| 548 Kressida |
| Upptäckt |
|---|
| Upptäckare | Paul Götz |
|---|
| Upptäcktsplats | Heidelberg |
|---|
| Upptäcktsdatum | 14 oktober 1904 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | 548 Kressida |
|---|
| Alternativnamn | 1904 PC, A904 TF |
|---|
| Uppkallad efter | Cressida[1] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[2] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 2,702 AU |
|---|
| Perihelium | 1,862 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,282 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,1840338 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 3,45 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 19,72 km/s |
|---|
| Medelanomali | 340,0° |
|---|
| Inklination | 3,871° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 108,4° |
|---|
| Periheliumargument | 320,2° |
|---|
| Fysikaliska data |
|---|
| Synodisk rotationsperiod | 11,991 h |
|---|
| Spektraltyp | S |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 11,29[2] |
|---|
548 Kressidaeller 1904 PC är en av småplaneterna i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den upptäcktes 14 oktober 1904 av den tyske astronomen Paul Götz i Heidelberg. Asteroiden har fått sitt namn efter Cressida, dotter till den grekiske auguren Kalkas, i en tragedi av William Shakespeare vilken utspelar sig under Trojanska kriget.[1]
Referenser
