Langbahn Team – Weltmeisterschaft

2 Pallas

2 Pallas ⚴
Upptäckt[1]
UpptäckareHeinrich Wilhelm Olbers
UpptäcktsplatsBremen
Upptäcktsdatum28 mars 1802
Beteckningar
MPC-beteckning2 Pallas
Uppkallad efterAthena[3] och Pallas
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Pallas-asteroid[2]
Omloppsbana[4]
Epok: 23 juli 2010
Aphelium3,412519382 AU
510 505 633 km
Perihelium2,131787 AU
318 910 800 km
Halv storaxel2,772153211 AU
414 708 217 km
Excentricitet0,23099956
Siderisk omloppstid1 685,870731 d (4,62 år)
Medelomloppshastighet17,872 km/s
Medelanomali96,14827°
Inklination34,840904°
Longitud för uppstigande nod173,1295°
Periheliumargument310,15094°
Månar0
Fysikaliska data
Dimensioner570×525×500[5] km
diam 532[4] km
Massa2,11±0,26×1020[5]kg
Medeldensitet2,70±0,05[5] g/cm³
Ytgravitation (ekvatorn)0,18 m/s²
Flykthastighet0,32 km/s
Siderisk rotationsperiod7,8132[4] h
Axellutning78±13°
Albedo0,1587[4] geometriskt
Yttemperatur
Medel: ~164
Max: 265
SpektraltypB
Skenbar magnitud6,4-10,6
Absolut magnitud (H)4,13

2 Pallas är den andra asteroiden som upptäcktes (första Ceres). Upptäckten gjordes av den tyske astronomen Heinrich Wilhelm Olbers den 28 mars 1802 i Bremen. Den ansågs först vara en planet, liksom många andra tidiga asteroider. När man upptäckt en stor mängd asteroider nedklassificerades de dock. Pallas är kanske den största himlakropp i solsystemet som inte är rund eller oval (en annan kandidat är Haumea).

Man tror att denna asteroid innehåller 7% av all massa i asteroidbältet. Med en diameter på cirka 530–565 km, ungefär samma eller något större än Vesta, men är 20% mindre massiv så hamnar den på tredje plats bland asteroider[källa behövs].

Den tillhör och den har givit namn åt asteroidgruppen Pallas.[2]

Namn

Pallas är namngiven efter Pallas, dotter till Triton och vän och fostersyster med Athena i den grekiska mytologin. Precis som andra asteroider, är den astronomiska symbolen för Pallas upptäcktsnumret med en cirkel runt, ②. Men den har även en särskild symbol, ⚴ eller ibland 🜍.[6]

Observationer

Inga observationer med teleskop har hittills avslöjat några detaljer på Pallas yta och den har inte besökts av någon rymdsond. Vissa observationer har visat att asteroiden består till 7 procent av vatten.[7]

Observationer gjorda 1978 och 1980 antydde att det fanns en måne i omloppsbana runt Pallas. En ockultation 1983 kunde avfärda denna uppgift.[8]

Referenser

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 26 januari 2009
  2. ^ [a b] ”AstDyS 2 Pallas” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2. Läst 16 juli 2020. 
  3. ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 13, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser on Pallas” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 5 september 2011. https://web.archive.org/web/20110905081249/http://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2. Läst 29 augusti 2011. 
  5. ^ [a b c] James Baer and Steven R. Chesley (jan 2007). ”Astrometric masses of 21 asteroids, and an integrated asteroid ephemeris”. Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy. sid. Volume 100, Number 1, pp 27-42. doi:10.1007/s10569-007-9103-8. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. https://www.webcitation.org/5ywHcV03L?url=http://www.springerlink.com/content/h747307j43863228/. Läst 29 november 2018. 
  6. ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 13. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA13&dq=2+Pallas&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=2%20Pallas&f=false. Läst 27 april 2015 
  7. ^ A. S. Rivkin, J. K. Davies (2002). ”Calculated water concentrations C-class asteroids” (PDF). http://www.lpi.usra.edu/meetings/lpsc2002/pdf/1414.pdf. 
  8. ^ ”Other Reports of Asteroid/TNO Companions”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoonsq.html. Läst 13 september 2008. 

Externa länkar