Arabsångare
| Arabsångare Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Sylvior Sylviidae |
| Släkte | Curruca |
| Art | Arabsångare C. leucomelaena |
| Vetenskapligt namn | |
| § Curruca leucomelaena | |
| Auktor | (Ehrenberg, 1833) |
| Synonymer | |
| |
 | |
Arabsångare[2] (Curruca leucomelaena) är en fågel i familjen sylvior inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer på Arabiska halvön och i nordöstra Afrika. Fågeln minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Utseende
Arabsångaren är en stor sylvia med en kroppslängd på 14,5–16 cm. Fågeln påminner mycket om mästersångare, men har längre stjärt med rundad spets och de yttre stjärtfjädrarna har vita spetsar. Den skiljer sig vidare genom att ha ljusare bröst, mörkare hjässa, mörkt öga i alla dräkter och antydan till ljus orbitalring.[4] Arabsångaren är skygg och rörlig och vippar alltid nedåt med stjärten.Den går att förväxla med en bulbyl som ofta häckar i samma biotop.[4]
Läte
Sången består av korta strofer i lugn takt med en vacker och klar röst, påminnande om svarthätta, mästersångare, videsparv eller till och med koltrast på håll. Locklätet är ett smackande "t(r)ack".[4]
Utbredning och systematik
Arabsångaren är en stannfågel som förekommer på södra och västra Arabiska halvön och i nordöstra Afrika.[5] Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:[6]
- blanfordi Seebohm, 1879 – förekommer vid Rödahavskusten i Egypten, nordöstra Sudan och Eritrea
- somaliensis W. L. Sclater & Mackworth-Praed, 1918 – förekommer i Djibouti och norra Somalia
- leucomelaena – förekommer från västra Saudiarabien till västra Jemen och Oman
- negevensis Shirihai, 1988 – förekommer i Wadi Arabah på gränsen mellan Israel och Jordanien
Arten är huvussakligen stannfågel, med endast begränsade kortare förflyttningar.[7]
Släktestillhörighet
Arten placeras traditionellt i släktet Sylvia. Genetiska studier visar dock att Sylvia består av två klader som skildes åt för hela 15 miljoner år sedan.[8] Sedan 2020 delar BirdLife Sverige[9] och tongivande internationella auktoriteten International Ornithological Congress (IOC)[3] därför upp Sylvia i två skilda släkten, varvid arabsångaren förs till Curruca. Även eBird/Clements följde efter 2021.[6] Arabsångaren är närmast släkt med artparet mästersångare och herdesångare, som i sin tur är systergrupp till artparet jemensångare och sorgsångare.[8]
Häckning
Arabsångaren häckar i akaciadungar i halvöken på upp till 3000 meters höjd över havet.[4][5] Den lägger i genomsnitt två till tre ägg i ett skålformigt bo.[5] Äggen ruvas av båda föräldrarna i 15–16 dagar.[5] IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Status och hot
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av degradering av akaciadungar.[1] Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet har inte uppskattats, men den beskrivs som frekvent förekommande i Afrika.[10]
Taxonomi och namn
Arabsångaren beskrevs taxonomiskt första gången 1833 av den tyske naturforskaren Christian Gottfried Ehrenberg. Dess vetenskapliga artnamn leucomelaena betyder "svartvit".[11] Arten har tidigare kallats arabisk sångare.
Noter
- ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Curruca leucomelaena . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi : 10.14344/IOC.ML.10.2.
- ^ [a b c d] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2021) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
- ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-84-941892-9-6
- ^ [a b] Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
- ^ Asplund, G., Lagerqvist, M., Jirle, E., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2020). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (5). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2020/11/Rapport-11-komplett.pdf. Läst 14 oktober 2020.
- ^ Urban, E. K.; Fry, C. H.; Keith, S. 1997. The birds of Africa vol. V. Academic Press, London.
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör arabsångare.
Wikispecies har information om arabsångare.- Läten på xeno-canto.org
|