Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Alfred Fowler

Alfred Fowler
Alfred Fowler.
Född22 mars 1868
Yorkshire, England
Död24 juni 1940 (72 år)
London, England
NationalitetStorbritannien Storbritannien
Yrke/uppdragAstronom
UtmärkelserValzpriset (1913)
Gold Medal of the Royal Astronomical Society (1915)
Royal Medal (1918)
Henry Draper-medaljen (1920)
Bruce-medaljen (1934)

Alfred Fowler, född 22 mars 1868 i Yorkshire, England, död 24 juni 1940 i London, var en brittisk astrofysiker. Han ägnade sig huvudsakligen åt spektralanalys, dels för studium av kometernas och solfläckarnas spektrum, dels för undersökning av bestämda serier i spektrallinjernas läge.

Biografi

Fowler utbildades vid Londons Normal School of Science, som senare gick in i Imperial College, London. Han utsågs till instruktör (senare biträdande professor) i astrofysik vid Imperial College och arbetade där fram till sin död. Han var expert på spektroskopi och var en av de första som upptäckte att solfläckars temperatur är lägre än i omgivande regioner.

Fowler valdes till ledamot av Royal Society 1910 och var ordförande för Royal Astronomical Society från 1919 till 1921.

Vetenskapligt arbete

Pickering-Fowler-serien

År 1896 publicerade Edward Charles Pickering observationer av tidigare okända linjer i stjärnan Zeta Puppis spektra,[1] som han tillskrev väte.[2][3] Fowler lyckades 1912 reproducera dessa linjer experimentellt från en väte-heliumblandning och instämde med Pickerings tolkning att de var tidigare okända särdrag i vätets spektrum.[4] Dessa linjer blev kända som Pickeringen-Fowler-serien[5] och visade sig vara av stor betydelse, för att förstå naturen hos atomen.[6] Niels Bohr tog upp en teoretisk undersökning av dessa linjer i sin "trilogi"[7][8] om atomstruktur [9] och drog slutsatsen att de felaktigt hade tillskrivits väte och hävdade istället att de uppkom från joniserat helium, He+.[10] Fowler var initialt skeptisk[11] men övertygades slutligen om[12] att Bohr hade rätt,[7] och vid 1915 "hade spektroskopister slutgiltigt överfört [Pickeringen-Fowler serie] [från väte] till helium".[6][13] Bohrs teoretiska arbete på serien hade visat behovet av "en genomgång av problem som verkade redan ha lösts inom klassiska teorier" och gav en viktig bekräftelse av hans atomteori.[6]

Priser och utmärkelser

Namngivning

Nedslagskratern Fowler på månen är uppkallad efter honom och Ralph H. Fowler. Även asteroiden 11765 Alfredfowler är uppkallad efter honom.[17]

Bibliografi

  • The Spectra of Metallic Arcs in an Exhausted Globe (with H Page, (Proc Roy Soc, vol lxxii);
  • Formulae for Spectrum Series (with H Shaw, Astrophys Journ, vols xviii, xxi);
  • The Spectra of Antarian Stars in relation to the Fluted Spectrum of Titanium (Proc Roy Soc, vol lxxiii, 1904);
  • Observations of the Spectra of Sunspots, Region C to D (Monthly Notices Roy Astron Soc, vol lxv, 1905);
  • Spectroscopic Observations of the Great Sunspot (February, 1905) and Associated Prominences (ibid, vol lxv, 1905);
  • Total Solar Eclipse, 1905, August 30 (with H L Callendar) (Proc Roy Soc, vol lxxvii, 1905);
  • High Level Chromosperic Lines and their Behaviour in Sunspot Spectra (Monthly Notices Roy Astron Soc, vol lxvi, 1906);
  • Observations and Discussion of the Spectra of Sunspots, Region B to E (Trans Internat Union Solar Research, vol i, 1906);
  • Enhanced Lines of Iron in the Region F to C, and Note on Silicon in the Chromosphere (Monthly Notices, Roy Astron Soc vol lxvii, 1906);
  • The Fluted Spectrum of Titanium Oxide (Proc Roy Soc, vol lxxx, 1907);
  • The Origin of certain Bands in the Spectra of Sunspots (Monthly Notices, Roy Astron Soc, vol lxvii, 1907);
  • Report of Committee on Sunspot Spectra (Trans Internat Union Solar Research, vol ii, 1908);
  • The Spectrum of Scandium and its relation to Solar Spectra (Phil Trans, A, 1908);
  • The Reproduction of Prismatic Spectrum Photographs on a Uniform Scale of Wave-lengths (Astrophys Journ, vol xxviii, 1908);
  • Spectroscopic Comparison of o Ceti with Titanium Oxide (Monthly Notices, Roy Astron Soc, vol lxix, 1909).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alfred Fowler, 24 juni 2021.
  • Svensk uppslagsbok - band 9. 1932. sid. 1218 

Noter

  1. ^ Pickering, E. C. (1896). ”Stars having peculiar spectra. New variable stars in Crux and Cygnus.”. Harvard College Observatory Circular 12: sid. 1–2.  även utgiven som: Pickering, E. C.; Fleming, W. P. (1896). ”Stars having peculiar spectra. New variable stars in Crux and Cygnus.”. Astrophysical Journal 4: sid. 369–370. doi:10.1086/140291. 
  2. ^ Pickering, E. C. (1897). ”Stars having peculiar spectra. New variable Stars in Crux and Cygnus.”. Astronomische Nachrichten 142 (6): sid. 87–90. doi:10.1002/asna.18971420605. https://zenodo.org/record/1424755. 
  3. ^ Pickering, E. C. (1897). ”The spectrum of zeta Puppis”. Astrophysical Journal 5: sid. 92–94. doi:10.1086/140312. 
  4. ^ Fowler, A. (1912). ”Observations of the Principal and other Series of Lines in the Spectrum of Hydrogen.”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 73 (2): sid. 62–63. doi:10.1093/mnras/73.2.62. 
  5. ^ Lakatos, Imre (1980). ”Bohr: A Research Programme Progressing on Inconsistent Foundations”. The Methodology of Scientific Research Programmes. Cambridge University Press. sid. 55–68. ISBN 9780521280310 
  6. ^ [a b c] Robotti, Nadia (1983). ”The Spectrum of ζ Puppis and the Historical Evolution of Empirical Data”. Historical Studies in the Physical Sciences 14 (1): sid. 123–145. doi:10.2307/27757527. 
  7. ^ [a b] Hoyer, Ulrich (1981). ”Constitution of Atoms and Molecules”. i Hoyer, Ulrich. Niels Bohr – Collected Works: Volume 2 – Work on Atomic Physics (1912–1917). Amsterdam: North Holland Publishing Company. sid. 103–316 (esp. pp. 116–122). ISBN 978-0720418002 
  8. ^ Kennedy, P. J. (1985). ”A Short Biography”. Niels Bohr: A Centenary Volume. Harvard University Press. sid. 3–15. ISBN 978-0-674-62415-3 
  9. ^ Bohr, N. (1913). ”On the constitution of atoms and molecules, part I”. Philosophical Magazine 26 (151): sid. 1–25. doi:10.1080/14786441308634955. http://web.ihep.su/dbserv/compas/src/bohr13/eng.pdf. 
    Bohr, N. (1913). ”On the constitution of atoms and molecules, part II: Systems Containing Only a Single Nucleus”. Philosophical Magazine 26 (153): sid. 476–502. doi:10.1080/14786441308634993. http://web.ihep.su/dbserv/compas/src/bohr13b/eng.pdf. 
    Bohr, N. (1913). ”On the constitution of atoms and molecules, part III: Systems containing several nuclei”. Philosophical Magazine 26 (155): sid. 857–875. doi:10.1080/14786441308635031. https://zenodo.org/record/1430922. 
  10. ^ Bohr, N. (1913). ”The Spectra of Helium and Hydrogen”. Nature 92 (2295): sid. 231–232. doi:10.1038/092231d0. https://zenodo.org/record/1429570. 
  11. ^ Fowler, A. (1913). ”The Spectra of Helium and Hydrogen”. Nature 92 (2291): sid. 95–96. doi:10.1038/092095b0. https://zenodo.org/record/1429568. 
  12. ^ Fowler, A. (1913). ”Reply to: The Spectra of Helium and Hydrogen”. Nature 92 (2295): sid. 232–233. doi:10.1038/092232a0. https://zenodo.org/record/1429568. 
  13. ^ Bohr, N. (1915). ”The Spectra of Hydrogen and Helium”. Nature 95 (6–7): sid. 6–7. doi:10.1038/095006a0. https://zenodo.org/record/1429597. 
  14. ^ Lockyer, Sir Norman (17 juli 1913). ”Notes”. Nature 91: sid. 511–514. doi:10.1038/091511a0. https://books.google.com/books?id=2VpGAQAAMAAJ&pg=PA511. 
  15. ^ Dingle, H. (1941). ”Alfred Fowler. 1868-1940”. Obituary Notices of Fellows of the Royal Society 3 (9): sid. 483–497. doi:10.1098/rsbm.1941.0016. 
  16. ^ ”Henry Draper Medal”. National Academy of Sciences. Arkiverad från originalet den 26 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130126003930/http://www.nasonline.org/about-nas/awards/henry-draper-medal.html. Läst 19 februari 2011. 
  17. ^ ”Minor Planet Center 11765 Alfredfowler” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11765. Läst 7 april 2022. 

Externa länkar

Auktoritetsdata
Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Alfred_Fowler