4 Vesta
- För andra betydelser, se Vesta (olika betydelser).
4 Vesta  | |
 Bild tagen av Dawn 17 juli 2011 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | H. W. Olbers |
| Upptäcktsplats | Bremen |
| Upptäcktsdatum | 29 mars 1807 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | Vesta |
| Uppkallad efter | Vesta[3][4] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Vesta-asteroid[2] |
| Omloppsbana[5] | |
| Epok: 23 juli 2010 | |
| Aphelium | 2,5712311 AU 384 650 697 km |
| Perihelium | 2,1525935 AU 322 023 410 km |
| Halv storaxel | 2,361912323 AU 353 337 054 km |
| Excentricitet | 0,08862259 |
| Siderisk omloppstid | 1 325,84906 d (3,63 år) |
| Medelomloppshastighet | 19,380 km/s |
| Medelanomali | 307,80105° |
| Inklination | 7,134063° |
| Longitud för uppstigande nod | 103,90968° |
| Periheliumargument | 149,8374° |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 578×560×458 km 530[5] km |
| Massa | 2,55±0,02×1020[6]kg |
| Medeldensitet | 4,8[6] g/cm³ |
| Siderisk rotationsperiod | 5,342[5] h |
| Albedo | 0,423 |
| Yttemperatur | Min: 80 Max: 255 |
| Spektraltyp | V |
| Skenbar magnitud | 5,1-8,48 |
| Absolut magnitud (H) | 3,20 |
4 Vesta är den fjärde asteroiden som upptäcktes. Den är den näst största asteroiden med måtten 578×560×458 kilometer; Endast Pallas är större, men Vesta är dock mer massiv. Om man räknar med Ceres, som är det hitintills största kända objektet i asteroidbältet, så hamnar Vesta dock på tredje plats. Ceres betraktas dock sedan 2006 som en dvärgplanet på grund av att dess stora massa gör att objektet antar en sfärisk form. Vesta upptäcktes den 29 mars 1807 av den tyske astronomen Heinrich Wilhelm Olbers. Sedan upptäcktes inga nya asteroider på 38 år, och under denna tid räknades de som planeter. Den döptes efter eldens gudinna Vesta i romersk mytologi.[7]
Fysiska egenskaper
Till skillnad från de flesta andra asteroider har 4 Vesta blivit detaljerat kartlagd av rymdteleskopet Hubble. Temperaturen har uppskattats till att på solsidan vara -20 °C medan temperaturen under vintern kan sjunka ända ner till -190 °C. 4 Vesta har ett väldigt snabbt dygn, endast 5,342 timmar långt.
Geologi
4 Vesta är den enda asteroiden som har känd geologi och geologisk historia. Vid nedslag på asteroiden har mindre föremål, så kallade HED-meteoriter, slagits loss. Man har hittat över 200 nedslag från dessa på jorden, vilket givit forskare tillgång till prover av 4 Vesta. Man tror att 4 Vesta består av en metallisk järn-nickelkärna och har en stenig, olivinmantel.
Ytstrukturer
Ytdetaljer har observerats med både rymdteleskopet Hubble och Keck-observatoriet. Den största ytstrukturen man hittills observerat ligger nära sydpolen. Det är den jättelika kratern Rheasilvia, 460 kilometer i diameter – hela 80 % av själva Vestas diameter.[8] Kratern är 13 kilometer djup och kantas av berg som reser sig 4 till 12 kilometer över den omgivande terrängen. Det finns också flera andra kratrar med en diameter på över 100 kilometer.
Astronomer uppskattar att cirka 1 % av Vestas ursprungliga volym grävdes ut när den stora kratern bildades, och bedömer det sannolikt att Vestafamiljen och Typ V asteroiderna uppstod i samband med nedslaget. Om detta är sant, är det faktum att 10 km stora fragment av Vestafamiljen och Typ-V asteroiderna överlevt till idag en indikation att kratern är bara en miljard år gammal eller till och med yngre. Faktum är att alla kända typ-V asteroider tillsammans motsvarar bara 6 % av den utgrävda volymen. Resten finns antingen i små fragment, har stötts bort genom att ha vandrat in i 3:1 Kirkwoodgapet, eller perturberats bort av Jarkovskij-effekten eller strålningstryck. Spektroskopiska analyser av bilder från Hubbleteleskopet visar att kratern trängt genom flera lager av Vestas skorpa, och eventuellt mantel, vilket påvisas av spektralsignaturen från olivin.
Besök av rymdsond
Rymdsonden Dawn sköts upp den 27 september 2007 med uppdraget att undersöka asteroiden Vesta och dvärgplaneten Ceres. De första bilderna av Vesta släpptes 3 maj 2011, samtidigt som Dawn började närma sig asteroiden. Dawn nådde Vesta den 16 juli 2011 och etablerade sig i omloppsbana. Rymdsonden planerades lämna asteroiden 26 augusti 2012, men på grund av försening lämnade rymdsonden asteroiden istället först 5 september, med en ny bana mot Ceres.[9]
Tidtabell över färden
- 27 september 2007 - Start
- 17 februari 2009 - Fick hjälp av Mars gravitation genom en gravitationsslunga
- 16 juli 2011 - Kom fram till Vesta
- 5 september 2012 - Lämnade Vesta för nytt uppdrag vid Ceres
Resultat från Vesta
Mätresultaten och fotografierna från studierna av Vesta analyseras fortfarande. Hittills har de bland annat resulterat i en detaljerad kartglob över asteroiden.
| Geologisk karta över Vesta baserad på information från Dawn[10] |
|---|
|
Bildgalleri från Dawn besök vid Vesta
Vesta från 265 000 kilometers avstånd
(14 juni 2011)
Vesta från 100 000 kilometers avstånd
(1 juli 2011)
Vesta från 41 000 kilometers avstånd
(9 juli 2011)
I omloppsbana på 16 000 kilometers avstånd
(17 juli 2011)
I omloppsbana från 10 500 kilometers avstånd
(18 juli 2011)
Norra hemisfären från 5 200 kilometers avstånd
(23 juli 2011)
I omloppsbana från 5 200 kilometers avstånd
(24 juli 2011)
I omloppsbana från 3 700 kilometers avstånd
(31 juli 2011)
Full rotation
(1 August 2011)
Terräng med kratrar och berg
(6 augusti 2011)
Terräng med många kratrar i närheten av terminatorn
(6 augusti 2011)
(6 augusti 2011)
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 2 februari
- ^ ”AstDyS 4 Vesta” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=4. Läst 16 juli 2020.
- ^ Minor Planet Names: Alphabetical List (på engelska), Minor Planet Center, 17 januari 2014, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 13, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”JPL Small-Body Database Browser on Vesta” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 5 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120305235139/http://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=4. Läst 30 augusti 2011.
- ^ [a b] Yu. Chernetenko. ”Masses and densities of minor planets”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. https://www.webcitation.org/5ywHgN5wF?url=http://www.ipa.nw.ru/PAGE/DEPFUND/LSBSS/engmasses.htm. Läst 23 september 2008.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 13. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA13&dq=4+Vesta&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=4%20Vesta&f=false. Läst 27 april 2015
- ^ P. C. Thomas et al Vesta: Spin Pole, Size, and Shape from HST Images, Icarus, Vol. 128, p. 88 (1997).
- ^ Johan Warell. ”Dawn”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dawn. Läst 19 mars 2015.
- ^ [a b] Williams, D. A.; Yingst, R. A.; Garry, W. B. (december 2014). ”Introduction: The geologic mapping of Vesta” (på engelska). Icarus 244: sid. 1-12. doi:. Läst 19 mars 2015.
- ^ Schäfer, M.; Nathues, A.; Williams, D. A.; Mittlefehldt, D. W.; Le Corre, L.; Buczkowski, D. L.; Kneissl, T.; Thangjam, G. S.; Hoffmann, M.; Schmedemann, N.; Schäfer, T.; Scully, J. E. C.; Li, J. Y.; Reddy, V.; Garry, W. B.; Krohn, K.; Yingst, R. A.; Gaskell, R. W.; Russell, C. T. (december 2014). ”Imprint of the Rheasilvia impact on Vesta – Geologic mapping of quadrangles Gegania and Lucaria” (på engelska). Icarus 244: sid. 60-73. doi:. Läst 19 mars 2015.
- ^ Schäfer, M.; Nathues, A.; Williams, D. A.; Mittlefehldt, D. W.; Le Corre, L.; Buczkowski, D. L.; Kneissl, T.; Thangjam, G. S.; Hoffmann, M.; Schmedemann, N.; Schäfer, T.; Scully, J. E. C.; Li, J. Y.; Reddy, V.; Garry, W. B.; Krohn, K.; Yingst, R. A.; Gaskell, R. W.; Russell, C. T. (december 2014). ”Imprint of the Rheasilvia impact on Vesta – Geologic mapping of quadrangles Gegania and Lucaria” (på engelska). Icarus 244: sid. 60-73. doi:. Läst 19 mars 2015.
- ^ Kneissl, T.; Schmedemann, N.; Reddy, V.; Williams, D. A.; Walter, S. H. G.; Neesemann, A.; Michael, G. G.; Jaumann, R.; Krohn, K.; Preusker, F.; Roatsch, T.; Le Corre, L.; Nathues, A.; Hoffmann, M.; Schäfer, M.; Buczkowski, D.; Garry, W. B.; Yingst, R. A.; Mest, S. C.; Russell, C. T.; Raymond, C. A. (december 2014). ”Morphology and formation ages of mid-sized post-Rheasilvia craters – Geology of quadrangle Tuccia, Vesta” (på engelska). Icarus 244: sid. 133-157. doi:. Läst 19 mars 2015.
Externa länkar
- Views of the Solar System: Vesta
- Om Dawn på NASA:s webbplats
- Om Dawn på svenska
- Diagram över omloppsbanan för 4 Vesta från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
Wikimedia Commons har media som rör Vesta.
| ||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|