1979 Sakharov
1979 Sakharov | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1979) Sakharov |
Alternativnamn | 2006 P-L, 1971 SQ3, 1982 SZ12[1] |
Uppkallad efter | Andrej Sacharov[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Vesta-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,613 AU |
Perihelium | 2,133 AU |
Halv storaxel | 2,373 AU |
Excentricitet | 0,1011459 |
Siderisk omloppstid | 3,66 år |
Medelomloppshastighet | 19,33 km/s |
Medelanomali | 228,9° |
Inklination | 6,048° |
Longitud för uppstigande nod | 202,6° |
Periheliumargument | 220,9° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 4,7 km |
Synodisk rotationsperiod | 7,5 h |
Albedo | 0,394 |
Absolut magnitud (H) | 13,69[4] |
1979 Sakharov eller 2006 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den sovjetiske nobelpristagaren Andrej Sacharov.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Vesta.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1979 Sakharov” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1979. Läst 17 mars 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 1979 Sakharov” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1979. Läst 7 oktober 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1979) Sakharov. Springer Berlin Heidelberg. sid. 154. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1980. Läst 17 mars 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|