Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Arnaldur Indriðason

Arnaldur Indriðason
Arnaldur Indriðason, 2015.
Arnaldur Indriðason, 2015.
Född28 januari 1961 (63 år)
Reykjavik, Island Island
YrkeFörfattare, journalist
NationalitetIsländsk
SpråkIsländska
Verksam1997–
GenrerDeckare
SläktingarIndriði G. Þorsteinsson

Arnaldur Indriðason född 28 januari 1961 i Reykjavik, är en isländsk författare och journalist. Arnaldur är en av Islands populäraste författare. Hans far, Indriði G. Þorsteinsson, var också författare.

Biografi

Bakgrund

Arnaldur läste historia vid Islands universitet[1] och tog kandidatexamen 1996. Han läste också kurser i isländsk film. Från 1981 har han medverkat i Islands största dagstidning Morgunblaðið, sedan 1982 som frilans, mestadels som filmkritiker.[1][2]

Författarskapet

Hans första bok, Synir Duftsins, kom ut 1997[1] och handlade om polisdetektiven Erlendur Sveinsson. Erlendur har ett trassligt privatliv och är frånskild sedan länge. Hans dotter Eva Lind har drogproblem, och hans son Sindri Snær har alkoholproblem och syns sällan till. Arnaldur har i en intervju sagt att hans huvudperson måste vara olycklig, då "En lycklig person är ointressant". Han har berättat att han tagit intryck av Alfred Hitchcock och Sjöwall Wahlöö, men förankrar ändå berättelsen stadigt i den isländska traditionen.[3][4]

Arnaldur är väl insatt i de gamla isländska sagorna, för i hans berättelser finns samma drastiska kortfattade humor på lur mitt i allt elände, och karaktärerna är alla beskrivna med en djup människokännedom. Det kan tyckas vara svårt att få till vettiga kriminalintriger i ett så begränsat samhälle som Reykjavik, men våldet är oftast en bisak, medan författaren noga analyserar händelsekedjor decennier tillbaka, som lett fram till dagens händelser utan att någon skulle ha planerat det, alltid dessutom med stor insikt i både det mänskliga psyket och närhistorien.

Hans fjärde deckare Mýrin (2000), på svenska Glasbruket (2003), blev hans genombrott,[1] och han kunde börja ägna sig åt författandet på heltid. Den belönades 2002 med Glasnyckeln för Nordens bästa kriminalroman. 2003 fick han som första författare priset för andra gången, då för Kvinna i grönt. Den blev också belönade med det brittiska priset The Golden Dagger 2005. Han har sedan fått ett flertal franska utmärkelser och varit nominerad till amerikanska och nederländska priser.

Bibliografi (i urval)

Huvudserien

Romaner om polisen Erlendur, hans familj och de två arbetskamraterna Sigurður Óli och Elínborg.

Andra romaner

Andra verk

Priser och utmärkelser

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”Arnaldur Indriðason” (på isländska). Forlagið. https://www.forlagid.is/hofundar/arnaldur-indridason/. Läst 5 maj 2017. 
  2. ^ Kristín Viðarsdóttir (2007). ”Arnaldur Indriðason”. Borgarbókasafn Reykjavíkur. Arkiverad från originalet den 13 mars 2007. https://archive.is/20070313013930/www.bokmenntir.is/rithofundur.asp#selection-793.0-793.26. Läst 28 april 2021. 
  3. ^ Johan Taubert (1 juni 2004). ”"Jag överraskas av mördarna"”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/bokrecensioner/a/4do8g9/jag-overraskas-av-mordarna. 
  4. ^ ”Arnaldur Indridason”. Enn Kokk. 16 september 2007. Arkiverad från originalet den 26 december 2017. https://web.archive.org/web/20171226130705/http://enn.kokk.se/?p=1150. Läst 28 april 2021. 

Externa länkar