnen härpå är hans födelsebygd Boeryd, skolan i Eksjö, gymnasierna i Linköping och Uppsala, där han blev magister, Linköping, där han blev konsistorienotarie och snart lektor i grekiska och teologi och samtidigt consistorieassessor och berömvärd pastor i Skeda till dess att han slutligen blev prost och pastor i Vreta, då han under sitt 65:te levnadsår, efter att långt förut ha varit gymnasierektor tre gånger, äkta man till tre hustrur: Helena Pontin, Catharina Elisabeth Lindebohm och Anna Duræus, fader till en enda son och fem döttrar, dog och nu vilar i frid år 1721.)

Företrädare:
Bothwid Gladhem
Kyrkoherde i Vreta klosters pastorat
1714–1721
Efterträdare:
Andreas Wibjörnson


Källor

Noter

  1. ^ Gunnar Elfström (2001). 116 hus i Linköping. sid. 62-64. ISBN 91-87722-37-2