Albrekt III av Sachsen-Meissen
| Albrekt III | |
 | |
| Född | 31 juli 1443 Grimma[1], Tyskland |
|---|---|
| Död | 12 september 1500[2][3][4] (57 år) Emden[5], Tyskland |
| Begravd | Meissens domkyrka |
| Medborgare i | Sachsen |
| Sysselsättning | Politiker |
| Maka | Sidonie av Böhmen (g. 1459–)[6] |
| Barn | Katarina av Sachsen (f. 1468)[7] Hertig Georg av Sachsen (f. 1471) Henrik IV av Sachsen (f. 1473) Friedrich von Sachsen (f. 1474) Anne af Sachsen (f. 1478)[7] Ludvig af Sachsen (f. 1481)[7] Johann af Sachsen (f. 1484)[7] Johann af Sachsen (f. 1498)[7] |
| Föräldrar | Fredrik den saktmodige Margareta av Österrike |
| Släktingar | Ernst av Sachsen (syskon) Hedwig I av Quedlinburg (syskon) Albrekt Akilles av Brandenburg Maximilian I |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Gyllene skinnets orden Riddare av Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Albrekt "den djärve", född 17 juli 1443 i Grimma, död 12 september 1500 i Emden, var hertig av Sachsen och regerade från 1464 till sin död. Från 1472 var han även hertig av Sagan i Nedre Schlesien. Han blev markgreve av Meissen och räknas där som Albrekt III. Efter honom uppstod den albertinska linjen av huset Wettin.
Albrekt var son till Fredrik den saktmodige. Som 12-åring blev han tillsammans med sin äldre bror Ernst kidnappad i det sachsiska prinsrovet. Därefter var han vid kejsar Fredrik III:s hov. Efter deras fars död år 1464 delade bröderna regeringen. Albrekt tjänade kejsaren som militär och ledde 1475 ett krig mot Karl den djärve av Burgund. Karls dotter Maria gifte sig två år senare med Fredriks son Maximilian I, som ärvde hennes besittningar, inklusive de burgundiska Nederländerna, men det blev en revolt mot honom. Kejsaren skickade 1488 Albrekt till Nederländerna. Albrekt befriade Maximilian som hade hållits fånge i Brygge och blev ståthållare av Nederländerna till Fredriks död 1493.
År 1485 fullföljdes arvsdelningen efter fadern: Sachsen delades i den södra albertinska grenen Sachsen-Meissen och den norra ernestinska grenen Sachsen-Wittenberg. Brodern Ernst förblev kurfurste av Sachsen och fick hertigdömet Sachsen-Wittenberg, med Torgau som residensstad, Albrekt fick den södra delen Sachsen-Meissen, med Dresden som residensstad. Albrekt efterträddes som hertig av sin son Georg.
Referenser
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Biografisch Portaal, Biografisch Portaal-nummer: 38624134, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p5.htm#i50, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Albert-III-duke-of-Saxonytopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p5.htm#i50, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]