Apollo 11
| Apollo 11 | |||
 | |||
| Statistik för uppdraget | |||
|---|---|---|---|
| Uppdrag | Apollo 11 | ||
| NSSDC-ID | Kommandomodul: 1969-059A[1] Månlandare: 1969-059C[2] | ||
| Farkostens namn | Apollo Lunar Module | ||
| Månlandare | Eagle | ||
| Anrop | Kommandomodul: Columbia Månlandare: Eagle· | ||
| Varaktighet | 8 dagar, 3 timmar, 18 minuter, 35 sekunder | ||
| Uppskjutning | |||
| Raket | Saturn V | ||
| Uppskjutningsramp | Kennedy Space Center LC-39A | ||
| Uppskjutning | 16 juli 1969, 13:32:00 UTC John F. Kennedy Space Center LC 39A | ||
| Landning | |||
| Landning | 24 juli 1969, 16:50:35 UTC Stilla havet (0°40′26.69″N 23°28′22.69″Ö / 0.6740806°N 23.4729694°Ö) | ||
| Månen | |||
| Antal varv kring månen | 30 st | ||
| Tid i omloppsbana kring månen | 59 h 30 min 25,79 s | ||
| Månlandning | 20 juli 1969, 20:18:04 UTC | ||
| Månuppskjutning | 21 juli 1969, 17:54 UTC | ||
| Månprover, vikt | 21,55 kg | ||
| Antal månpromenader | 1 st | ||
| Månpromenader, längd | 2 timmar, 31 minuter, 40 sekunder | ||
| Tid på månen | 20 juli 1969, 20:17:40 UTC | ||
| Landnings plats | Mare Tranquillitatis (Stillhetens hav) | ||
| Dockning | |||
| Dockning | 16 juli 1969, 16:56:03 UTC | ||
| Ur dockning | 20 juli 1969, 17:44:00 UTC | ||
| Andra dockningen | 21 juli 1969, 21:35:00 UTC | ||
| Andra ur dockning | 21 juli 1969, 23:41:31 UTC | ||
| Besättning | |||
| Besättning | 3 | ||
| Befälhavare | Neil Armstrong | ||
| Pilot | Michael Collins (kommandomodulen) Edwin "Buzz" Aldrin (månlandaren) | ||
 Armstrong, Collins och Aldrin | |||
| Kronologi | |||
| |||
Apollo 11 var den första bemannade rymdfärden som landade på månen, höjdpunkten i NASA:s Apolloprogram och en milstolpe i rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen. Besättningen utgjordes av befälhavaren Neil Armstrong samt Buzz Aldrin och Michael Collins. Apollo 11 sköts upp 16 juli 1969, Armstrong och Aldrin genomförde den första bemannade landningen på månen den 20 juli och besättningen återvände till jorden den 24 juli. Apollo 11 uppfyllde därmed president John F. Kennedys mål att "...före årtiondets slut ha landat en människa på månen och tagit honom tillbaka i säkerhet." som uttalades vid ett tal till kongressen 25 maj 1961.[3]
Besättning
Besättningen som utförde detta bestod av de tre astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins. Alla tre hade varit i rymden en gång tidigare.
Förberedelser
Månlandaren fick namnet Eagle efter motivet som fanns på uppdragets insignier. Förslag fanns att kommandomodulen skulle kallas Columbia efter Columbiad, den jättekanon som sköt iväg en rymdfarkost (även den från Florida) i Jules Vernes roman Från jorden till månen. Det refererade också till Columbia, ett historiskt namn på USA.[4][5] I Collins bok 1976 framhöll han att Columbia var en hänvisning till Christopher Columbus.[6]
Astronauterna tilläts medföra personliga saker (PPK), små påsar som innehöll personliga saker av betydelse som de ville ta med på uppdraget.[7] Fem PPK:er på 0,5 pund (0,23 kg) vardera transporterades på Apollo 11 varav tre (en för varje astronaut) stuvades på Columbia före uppskjutningen och två på Eagle.[8]
NASA:s arbetsgrupp för val av Apollo 11:s landningsplats på månen angav den 8 februari fem potentiella platser baserat på högupplösta fotografier av månytan från de fem obemannade sonderna i Lunar Orbiter-programmet med information om ytbetingelserna. Landningsplatsen måste ligga nära månens ekvator för att minimera mängden drivmedel som skulle krävas. Den skulle vara fri från hinder för att minimera manövrering och platt för att förenkla landningsradarns uppgift. Vetenskapligt värde var inte ett avgörande argument.[9] Det slutliga platsvalet blev Stillhetens hav (Mare Tranquilitatis) utifrån sju kriterier inom områdena ytjämnhet, drivmedelsbehov, förutsättningar för återstart och extra strängt krav på bästa solvinkel med hänsyn till astronauternas temperaturbelastning.
Uppskjutningen
En Saturn V-raket sköt upp Apollo 11 från John F. Kennedy Space Center den 16 juli 1969 klockan 9:32 lokal tid (13:32 UTC). Miljoner människor bevittnade händelsen på plats och via televisionen, bland andra USA:s dåvarande president Richard Nixon. 12 minuter senare gick den in i omloppsbana kring jorden. [10] Efter ett och ett halvt varv kring jorden tändes det tredje steget (S-IVB) och skickade rymdfarkosten i bana mot månen. Den 19 juli passerade Apollo 11 bakom månen och avfyrade sina styrraketer för att gå in i omloppsbana kring månen. Under de trettio varv [11] som farkosten kretsade kring månen kunde besättningen se landningsplatsen i södra änden av stillhetens hav (Mare Tranquillitatis).
Månlandningen
Månlandaren, som kallades The Eagle (Örnen), stod i Mare Tranquillitatis – Stillhetens hav – efter en nervpirrande landning av Neil Armstrong med mindre komplikationer; eftersom platsen de ursprungligen skulle landa på bedömdes av Armstrong inte vara lämplig försökte han landa på en annan plats. Detta kunde ha gått illa eftersom bränslemängden endast var tilltagen för att räcka till den ursprungliga landningsplatsen. Läget var dock inte så desperat som det ibland har utmålats; eftersom bränslet hade skvätt runt i tanken gav bränslemätaren lägre värden än det verkliga när man gled in över marken. Det har uppskattats att Eagle hade minst femton sekunders bränsletid kvar när motorerna stannade, och Armstrong uppfattade inte situationen som trängd. Han lyckades landa säkert i Stillhetens hav.
Efter landningen var det tänkt att Armstrong och Edwin "Buzz" Aldrin skulle äta och sedan vänta ett par timmar med att stiga ur månlandaren, men de var så exalterade att de kvickt satte i sig sin mat för att så snabbt som möjligt få gå på månen.
En femtedel av världens befolkning följde Armstrongs landstigning i TV. Armstrong blev den första människan som satte foten på månens yta när han gav de berömda orden: "That's one small step for a man, one giant leap for mankind" ("Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten").[12] Även Aldrin deltog i landningen, medan Michael Collins stannade kvar i kommandomodulen Columbia i omloppsbana runt månen.
De stannade ute i två och en halv timme och de samlade ihop 21,5 kg mångrus. De utförde även vetenskapliga experiment innan de återvände till månlandaren.
Kort tidtabell för landningen (svenska tidsangivelser)
Eftersom svensk sommartid inte infördes permanent förrän 1980 är tidsangivelserna nedan i normaltid.
20 juli 1969
|
21 juli 1969
|
Återfärden
Vid återfärden lämnades månlandarens landningsställ kvar var på månen (och står där än idag), medan resten av månlandaren återvände till omloppsbanan och docka med kommando- och servicemodulerna, där Collins hela tiden väntat i kommandomodulen. Så snart Armstrong och Aldrin förflyttat sig till kommandomodulen, kopplades månlandaren loss och lämnades i omloppsbanan.
Återfärden till jorden gick problemfritt. Strax före återinträdet i jordatmosfären, kopplades servicemodulen loss från kommandomodulen.[13] Kommandomodulen med de tre astronauterna föll sedan genom atmosfären, skyddad av sina värmesköldar, medan servicemodulen fick brinna upp som planerat. Några minuter före landningen i Stilla havet utlöstes tre stora fallskärmar som bromsade farten rejält, så att kommandomodulen kunde landa i vattnet utan att skadas.
Bildgalleri
Det tog Saturn V-raketen, som bar Apollo 11, flera sekunder att lämna rampen den 16 juli 1969.- 4:30 minuter lång video från själva månlandningen. (Inget ljud)
- 1:14 minuter lång video från Buzz Aldrins första steg på månen. Armstrong är redan nere och närmar sig bakifrån. (Inget ljud)
Buzz Aldrin gör honnör för USA:s flagga. Foto av Neil Armstrong.
Buzz Aldrin på månen. Foto av Neil Armstrong.
Månlandaren med Buzz Aldrin framför. Foto av Neil Armstrong.
Buzz Aldrins fotavtryck på månen, fotograferat av honom själv.
Kommandomodulen flyter i havet medan personal förbereder sig på att hjälpa astronauterna ut.
Besättningen från Apollo 11 i tillfällig karantän efter månlandningen, välkomnas av Richard Nixon ombord på hangarfartyget USS Hornet.
Bild tagen 2009 av LRO visar månlandarens underdel som blev kvar på månen.
Se även
Referenser
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059A. Läst 27 mars 2020.
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1969-059C. Läst 27 mars 2020.
- ^ "Man on the moon: Kennedy speech ignited the dream" Arkiverad 6 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. CNN.com.
- ^ Collins 2001, pp. 334–335.
- ^ Brooks, Grimwood & Swenson 1979, p. 331.
- ^ Collins 1994, p. 116.
- ^ "Kit, Pilot's Personal Preference, Apollo 11". National Air and Space Museum. Hämtad 11 oktober 2018
- ^ "Personal Preference Kits (PPKs)". Space flown collectible artifacts. Hämtad 24 december 2018.
- ^ Harland 1999, p. 19.
- ^ Richard W. Orloff. Apollo by the Numbers: A Statistical Reference (SP-4029). NASA.
- ^ Apollo-11 NASA.
- ^ Det har länge sagts att Armstrong av misstag utelämnade ett "a" från frasen "That's one small step for a man, one giant leap for mankind", vilket då blir det lite kryptiska "ett litet steg för människan, ett jättekliv för mänskligheten". Armstrong hävdade dock att han hade sagt det korrekt och en digital ljudanalys, gjord av Peter Shann Ford i september 2006, bekräftar att den saknade stavelsen bara var ohörbar på grund av brus och begränsningar i den dåvarande kommunikationsutrustningen. Fords upptäckt har ännu inte verifierats av språkexperter, men Armstrong har uttryckt sin önskan att citatet bör skrivas med "a" inom parenteser: "That's one small step for (a) man, one giant leap for mankind" - "Ett litet steg för en människa, ett jättekliv för mänskligheten".
- ^ Popular Science 2016-04-01: How Did the Apollo Command and Service Modules Separate? Läst 2024-09-03
Källor
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Apollo 11.- NASA:s sida om Apollo 11
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
|