Langbahn Team – Weltmeisterschaft

26 juli

◄◄   ◄   26 juli   â–ș   â–șâ–ș
Veckodag 2024: Fredag
Jun Â· Juli Â· Aug
Årets 207:e dag
(208:e under skottÄr)
158 dagar till Ă„rets slut
MÄ Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2024
Alla datum
MĂ„nader
Januari â€ą Februari â€ą Mars
April â€ą Maj â€ą Juni â€ą Juli
Augusti â€ą September â€ą Oktober
November â€ą December
PĂ„ Wikimedia Commons
finns media som rör 26 juli
Se Àven Mall:26 juli

26 juli Àr den 207:e dagen pÄ Äret i den gregorianska kalendern (208:e under skottÄr). Det ÄterstÄr 158 dagar av Äret.

Återkommande bemĂ€rkelsedagar

Nationaldagar

  • Kuba Kubas nationaldag (till minne av revolutionens inledning genom anfallet mot Moncadakasernen denna dag 1953)
  • Liberia Liberias nationaldag (till minne av republikens grundande denna dag 1847)
  • Maldiverna Maldivernas nationaldag (till minne av sjĂ€lvstĂ€ndigheten frĂ„n Storbritannien denna dag 1965)

Helgondagar

  • Anna, mor till jungfru Maria

Namnsdagar

I den svenska almanackan

  • Nuvarande – Jasmine, Jesper
  • Namnsdagar i bokstavsordning
    • Anna – Namnet fanns pĂ„ dagens datum före 1680, dĂ„ det utgick. 1708 infördes det pĂ„ 9 december, dĂ€r det har funnits sedan dess.
    • Jasmine – Namnet infördes pĂ„ dagens datum 2015.[1]
    • Jesper – Namnet infördes pĂ„ dagens datum 1901, till minne av Jesper Swedberg, som avled denna dag 1735, och har funnits dĂ€r sedan dess.
    • Jessie – Namnet infördes pĂ„ dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Jessika – Namnet infördes pĂ„ dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 6 juli.
    • Martha – Namnet infördes pĂ„ dagens datum 1680. 1753 utgick det, till förmĂ„n för den nyare namnformen MĂ€rta, men Ă„terinfördes pĂ„ dagens datum 1830. Det fanns dĂ€r fram till 1901, dĂ„ det flyttades till 27 juli och formen Ă€ndrades till Marta. Det har funnits dĂ€r sedan dess.
    • MĂ€rta – Namnet infördes pĂ„ dagens datum 1753, dĂ„ det ersatte den Ă€ldre namnformen Martha. 1830 Ă„terinfördes Martha pĂ„ dagens datum, varvid MĂ€rta utgick. 1901 Ă„terinfördes det pĂ„ 11 maj och har funnits dĂ€r sedan dess.
  • Namnsdagar i kronologisk ordning
    • Före 1680 – Anna
    • 1680–1752 – Martha
    • 1753–1829 – MĂ€rta
    • 1830–1900 – Martha
    • 1901–1985 – Jesper
    • 1986–1992 – Jesper, Jessika och Jessie
    • 1993–2000 – Jesper och Jessika
    • 2001–2014 – Jesper
    • FrĂ„n 2015 – Jesper och Jasmine
  • KĂ€llor
    • Brylla, Eva (red.): NamnlĂ€ngdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

  • Nuvarande[2] (revidering 2020) – Marta
  • I föregĂ„ende i revideringar[3]
    • 1929 – Marta
    • 1950 – Marta
    • 1964 – Marta
    • 1973 – Marta
    • 1989 – Marta
    • 1995 – Marta
    • 2000 – Marta
    • 2005 – Marta
    • 2010 – Marta
    • 2015 – Marta
    • 2020 – Marta

HĂ€ndelser

  • 1417 – Som ett led i den pĂ„gĂ„ende stora schismen inom katolska kyrkan blir motpĂ„ven Benedictus XIII avsatt och utesluten ur kyrkogemenskapen under konciliet i Konstanz. Han har innehaft pĂ„vevĂ€rdigheten i Avignon sedan 1394 och sĂ€rskilt ivrat för att Ă„terstĂ€lla enigheten inom kyrkan. Vid sitt val över 20 Ă„r tidigare sade han sig vara villig att abdikera, om det var nödvĂ€ndigt för den kyrkliga enigheten, men sedan han vĂ€l hade installerats i Ă€mbetet har han hĂ„rdnackat vĂ€grat avgĂ„, trots pĂ„stötningar frĂ„n det franska hovet och hela kardinalskollegiet. Även nu vĂ€grar han acceptera avsĂ€ttningen, men drar sig tillbaka till bergsfĂ€stet Peñiscola, dĂ€r han avlider sex Ă„r senare.
  • 1429 – Clemens VIII, som har varit motpĂ„ve i Avignon sedan Benedictus XIII:s död 1423, abdikerar frĂ„n Ă€mbetet. Efter Benedictus död har Clemens blivit vald till pĂ„ve av tre kardinaler och erkĂ€nts i Ă€mbetet av kung Alfons V av Aragonien, i utbyte mot att han har stött denne i hans politiska ambitioner. NĂ€r Alfons har uppnĂ„tt sina politiska mĂ„l och dĂ€rför inte lĂ€ngre behöver Clemens stöd uppmanar han honom dock att abdikera och istĂ€llet erkĂ€nna RompĂ„ven Martin V som rĂ€ttmĂ€tig pĂ„ve. Clemens accepterar detta, abdikerar denna dag och sedan detta har bekrĂ€ftats i mitten av augusti blir han istĂ€llet biskop av Mallorca till sin död 1446.
  • 1704 – En svensk styrka pĂ„ 6 000 man besegrar under Adam Ludwig Lewenhaupts ledning en rysk-polsk hĂ€r pĂ„ uppĂ„t 17 000 man i slaget vid Jakobstadt i Livland. Slaget fĂ„r ingen större strategisk betydelse, men blir en avgörande seger pĂ„ sĂ„ vis att man segrar, trots att motstĂ„ndarsidan Ă€r nĂ€stan tre gĂ„nger sĂ„ stor och att endast 57 svenskar stupar och 167 sĂ„ras, medan ryssarna förlorar 2 300 döda och 517 fĂ„ngar. Dessutom tvingas ryssarna uppskjuta vidare krigsoperationer under stora nordiska kriget till hösten.
  • 1788 – Sedan provinsen New York har ratificerat den amerikanska konstitutionen upptas den som den 11:e delstaten i den amerikanska unionen.[4] Denna och de föregĂ„ende tio delstaterna har alla upptagits i unionen under det senaste halvĂ„ret (med start i december 1787), men efter New Yorks intrĂ€de dröjer det över ett Ă„r till nĂ€sta (North Carolina upptas 21 november 1789) och dĂ€refter sprids resterande upptaganden ut över slutet av 1700-talet, 1800-talet och första hĂ€lften av 1900-talet.
  • 1814 – Under kronprins Karl Johans befĂ€l inleder Sverige ett fĂ€lttĂ„g mot Norge, för att fĂ„ norrmĂ€nnen att acceptera freden i Kiel av den 14 januari, dĂ€r Norge ska överlĂ€mnas frĂ„n Danmark till Sverige (norrmĂ€nnen har vĂ€grat att gĂ„ med pĂ„ det och den 17 maj utropat sig som ett sjĂ€lvstĂ€ndigt rike). FĂ€lttĂ„get varar i knappt tre veckor och avslutas med konventionen i Moss den 14 augusti, vilken blir en av grundvalarna för den svensk-norska unionen, som sedan varar till 1905. FĂ€lttĂ„get blir ocksĂ„ Sveriges senaste krig.
  • 1847 – Landet Liberia pĂ„ Afrikas vĂ€stkust, förklarar sig som sjĂ€lvstĂ€ndig republik.[5] OmrĂ„det har dĂ„ under de senaste 25 Ă„ren blivit koloniserat av frigivna amerikanska slavar under American Colonization Societys ledning, dĂ„ tanken pĂ„ ett eget land för frigivna slavar har funnits sedan början av 1800-talet. Tanken för kolonisationssĂ€llskapet Ă€r att slavarna ska kunna â€Ă„tervĂ€nda hem” till Afrika, men dess mĂ„l Ă€r aldrig att avskaffa slaveriet, utan att fĂ„ bort de svarta frĂ„n det fria amerikanska samhĂ€llet. NĂ€r republiken Ă€r utropad avslutar sĂ€llskapet snart sin verksamhet och upplöses Ă„ret dĂ€rpĂ„, trots att den nya staten inte Ă€r ekonomiskt redo för sjĂ€lvstĂ€ndighet. Liberia blir dĂ€rmed ett av endast tvĂ„ afrikanska lĂ€nder (det andra Ă€r Etiopien), som inte uppstĂ„r genom sjĂ€lvstĂ€ndighet frĂ„n europeisk kolonisation.
  • 1887 – Den rysk-judiske ögonlĂ€karen och sprĂ„kforskaren Ludwig Zamenhof publicerar boken Unua Libro (Första boken) pĂ„ ryska, dĂ€r han beskriver sitt egenkonstruerade sprĂ„k esperanto, som han försöker lansera som internationellt sprĂ„k. Han ger ut boken under pseudonymen ”Dr. Esperanto”, dĂ€r ”esperanto” betyder ”en som hoppas”, och det Ă€r de anhĂ€ngare sprĂ„ket fĂ„r, som sĂ„ smĂ„ningom dĂ€rför börjar kalla det esperanto. Zamenhofs avsikt med sprĂ„ket Ă€r att det ska vara lĂ€tt att lĂ€ra sig och att det ska vara politiskt neutralt, för att kunna anvĂ€ndas vid internationella kontakter och dĂ€rmed frĂ€mja fred och förstĂ„else vid kontakter mellan olika folk. Det Ă€r idag (2024) vĂ€rldens största konstruerade hjĂ€lpsprĂ„k, Ă€ven om det inte har fĂ„tt rollen av sammanlĂ€nkande sprĂ„k.
  • 1908 – Den amerikanska federala polisen Federal Bureau of Investigation (FBI) grundas under namnet Bureau of Investigation (BOI), dĂ„ den amerikanske justitieministern Charles Joseph Bonaparte sĂ€tter samman en grupp specialagenter, med befogenhet att jaga brottslingar och utreda brott över hela USA (de olika delstaternas poliskĂ„rer har ingen makt utanför den egna delstaten och dĂ€rför kan brottslingar vid den hĂ€r tiden lĂ€tt komma undan, genom att fly till en annan delstat). Organisationens mest kĂ€nde chef blir sedermera J. Edgar Hoover, som tilltrĂ€der 1924 och förblir pĂ„ posten till sin död 1972 och utvecklar den till den stora polismyndighet FBI Ă€r idag.
  • 1945 – Potsdamdeklarationen utfĂ€rdas.
  • 1947 – Den amerikanska lagen nationella sĂ€kerhetsakten trĂ€der i kraft och dĂ€rigenom grundas den hemliga amerikanska underrĂ€ttelsetjĂ€nsten Central Intelligence Agency (CIA). Den ersĂ€tter föregĂ„ngaren Office of Strategic Services (OSS) som har bildats 1942, under andra vĂ€rldskriget, men avskaffats direkt vid krigsslutet, eftersom en hemlig rapport (publicerad för allmĂ€nheten först efter kalla krigets slut) har visat att den har Ă„samkat amerikanska medborgare och företag samt Ă€ven USA:s nationella intressen stor skada. CIA Ă€r tĂ€nkt att vara en fredstida motsvarighet, som till en början inte fĂ„r samma befogenheter som OSS.
  • 1952 – Tre dagar efter att Fria officerarna-rörelsen under officerarna Muhammad Naguibs och Gamal Abdel Nassers ledning har gjort militĂ€rkupp i Egypten, för att avsĂ€tta kung Farouk, abdikerar monarken. Monarkin avskaffas dock inte i landet, utan Farouk eftertrĂ€ds som kung av sin son, den 6 mĂ„nader gamle kronprinsen Fuad. Med namnet Fuad II Ă€r denne marionettkung i ett knappt Ă„r, innan den egyptiska monarkin avskaffas 18 juni 1953 och hela kungafamiljen tvingas i exil.
  • 1953 – En grupp revolutionĂ€ra kubaner inleder under Fidel Castros ledning den kubanska revolutionen genom att anfall mot garnisonen i Moncada utanför Santiago. Även om detta anfall misslyckas och de flesta förövarna tas tillfĂ„nga fortsĂ€tter revolutionen i ytterligare fem och ett halvt Ă„r, fram till 1 januari 1959, dĂ„ revolutionĂ€rerna kan tĂ„ga in i huvudstaden Havanna och avsĂ€tta diktatorn Fulgencio Batista, vilket Ă€r revolutionens mĂ„l. DĂ€refter blir Kuba kommunistiskt och Ă€r sĂ„ Ă€n idag (2024). Castro förblir dess ledare fram till 2008, dĂ„ han avgĂ„r av hĂ€lsoskĂ€l och överlĂ€mnar makten Ă„t sin lillebror RaĂșl.
  • 1956 – Trots att Egypten har blivit sjĂ€lvstĂ€ndigt frĂ„n Storbritannien redan 1922 har britterna med soldatmakt och aktiemajoritet i kanalbolaget behĂ„llit kontrollen över Suezkanalen, som gĂ„r genom landet, fram till sommaren 1956. Sedan britterna har dragit tillbaka samtliga soldater frĂ„n kanalomrĂ„det under sommaren lĂ„ter den egyptiske presidenten Gamal Abdel Nasser denna dag nationalisera kanalen, med motiveringen att Egypten behöver pengar för byggandet av Assuandammen. Storbritannien och Frankrike ser detta som en skymf och det framkommer sedermera, att de oroar sig för att förlora inkomster pĂ„ kanalhandeln genom nationaliseringen. Detta leder till att de tillsammans med Israel samma höst invaderar Egypten.
  • 1976 – Bernt Johansson vinner linjeloppet pĂ„ cykel under OS i MontrĂ©al. Det Ă€r den första svenska olympiska guldmedaljen i cykel pĂ„ 56 Ă„r.
  • 2005 – Discovery blir den första rymdfĂ€rjan som lyfter efter Columbias haveri ett och ett halvt Ă„r tidigare (1 februari 2003). Efter denna uppskjutning dröjer det ytterligare ett Ă„r (till sommaren 2006) innan rymdfĂ€rjeprogrammet kommer igĂ„ng regelbundet igen och 2011 lĂ€ggs det ner.

Födda

Avlidna

KĂ€llor

  1. ^ ”NĂ„gra Ă€ndringar i almanackans namnlĂ€ngd fr.o.m. 2015”. www.svenskaakademien.se. http://www.svenskaakademien.se/press/nagra-andringar-i-almanackans-namnlangd-from-2015. LĂ€st 26 juli 2015. 
  2. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrĂ„â€. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. LĂ€st 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrĂ„â€. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. LĂ€st 3 oktober 2020. 
  4. ^ ”New York” (pĂ„ engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_N.html#NY. LĂ€st 9 november 2012. 
  5. ^ ”Liberia” (pĂ„ engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Liberia.htm. LĂ€st 22 november 2012. 
  6. ^ ”SinĂ©ad O'Connor Ă€r död - blev 56 Ă„r gammal”. SVT Nyheter. 26 juli 2023. https://www.svt.se/kultur/sinead-o-connor-ar-dod-blev-56-ar-gammal. LĂ€st 20 december 2023. 

Externa lÀnkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/26_juli