Gratulerar! Din utökning av artikeln om gammalsvenska (dialekt) utsågs till månadens bästa artikelutökning under oktober 2022. Trevligt artikelarbete, på min ära. Och lycka till framöver. --Paracel63 (diskussion) 3 december 2022 kl. 14.25 (CET)[svara]

Hej! Tacksam för din kommentar på Diskussion:Edina Hrustic. Riggwelter (diskussion) 25 december 2022 kl. 20.43 (CET)[svara]

WP:Ingen användare har plikter, men jag tänkte om du vid tillfälle hade möjlighet att precisera en länk i Varg i veum som nu länkar till grensidan Gammalsvenska. / Allt gott önskar Anhn ✎ 18 februari 2023 kl. 07.58 (CET)[svara]

Fixat! —Lundgren8 (d · b) 18 februari 2023 kl. 08.49 (CET)[svara]

Gratulerar! Din nya artikel om svenska språket i USA utsågs till månadens bästa nya artikel under februari 2023. Wikipedias läsare tackar och bockar. --Paracel63 (diskussion) 10 april 2023 kl. 10.38 (CEST)[svara]

Tack själv! —Lundgren8 (d · b) 11 april 2023 kl. 05.31 (CEST)[svara]

Jag vill tacka dig för din insats i artikeln Gutamål. Det verkar som du har fått ordning på artikeln, både det som stod innan jag gav mig på artikeln, och det som stod efter min utökning. Kanske är artikeln någorlunda fullständig nu, det är svårt för mig att avgöra. Tack för gott samarbete. Sjunnesson (diskussion) 3 maj 2023 kl. 07.52 (CEST)[svara]

Tack detsamma! Roligt att vi är fler som vill förbättra dialektologiartiklarna på Wikipedia! —Lundgren8 (d · b) 3 maj 2023 kl. 08.23 (CEST)[svara]

Jag skrev här ovan "Kanske är artikeln någorlunda fullständig..." om artikeln Gutamål. När jag nu har tittat ordentligt på artikeln Älvdalska förstår jag att det skulle gå att utveckla artikeln om gutamål betydligt. En skillnad är hur mycket de båda varieteterna har uppmärksammats. När det gäller grammatik finns det inte så mycket att skriva om gutamålet. Däremot går det att göra ett antal tabeller som har gjorts för ljudlära i Älvdalska, tabellen om "vokalförändringar sedan fornnordiska" och tabellerna Vokaler och Konsonanter. Själv är jag inte så bra på att göra sådana tabeller, men kanske du eller någon annan, kanske Jan Arvid Götesson som nyligen har skrivit om Södra Sandsjömålet. Kanske går det också att skriva lite mer om status, om diskussionen om dialekt resp. språk. Problemet är i så fall att hitta källor, och det verkar knappt finnas någonting om det på nätet. Jag vet att det har diskuterats, och att det tidigare fanns något som hette "Kulturföreningen Propago" på Gotland, som delvis var i opposition till Gutamålsgillet. En medlem i Propago har gjort en stavningslära för gutamålet, och den har använts i boken ABC-bok på gutniska – Gutnisk stavningarbók. Till skillnad mot Propago (som möjligen fortfarande är verksam (se [här), så har det sedan början av 1940-talet verksamma Gutamålsgillet varit betydligt mer försiktigt. De tycker inte att man ska använda specialtecken i gutamålet, som Propago, och dess drivande medlem Bert Alvengren har gjort. Sedan har de inte heller, som förening, varit så verksamma för att få gutamålet erkänt som språk, och det är kanske förståeligt, när det inte heller har varit framgångsrikt att få älvdalsmålet erkänt som språk. En kompromiss, bland annat på Wikipedia, är ju att nämna sådana dialekter/språk som varieteter.

Det här blev längre än vad jag hade tänkt från början, jag hoppas att du orkar läsa det. Själv har jag som pensionär tidvis rätt så mycket tid över. Jag har, medan jag har skrivit om, och funderat på, gutamålet, haft funderingar på att skriva en artikel om Gotländska, men jag inser också svårigheterna med att åstadkomma en bra artikel om ämnet. I alla fall har jag kommit på litet mer att lägga till i Gutamål, sedan jag i dag har kikat lite mer i Nationalencyklopedin (artikeln Gotland, avsnittet dialekter), och även det som Fredrik Lindström har skrivit om gotländska i "100 svenska dialekter". Mvh Sjunnesson (diskussion) 3 maj 2023 kl. 11.21 (CEST)[svara]

Jag trodde att Gotländska skulle bli rödlänkad, men jag ser nu att det finns en omdirigering av den till Gutniska, som gjordes 2007. Sjunnesson (diskussion) 3 maj 2023 kl. 11.28 (CEST)[svara]

Hej! Visst finns det mer att skriva om gutamålet, både vad gäller fonologin och grammatiken. Jag tror det kanske t.ex. finns mer att säga om grammatiken än du tror. Jag putsar kontinuerligt lite på olika dialektartiklar, så det hade nog både gått att få till lite fonologitabeller och böjningstabeller under grammatik. Det finns dock vissa problem (tycker jag) med tabeller över språkljud i dialektartiklar, vilket gör att jag har dragit mig lite för det (det är t.ex. inte jag som har infogat dem i artikeln om älvdalska). Intressant det du skriver om Propago. Det går säkert att skriva mera utförligt om själva statusdebatten, men allt bygger förstås på källmaterialet.

Man kan göra någon sorts distinktion mellan ”traditionell dialekt” och ”modern dialekt” (regiolekt, regionalt riksspråk), även om det är en flytande gräns och kanske snarare en skala mellan de båda. Skillnaden ligger i att den moderna dialekten nästan bara är ett regionalt uttal av standardspråket, medan t.ex. grammatiken och ordförrådet är i stort sett identisk. Den traditionella dialekten skiljer sig på fler plan med avvikande grammatik osv. I städer och i södra Sverige har man under 1900-talet i stort sett gått över till att tala modern dialekt (d.v.s. regionalt riksspråk), vilket har gjort att i mångas språkbruk är ”dialekt” snarare synonymt med ”modern dialekt” (på engelska kallat ”accent”). I traditionell dialektforskning har man inte givit moderna dialekter något större utrymme (vilket man då kallat för standardspråk) utan snarare fokuserat på de traditionella dialekterna (vilket man kallat ”dialekter”).

I vissa perifera områden där avståndet har varit stort mellan trad. dialekt och riksspråk har man haft en tydligare diglossi och betraktat trad. dialekt och riksspråk som två sinsemellan skilda varieteter. Det kan man bl.a. se på att de har olika benämningar (dalska vs. svenska i Dalarna, jämtska vs. svenska i Jämtland). I Gotland har en liknande distinktion uppkommit med gutamål vs. gotländska. I traditionell dialektforskning hade man snarare kallat vad vissa idag kallar ”gotländska” för ”standardsvenska” (dvs. regiolekt), medan gotländska syftade på den traditionella dialekten.

Det finns som sagt relativt lite forskning på just moderna dialekter, dvs. regionalt uttal av riksspråket. Jag är lite skeptisk till att göra uppdelningen i artiklarna. Dels finns det inte så mycket källor, dels finns det inte alltid en separat term som man kan använda för den moderna dialekten som i gotländskans fall (skånska syftar t.ex. ofta på både trad. och mod. dialekt), dels är distinktionen inte så tydlig som den är just i gotländskans fall. Och nog måste det i vissa fall vara en flytande gräns mellan gutamål och gotländska? En gutamålstalare från 1800-talet hade säkert betraktat dagens gutamål som betydligt mera ”riksspråkligt” än förr. Detta är några av de problem jag ser med att göra en tydlig uppdelning. Kanske kan man ha ett avsnitt längst ner i artikeln som handlar om den moderna dialekten, liknande det sista stycket i Östgötska#Dialektutveckling? —Lundgren8 (d · b) 4 maj 2023 kl. 09.25 (CEST)[svara]

Hej! Hur mycket kännedom har du personligen om gutamål, resp. gotländska? Du skriver: ”Man kan göra någon sorts distinktion mellan ”traditionell dialekt” och ”modern dialekt” (regiolekt, regionalt riksspråk), även om det är en flytande gräns och kanske snarare en skala mellan de båda. Skillnaden ligger i att den moderna dialekten nästan bara är ett regionalt uttal av standardspråket, medan t.ex. grammatiken och ordförrådet är i stort sett identisk.” Jag vill framhålla följande: När det gäller gutamålet är det klart skilt från den gotländska standarddialekten, så pass att det i en studentuppsats vid Umeå universitet skrivs att kodväxling ibland behöver användas av gutamålstalande, för att de ska bli förstådda.^[1] Det du skriver stämmer säkert i de flesta svenska landskap, men inte på Gotland, och inte heller i Älvdalen. Lokalbefolkningen kan använda kodväxling för att tala personer som inte förstår älvdalska. Mellan det språk älvdalingar talar med främlingar och det de talar med varandra finns det nog ingen flytande övergång. Och när det gäller ordförrådet är det riktigt stor skillnad mellan gutamålets ordförråd och gotländskt standardspråk, vanligen kallat gotländska, som i enstaka fall tar upp ord från gutamålet, till exempel ordet för de gotländska företeelsen vildkanin, som både på gutamål och gotländska kallas rabbis. Hur omfattande det speciella ordförrådet är i gutamålet var vad jag ville visa med att hänvisa till Gutamålsgillets ordlista, men inte lyckades bättre än att det blev totalt missförstått som ’fluff’.

Visst har du rätt i att även gutamålet har förändrats med tiden. Det gutamål som talas numera är förstås mer påverkat av svenskt fastlandsspråk än det var under tidigare århundraden och dessutom troligtvis av den gotländska standarddialekten under åtminstone 1900-talet och framåt. En annan fråga är hur pass fri från gutamål standarddialekten är. Helt klart kommer språkmelodin från gutamålet, liksom det speciella gotländska uttalet av ’’r’’, liksom de diftonger ’’ou’, ’’eu’’ och ’’öi’’ som var novationer i gutamålet. Däremot medföljde ’’inga’’ av de diftonger och den triftong som gutamålet har från forngutniskans ’’ai’’, ’’au’’, ’’äi’’ och ’’iau’’. Istället bildade gotländskan egna diftonger som novationer. Monoftonger: Långt ’’a’’ blev ’’å’’, liksom i övrig svenska. Långt ’’i’’ och långt ’’y’’ blev monoftonger, liksom i övrig svenska. Den långa monoftongen ’’e’’ , till exempel i ’’te’’ blev ’’ei’’, alltså blev det ’’tei’’, och de från forngutiska ärvda diftongerna ’’ai’’, ’’oy’’ och ’’iau’’ försvann. Långt och kort ö fanns inte i forngutniskan, liksom inte heller i fornnordiska. Kort ’’ö’’ i fastlandssvenska blir ofta ’’å’’, till exempel blir ’’mörk’’ till ”mårk”. Om man jämför med hur det talades under tidigare århundraden är det säkert skillnad, ju längre bort i tiden man kommer, ju större skillnad. Naturligtvis påverkas gutamålet också det av turism, tidningar, tv osv. Sådant kan beskrivas, som jag skulle vilja göra, i en särskild artikel, Gotländska. Och det som jag tycker är mest intressant är den stora förändringen i diftongering i gotländska, som knappast har någon motsvarighet i någon annan svensk dialekt, regionalt riksspråk eller varietet. Sjunnesson (diskussion) 5 maj 2023 kl. 18.20 (CEST)[svara]

Hej igen! Jag vill bara göra ett litet tillägg till det jag skrev i går, som kanske blev i längsta laget (jag ber om ursäkt för det). Jag är tacksam för det du har lärt mig under utvecklingen av Gutamål den senaste tiden. Jag antar att du är professionell språkvetare och själv har jag bara läst några enstaka högskolekurser i lingvistik, så det är förstås stor skillnad på våra språkvetenskapliga kunskaper rent allmänt. Men jag förstår att även akademiska språkvetare inte rimligtvis kan kunna allt om språk, och jag är glad om jag också i någon mån kan bidra till dina kunskaper. Mvh Sjunnesson (diskussion) 6 maj 2023 kl. 09.50 (CEST)[svara]

Jag känner att vissa saker i mitt svar inte framgick. Kanske är det mitt fel. Visserligen inledde jag svaret med att tala om skalan mellan trad. och mod. dialekt, men det följdes sedan av ett stycke där jag skrev att vissa perifera dialekter har en mer tydlig uppdelning mellan trad. och mod. dialekt och där talarna balanserar två mer distinkta varieteter (s.k. diglossi). Det lät på ditt svar som om du trodde att jag skrev att så inte var fallet. Jag vill tro att jag har ganska god insyn i dialektsituationen på Gotland.

Låt säga att vi skapar en artikel om gotländskt standardspråk – jag kan hålla med om att det hade varit intressant – då bör man också rimligen kunna ha en artikel om t.ex. ovansiljansvenska i Ovansiljan, och om kalixsvenska eller norrbottensvenska, men var ska gränsen dras? Vilka mod. dialekter är ”för lika” de trad. dialekterna för att ha en separat artikel? För vi bör inte ha dubbletter av alla dialekt artiklar – en om trad. dialekt och en om mod. dialekt – så vi behöver något slags inklusionskriterier i så fall.

Jag säger inte att jag inte stöder förslaget, snarare att frågan är något vansklig. Ett förslag hade kunnat vara att man likt NE skapar en artikel om ”regionalt standardspråk” och har ett avsnitt för de etablerade regionala varianterna av standardsvenskan: sydsvenska, västsvenska, norrländska, mellansvenska, finlandssvenska och då möjligen även gotländska (jfr NE:s artikel). En bra källa till de fonologiska olikheterna mellan olika regionala varianter av standardspråket är t.ex. Gösta Bruces ”Vår fonetiska geografi” där bl.a. gotländskans fonologi beskrivs. —Lundgren8 (d · b) 8 maj 2023 kl. 16.32 (CEST)[svara]

Jag ber om ursäkt för att jag missförstod det du skrev, som skulle kunna ha med dialektsituationen på Gotland att göra. Jag har också en känsla av att jag tog i lite för hårt, och det ber jag också om ursäkt för. Men framgår det att du anser att det förekommer diglossi på Gotland, och att det ibland behövs att gutamålstalare använder sig av kodväxling? "I traditionell dialektforskning hade man snarare kallat vad vissa idag kallar ”gotländska” för ”standardsvenska” (dvs. regiolekt), medan gotländska syftade på den traditionella dialekten." skriver du, och jag har en känsla av att det för många svenskar är rätt oklart vad "gotländska" egentligen kan vara för något. I "Sveriges dialekter" av Bengt Pamp, till exempel, beskrivs enbart gutamålet som en gotländsk dialekt, i Nationalencyklopedin beskrivs egentligen enbart gutamålet, där det står om Gotlands dialekter, Fredrik Lindström svajar lite i beskrivningen av gotländskan i 100 dialekter i Sverige osv., osv.

När det gäller att skriva en artikel Gotländska skrev jag på förmiddagen ett utkast för hur man skulle kunna börja en artikel om det:

"Gotländska är det riksspråkstillnärmade talspråk som används på Gotland, enligt hur ordet "gotländska" används i allmänt svenskt språkbruk. Det är skilt från den ursprungliga dialekten Gutamål, som ersatte forngutniskan ungefär på 1600-talet. Ibland menas med ”gotländska” även gutamål. Som standardspråk skiljer sig gotländskan till uttalet mycket från det mellansvenska standardspråket, på liknade sätt som till exempel skånska gör. Både gotländska och skånska, i sin form av regionala standardspråk, kan kallas dialekter, därför att det i deras nuvarande språk finns en tydlig anknytning till äldre former av skåningars och gotlänningars språk. I fallet Gotland har den gamla dialekten alltså fått ett eget namn, Gutamål, men när det gäller Skåne finns det ingen beteckning för någon äldre dialekt som täcker hela landskapet, utom just ordet ’’skånska’’."

Sedan har jag bland annat tänkt skriva om det speciella gotländska uttalet, speciellt diftongeringen, som skiljer sig rätt mycket från gutamålets diftongering. Innan jag satte igång datorn nu fram på kvällningen, och därför också innan jag läste ditt svar, var jag till biblioteket och försökte få tag på just Gösta Bruces ”Vår fonetiska geografi”, men den var tyvärr utlånad, så den har jag beställt. Det ska bli intressant, när jag väl får boken i min hand, att jämföra med vad Claes-Christian Elert har skrivit om gotländsk diftongering i "Allmän och svensk fonetik", den bok som gav mig mina insikter i hur nutida diftongering skiljer sig från gutamålets diftongering, där gotländskan enbart har novationer i sin diftongering, medan gutamålet har en blandning av forngutniska diftonger och novationer.

Du skriver "Vilka mod. dialekter är ”för lika” de trad. dialekterna för att ha en separat artikel?" Jag för min del tycker inte att gotländskan är för lika andra språkformer som kan kallas standardiserade mål. skånskan, med sin blandning av olika språkformer, både rena dialekter och skånskt standardspråk, har ju förresten en egen artikel. Jag är glad att du har tid att diskutera det här med gotländska, jag förstår ju att du också har mycket annat att tänka på. Med vänlig hälsning. Sjunnesson (diskussion) 8 maj 2023 kl. 19.02 (CEST)[svara]

Anledningen till att du tycker uppdelningen mellan ”gotländska” och ”gutamål” är oklar bland folk i gemen och i litteraturen tror jag beror på att det är en ganska ny distinktion. Som jag skrev ovan har man traditionellt bara sett på gutamålet som den egentliga dialekten, vilket då har fått gå under namnet gutamål eller gotländska, medan den standardspråkliga varieteten inte varit föremål för forskning och säkert snarare gått under namn som ”riksspråk” eller dyl. i litteraturen och möjl. ”svenska” e.d. i folkmun. Jämför följande citat av Fäi-Jakå: Gåttlänsku skillar si vässäntlit mik ifran svänsku u ja har hårt flair lerd kalar sägt, sum har talt u skriv u läst svänskå ifran bandomän, att a jär läik så let ti ler ängälskå ällar franskå sum gåttlänskå riktut ret. —Lundgren8 (d · b) 9 maj 2023 kl. 05.53 (CEST)[svara]

Tack för svaret. Jag såg ju förut att du var tveksam till att det skulle vara så bra idé att ha en artikel Gotländska. Är du fortfarande lika tveksam till det, sedan du har läst mitt förslag hur man skulle kunna inleda en sådan artikel? Kanske går det också att skriva inledningen bättre, men jag tror på idén att skriva en artikel Gotländska, för jag tycker att det finns tillräckligt mycket att tillföra en sådan artikel. Det skulle inte bli en stubbe, men inte heller en särskilt lång artikel. Men det finns också andra artiklar om svenska dialekter som inte är särskilt långa, Dalsländska till exempel. Det ska bli intressant, när jag väl lyckas få tag på Gösta Bruces bok, att se om den beskriver gotländskans diftonger på samma sätt som det som Claes-Christian Elert har gjort. När jag läste den boken för första gången för rätt länge sedan, blev det en ögonöppnare för mig om skillnaden mellan gotländskan i sin nuvarande form och gutamålet, och jag tror inte att jag skulle dabba mig om jag skulle skriva en artikel. Men jag inser också att det inte är särskilt lätt. Mvh Sjunnesson (diskussion) 9 maj 2023 kl. 07.00 (CEST)[svara]

Jag vill tillägga att jag anser att jag har tillräckliga kunskaper och också vet källor, även förutom Elert, som gör att jag skulle kunna klara av en artikel om gotländska. Men framförallt var det Elerts drygt en sida långa beskrivning av hur diftongerna i den moderna gotländskan skiljer sig från gutamålets diftonger som jag läste för många år sedan, som gav mig en insikt. Den väcktes till liv av ditt förslag om att flytta Gutniska till Gutamål, annars hade jag säkert inte ägnat en tanke åt varken gutamål (först) eller gotländska (sedan) vid det här laget. Sjunnesson (diskussion) 9 maj 2023 kl. 07.55 (CEST)[svara]

Förlåt att jag gör ett inlägg till, men det här handlar om landskapet Gotland. Jag har inte förut under mina 15,5 år på svenskspråkiga Wikipedia engagerat mig i artiklar i kategorin "Svenska dialekter". Mitt nuvarande engagemang beror, förutom mitt generella språkintresse, på mitt intresse för Gotland, och därmed också dess språk. Jag har förut skrivit en hel del i artiklar som rör Gotlands geografi och även lagt till en hel del bilder som jag vid olika tillfällen har tagit på Gotland. Och början till att jag satte igång med Gutamål var ju när jag tog ställning för flytten av Gutniska till Gutamål. Sjunnesson (diskussion) 9 maj 2023 kl. 09.01 (CEST)[svara]

Jag har funderat på saken och landat i att det nog är av relevans ändå med en artikel om gotländskt standardspråk. NE nämner som sagt de regionala varianterna av riksspråket sydsvenska, västsvenska, norrländska, mellansvenska, finlandssvenska och möjligen även gotländska, så man hade kunnat tänka sig en artikel om vartdera ett av dessa. Finlandssvenska finns redan, och det slog mig att jag även har skapat centralsvenska, även om den är ganska kort. Bruce är säkerligen en god källa till fonologin. Elert har jag på kontoret, men har inte tillgång till just nu, så jag minns inte exakt vad han skriver om gotländska m.m. —Lundgren8 (d · b) 10 maj 2023 kl. 18.14 (CEST)[svara]

Tack för ditt svar. Jag har ju börjat på en artikel Gotländska, och jag tycker att det är bra att du tycker att den kan vara relevant. Jag tyckte att inledningen var svårast att skriva, och kanske går det att justera den, och alltså att motivera att skriva om en dialekt som jag ändå tycker skiljer sig på flera sätt från till exempel regional skånska. Jag skulle förresten vilja beskriva gotländska som "utjämnad dialekt", inte som "regionalt språk". Som exempel på utjämnad dialekt nämner Lars-Gunnar Andersson, i boken "Fult språk", (1989), skånska, småländska, västgötska och värmländska, samt dessutom storstadsmål som göteborgska och malmöitiska. Som regionalt språk nämner Andersson "den form av skånska som talas av de lärde i Lund". Just den är, tycker jag, mycket mer som rikssvenska än vad gotländskan är. Jag fortsätter lite med att arbeta med gotländska, så kanske jag vågar publicera det på Wikipedia när det blir tillräckligt genomtänkt. Med vänlig hälsning. Sjunnesson (diskussion) 11 maj 2023 kl. 08.30 (CEST)[svara]

Jag har inte läst Anderssons bok, men jag gör nog inte jättestor åtskillnad mellan termerna utjämnad dialekt och regionalt riksspråk. Förstår t.ex. inte varför lundadialekten skulle vara regionalt riksspråk medan malmödialekten skulle vara utjämnad dialekt. Men vi får se hur din artikel utformar sig – jag kanske kommer med åsikter. —Lundgren8 (d · b) 11 maj 2023 kl. 09.10 (CEST)[svara]

När det gäller Anderssons jämförelse mellan malmöitiska och hur "de lärde i Lund" talade var det 1980-tal, och då var Malmö fortfarande en arbetarstad, medan Lund var och är en akademikerstad. Vad jag någon gång har läst om malmöitiska var dess diftongrikedom, att alla vokaler var diftonger. Så nog bör det vara rätt stor skillnad på hur varvsarbetare talade i Malmö på 1980-talet, mot hur Lundaprofessorer talade i tv vid samma tid. Mindre utbildade lundabor talade kanske på annat sätt och nutida malmöbor talar kanske på annat sätt än vad malmöbor i gemen gjorde på 80-talet. Det som Andersson skriver om regionala standardspråk är att det finns 4 eller 5 varianter av standardspråk i svenska: sydsvenskt, västsvenskt (med Göteborg som centrum), uppsvenskt med Stockholm som centrum och ett finlandssvenskt standardspråk. Därutöver kan man möjligen också tala om ett norrländskt standardspråk, om nu inte det ska anses vara en del av det uppsvenska standardspråket. Sjunnesson (diskussion) 12 maj 2023 kl. 08.59 (CEST)[svara]

Jag bör kanske lägga till Anderssons fotnot om göteborgska och malmöitiska: "Det är olyckligt att den mest genuina göteborgska eller malmöitiska som vi kan föreställa oss ändå inte klassificeras som genuin dialekt, utan bara som ett "genuint" exempel på utjämnad dialekt." Anderssons uppfattning om de båda stadsmålen är alltså att de är riktigt långt från att vara standardspråk. Sjunnesson (diskussion) 12 maj 2023 kl. 11.00 (CEST)[svara]

Har du några åsikter om artikeln Gotländska? Jag anser att gotländska är att betrakta som en utjämnad dialekt, inte som en variant av standardsvenska, även om gotländskans ordförråd och grammatik inte skiljer sig så mycket från standardsvenskan. Jag vet inte om du har samma uppfattning som prof. emeritus Lars-Gunnar Andersson har i boken Fult språk, som jag hade som kurslitteratur när jag läste en universitetskurs i svenska för ett antal år sedan. Andersson skriver på sidan 63: "När vi hör någon i radio eller TV som som talar dialekt, t ex skånska, småländska, västgötska eller värmländska, så är det frågan om utjämnad dialekt. (Är de genuin dialekt blir programmen antagligen textade)". Jag antar att om Andersson också hade nämnt gotländska, så skulle den lika väl som de moderna radio- och tv-mässiga uttalen av skånska, småländska, västgötska räknas som utjämnad dialekt. Andersson nämner inte gotländska bland dessa, men skulle mycket väl kunna gör det, anser jag. Skånska som talas i tv är helt jämförbar med gotländska som talas i tv. Och som jag skrev här ovan, "Det som Andersson skriver om regionala standardspråk är att det finns 4 eller 5 varianter av standardspråk i svenska: sydsvenskt, västsvenskt (med Göteborg som centrum), uppsvenskt med Stockholm som centrum och ett finlandssvenskt standardspråk. Därutöver kan man möjligen också tala om ett norrländskt standardspråk, om nu inte det ska anses vara en del av det uppsvenska standardspråket.", och han nämner alltså inte gotländska som standardspråk. Det kan hända att Andersson hör till en äldre generation av forskare än vad du gör, och förresten kan ju Andersson ha ändrat sig sedan 1989, vad vet jag. Med vänlig hälsning, Sjunnesson (diskussion) 2 augusti 2023 kl. 15.29 (CEST)[svara]

Jag har en del tankar, men har inte haft möjlighet att korrläsa artikeln än. Återkommer. —Lundgren8 (d · b) 3 augusti 2023 kl. 08.06 (CEST)[svara]

Du skrev "De har inte utvecklats ur korta vokaler, utan det är svenskan som har förkortat långa vokaler i vissa fall." I de flesta fallen har du säkert rätt, men det är ett ord jag undrar över, och det är 'piskar', gutniska päiskar. Jag läser i Nationalencyklopedins ordbok att ordet 'piska' kommer från äldre tyska Pitsze. Borde inte vokalen i första stavelsen i det ordet vara kort? Sjunnesson (diskussion) 16 augusti 2023 kl. 12.07 (CEST)[svara]

Och om nu peiske inte kommer av en tidigare lång vokal kan man också fundera på seist och täimar och ett annat frekvent gutamålsord med diftong, läille 'lille'. Man kan visa att det stämmer att orden en gång har haft lång vokal, så det är ju sant. När det gäller bortglåimd är det lätt att se att det kommer av glåime, så där är diftongen lättförklarad. Men beträffande seist, skäum, täimar och läille skulle man kunna tänka sig att diftongeringen har uppstått i gutamålet efter att vokalen har förkortats i detsamma. Om man utgår från att gutamålet uppstod på 1600-talet är det ju en rätt "ung" dialekt. Men diftongeringen av i och u i de nämnda orden kan gutamålet förstås ha fått från forngutniskan. Nu är ju, tycker jag, övergången mellan forngutniska och gutamål lite spekulativ, ingen vet väl egentligen hur det gick till och vid vilken tid det skedde. Men man får väl förutsätta att gutamålet kan ses som svenskpåverkad forngutniska. Något som är slående med de nämnda diftongeringarna, är att de är säregna för gutamålet, för i isländska och färöiska, som båda har en hel del korta diftonger, har inte diftongeringen skett på samma sätt som i gutamålet (bortsett från bortglåimd, isländska har gleymdi). I isländska har inte varken i eller u diftongerats, och det är svårt att tänka sig isländska diftonger -[eisk], eller -[eilli]]. Däremot finns det ju sådant som mjólk 'mjölk' och fólk 'folk'. Fast det här är förstås ett sidospår, men frågan är i alla fall om inte nämnda diftongering i gutamålet kan vara av rätt sent datum. Sjunnesson (diskussion) 16 augusti 2023 kl. 17.25 (CEST)[svara]

Hej. Alla dessa är lättförklarade som diftongeringar ur äldre långa vokaler. Det gäller alla dina exempel piska, sist, timmar, skum och lille som alla hade långa vokaler i fornspråket. Vad gäller piska kan du jämföra med dialekter i Finland, där vokalen alltjämt är lång. Den typen av diftongeringar är ingalunda säregna för gutamålet utan är ganska vanliga utvecklingar i många dialekter, t.ex. i övre Dalarna (sollerömål täime eller i Norrbotten (nederkalixmål täim). —Lundgren8 (d · b) 16 augusti 2023 kl. 19.21 (CEST)[svara]

Hej! Tack för dina exempel. Jag har inga särskilt djupa kunskaper om svenska dialekter, och med det du har visat är det ju sannolikt så som det har skett i gutamålet också, att det är ursprungligen långa monoftonger som har diftongerats. Sjunnesson (diskussion) 17 augusti 2023 kl. 07.11 (CEST)[svara]

Hej igen! Som du kanske har sett har Landsmålsalfabetet utsetts till Bra artikel. Och, som du kanske också har sett, har jag nu nominerat Läsuttal att bli Utvald artikel. Egentligen tänkte jag först på artikeln Ljudförändring, eftersom det är det som jag själv är mest intresserad av när det gäller språkforskning. Men det visade sig att det finns en Källa behövs för den artikeln, när det gäller avsnittet Epentes. Du kan kanske titta på om du kan åtgärda det källbehovet, så kan den artikeln kanske nomineras en annan gång. Mvh Sjunnesson (diskussion) 17 augusti 2023 kl. 10.16 (CEST)[svara]

 Utfört —Lundgren8 (d · b) 17 augusti 2023 kl. 10.41 (CEST)[svara]

Om dialekt inte var en bra särskiljning vad är en bra särskiljning? Maundwiki (diskussion) 23 december 2023 kl. 13.42 (CET)[svara]

”Dialektgrupp” kanske? —Lundgren8 (d · b) 23 december 2023 kl. 13.46 (CET)[svara]

tack Maundwiki (diskussion) 23 december 2023 kl. 18.33 (CET)[svara]