1937 – MCMXXXVII 87 år sedan
År 1934 | 1935 | 1936 1937 1938 | 1939 | 1940
Årtionde 1910-talet  | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1937 MCMXXXVII
Ab urbe condita	2689
Armeniska kalendern	1386 ԹՎ ՌՅՁԶ
Assyriska kalendern	6687
Bahaikalendern	93–94
Bengaliska kalendern	1344
Berberkalendern	2887
Brittiskt regeringsår	1 Geo. 6 – 2 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2481
Burmesiska kalendern	1299
Bysantinska kalendern	7445–7446
Koptiska kalendern	1653–1654
Erianska kalendern	3103
Etiopiska kalendern	1929–1930
Judiska kalendern	5697–5698
Vikram Samvat	1993–1994
Sakakalendern	1859–1860
Kaliyuga	5038–5039
Holocen kalender	11937
Nri-Igbo	937–938
Persiska kalendern	1315–1316
Muslimska kalendern	1355–1356
Nengō (Japan)	Shōwa 12 (昭和12年)
Nordkoreanska kalendern	26
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4270
Minguokalendern	ROC 26 民國26年
Thailändsk kalender	2480
Unixtid

1937 (MCMXXXVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

• 8 januari – Den svenske teologen och kommunisten Olle Meurling rapporteras stupad. Han är en av de första svenskar som rest som frivillig till spanska inbördeskriget för att strida mot Francisco Franco ^[1].
• 23 januari – 17 personer ställs inför rätta i Moskva för att ha deltagit i en komplott, ledd av Lev Trotskij, för att störta Sovjetunionen ^[2].
• 30 januari – Fullmaktslagen som ger Adolf Hitler diktatorsmakt förlängs i fyra år ^[2].
• 31 januari – I Sovjetunionen avrättas 31 personer, åtalade och dömda för bland annat landsförräderi.

• 1 februari – Radiotjänst börjar i Sveriges radio sända "Klockspelet" från stadshustornet samt "Dagens dikt" och "Dagens melodi" ^[3]. Esaias Tegnérs "Det eviga" blir första dikten ut ^[4].
• 8 februari
  • Fascisterna erövrar Málaga ^[3].
  • Pilsnerfilmen Pensionat Paradiset har premiär på Skandia (biograf) i Stockholm. Filmen möter stark kritik och vissa kallar filmen en samhällsfara ^[1].
• 16 februari – Patent på nylon utfärdas i USA av kemikoncernen Du Pont. Nylon är den första helt syntetiska konstfibern, och uppfanns av kemisten Wallace Carothers ^[3].
• 22 februari – Salaligan döms till straffarbete.
• 23 februari – Det styrande Kuomintangpartiet i Kina säger nej till samarbete med Kinas kommunistiska parti ^[5].
• 25 februari – Sveriges Författarförbund kallar till protestmöte om de så kallade pilsnerfilmerna i Stockholms konserthus.

• 3 mars – Sveriges riksdag utfärdar förbud för svenskar att ta värvning i spanska inbördeskriget ^[6].
• 8 mars – Den danske statsministern Thorvald Stauning avvisar tanken på ett nordiskt försvarsförbund vid ett tal i Lund.
• 13 mars – Svenska Resebyråföreningen, SRF, bildas.
• 20 mars – Vid slaget vid Guadalajara segrar de spanska republikanerna mot Francos trupper.

• 1 april
  • Brittiska Indien får en ny författning som ger delstaterna visst självstyre, och Burma skiljs från Indien.^[2]
  • I Tyskland uppgår Lübeck i Preussen.^[7]
• 8 april – Skräddaren LH Hådén i Hudiksvall blir Sveriges miljonte radiolicensinnehavare ^[8].
• 18 april – Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun invigs, som Nordens största idrottsarena, med fotbollsmatchen AIK–Malmö FF ^[3], som följs av nästan 25 000 åskådare ^[1].

• 26 april – Den baskiska staden Guernica i Spanien bombas av den tyska luftwaffeavdelningen Kondorlegionen på begäran av Francisco Franco ^[3].

• 27 april – Golden Gate-bron i San Francisco öppnas för trafik ^[5].

• 6 maj – Det vätgasfyllda tyska luftskeppet Hindenburg fattar eld vid landningen i Lakehurst nära New York och 33 personer omkommer.
• 8 maj – Sveriges riksdag inför moderskapspenning, mödrahjälp och barnavårdscentraler ^[3]. Moderskapspenningen är statlig ^[6]. Detta sker efter att barnafödandet i Sverige minskat drastiskt sedan åren kring 1900, och man vill utjämna de ekonomiska förhållandena mellan barnlösa och barnrika familjer ^[1]. Moderskapspenningen införs från årsskiftet 1937-1938 ^[9], är behovsprövad och införs på förslag av befolkningskommissionen.
• 12 maj – Georg VI av Storbritannien och drottning Elizabeth kröns i Westminster Abbey i London ^[3].
• 17 maj – Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun, Nordens största idrottsarena, invigs internationellt med en landskamp Sverige–England, som engelsmännen vinner med 4–0 ^[6].
• 28 maj – Neville Chamberlain blir ny brittisk regeringschef efter Stanley Baldwin ^[2].

• 4 juni – Riksdagen antar lag om behovsprövade barnbidrag, som träder i kraft 1 januari 1938.^[10]
• 8 juni – Carl Orffs Carmina Burana uruppförs i Frankfurt am Main ^[5].
• 11–12 juni – I Sovjetunionen likviderar Josef Stalin de högsta militära cheferna ^[2].
• 13 juni – På Värmdö i Sverige invigs Sveriges första gymnastikfolkhögskola, "Lillsved".
• 14 juni – Irländska fristaten byter namn till Eire och förklarar sig självständig ^[2].
• 15 juni – Med Social Security Bill skall ålderspension och arbetslöshetsförsäkring införas i USA ^[2].
• 22 juni – Joe Louis, USA besegrar Jim Baddock, USA på KO i 8:e ronden i Chicago och blir tungviktsvärldsmästare i tungviktsboxning ^[3].

• 6 juli – Den brittiska planen för delning av Palestina i en arabisk stat, en judisk och ett mandatområde med de heliga platserna avvisas ^[2].
• 7 juli – Marco Polo-broincidenten i Peking utlöser det andra sino-japanska kriget.
• 8 juli – Japan anfaller Kina ^[3], erövrar Peking i slutet av juli ^[2] och Tsientsin.
• 21 juli – Éamon de Valera väljs till Eires president.
• 28 juli – IRA gör ett misslyckat bombattentat mot brittiska kungaparet i Belfast ^[5].

• Augusti – Japan flygbombar Shanghai, och kinesiska kommunister och nationalister börjar samarbeta mot japanerna ^[5].
• 6 augusti – Järnvägen Inlandsbanan i Sverige är helt färdig mellan Gällivare och Kristinehamn invigs ^[3] i och med invigning av sträckan Arvidsjaur–Jokkmokk ^[1].
• 13 augusti – Japan invaderar Kina och anfaller Shanghai.
• 23 augusti – Jewish Agency vill ha direkt förhandling mellan araberna och judarna innan Palestina delas ^[2].

• 10 september – Mao Zedong sluter fred med Chiang Kai-shek för att bekämpa Japans angrepp på Kina ^[2].
• 18 september – Den nya radiostationen i Hörby tas i bruk ^[3].
• 25 september – Benito Mussolini besöker Adolf Hitler håller ett gemensamt fredsmöte i Berlin ^[3].
• 19 september – Landsberg am Lech anges som Ungdomens stad, nationalsocialismens tredje viktigaste.

• 1 oktober – Radiotjänst startar programmet "Dagens Eko" ^[3], 15 minuter varje dag med nyheter och kommentarer.
• 15 oktober – En väldig silverskatt från 1700-talet, i tre stora kopparkittlar, Loheskatten, hittas i ett hus i Gamla stan i Stockholm ^[6].
• 17 oktober – 300 musiker protesterar i ett spelande demonstrationståg mot att icke-svenska musiker får arbetstillstånd i Sverige ^[6].
• 21 oktober – Roberto Ortiz väljs till Argentinas president.
• Oktober – "Frontkämparnas stödfond" bildas för att samla in pengar till tobak, kläder och litteratur åt de svenskar, som kämpar i spanska inbördeskriget.

• 5 november – I det så kallade Hossbach-protokollet förklarar Adolf Hitler sin avsikt att föra krig.
• 6 november – Italien går med i antikominternpakten ^[11].
• 26 november – En ny svensk psalmbok stadfästs av Sveriges ecklesiastikminister Arthur Engberg ^[3], vilken godkändes av Kyrkomötet 1936 ^[1].
• 29 november – Operasångaren Jussi Björling gör succédebut i Carnegie Hall i New York ^[1].

• 1 december – Japan erkänner Francisco Francos regim i Spanien ^[2].
• 6 december – En svensk uppfinning för byggbranschen, perspektivfönstret, presenteras ^[6].
• 11 december – Italienska stora rådet beslutar att Italien skall lämna NF ^[3].
• 17 december – Docenten Nanna Svartz blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin ^[6] samt Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst ^[1], åren 1938–1957 är hon professor i medicin vid Karolinska Institutet ^[1].
• 21 december - Snövit och de sju dvärgarna har premiär i USA

• Den svenska Socialvårdskommittén inleder sitt arbete.
• Det civila luftskyddet i Sverige organiseras genom en luftskyddslag. Befolkningsskyddsrum börjar byggas och alarmeringsanordningar installeras.
• Riksföreningen Sverige–Tyskland bildas i Lund. Den är mycket välvilligt inställd till Hitlertyskland och samlar flera akademiker.
• Den svenska förlossningsvården blir kostnadsfri.
• Dyrortsgruppering (indelning av Sveriges kommuner efter levnadskostnadsnivå) av folkpensionerna införs.
• En ny svensk lag förbjuder av djurskyddsskäl slakt av husdjur utan bedövning.
• Den svenska Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) bildas.
• Rickard Sandler besöker Moskva och blir den förste svenske utrikesministern någonsin att besöka Rysslands huvudstad.
• Svenska Aeroplan AB (SAAB) bildas efter ett riksdagsbeslut om att göra Sverige självförsörjande på flygmateriel.
• Vid ett stort möte i Arvidsjaur i Sverige protesterar svenska samer mot de dåliga förhållandena vid de så kallade nomadskolor, som svenska staten låter deras barn gå i.
• Statliga bosättningslån införs i Sverige.
• Hor avkriminaliseras i svensk lag ^[12].
• När den tyskjudiske pedagogen David Katz skall installeras som professor i Stockholm delar svenska nazister ut flygblad mot olika instanser.
• Jussi Björling ger sig ut på sin första USA-turné.
• I en ny svensk lag betraktas för första gången den, som har blivit utsatt för incest eller våldtäkt, som offer. Tidigare har personen betraktats som medskyldig.
• KF:s tidskrift Konsumentbladet byter namn till Vi ^[13].
• Filmlustspelet Ryska snuvan har premiär i Sverige ^[14].
• Förbud av slaveri i Bahrain.
• Kommittén för ökad kvinnorepresentation bildas.

• 6 januari
  • Harri Holkeri, finländsk politiker, statsminister 1987–1991, talman i FN:s generalförsamling 2000–2001.
  • Doris Troy, amerikansk sångerska.
• 8 januari – Shirley Bassey, brittisk populärsångerska.
• 13 januari – Ingvar Andersson, svensk revyartist och skådespelare.
• 14 januari – Matthew Carter, brittisk typograf. Har bland annat skapat typsnitten Verdana och Georgia.
• 15 januari – Marianne Bengtsson, svensk skådespelare.
• 16 januari – Ingvar Skogsberg, svensk regissör och manusförfattare.
• 18 januari – John Hume, nordirländsk politiker, parlamentsledamot, mottagare av Nobels fredspris.
• 19 januari – Birgitta Bernadotte, svensk prinsessa, dotter till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.
• 22 januari – Edén Pastora Gómez, ledare för contraarmée i Nicaragua.
• 25 januari – Bill Pascrell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 27 januari – Fred Åkerström, svensk sångare och trubadur.
• 30 januari
  • Vanessa Redgrave, brittisk skådespelare.
  • Boris Spasskij, sovjetisk schackspelare.

• 1 februari
  • Don Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.
  • Ray Sawyer, amerikansk musiker, medlem i Dr. Hook and the Medicine Show.
• 2 februari – Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare.
• 4 februari – David Newman, amerikansk manusförfattare.
• 7 februari – Svante Thuresson, svensk sångare.
• 13 februari – Sigmund Jähn, östtysk kosmonaut.
• 14 februari – Wiveca Billquist, svensk fotomodell, skådespelare och TV-producent.
• 15 februari – Terry Everett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2009.
• 19 februari – Boris Pugo, lettisk-sovjetisk politiker.
• 20 februari
  • Nancy Wilson, amerikansk sångerska.
  • Robert Huber, tysk kemist, nobelpristagare 1988.
• 21 februari
  • Yvonne Floyd, svensk manusförfattare.
  • Harald V, kung av Norge 1991–.
• 22 februari
  • Tommy Aaron, amerikansk golfspelare.
  • Joanna Russ, amerikansk science fiction-författare.
• 24 februari – Lars-Gunnar Björklund, svensk sportjournalist.
• 27 februari – David Ackles, amerikansk musiker.

• 1 mars – Stig Bergling, svensk spion.
• 2 mars – Abdelaziz Bouteflika, president i Algeriet 1999–2019.
• 5 mars – Olusẹgun Ọbasanjọ, president i Nigeria.
• 6 mars – Valentina Teresjkova, sovjetisk kosmonaut. Första kvinnan i rymden.
• 8 mars – Juvénal Habyarimana, Rwandas diktator 1973–1994.
• 12 mars
  • Janne ”Loffe” Carlsson, svensk skådespelare, musiker och kompositör.
  • Carlo Bonomi, italiensk röstskådespelare.
• 14 mars
  • Jarl Borssén, svensk skådespelare och komiker.
  • Benny Paret, kubansk boxare.
• 16 mars – William L. Armstrong, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1991.
• 17 mars – Brian Sedgemore, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1974–1979 och 1983–2005.
• 18 mars – Mark Donohue, amerikansk racerförare.
• 19 mars – Egon Krenz, östtysk politiker (kommunist), statschef 18 oktober–7 december 1989.
• 20 mars – Jerry Reed, amerikansk countrysångare och skådespelare.
• 21 mars
  • Fred Akuffo, ordförande för militärjunta i Ghana 1978-1979.
  • Ann Clwyd, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1983.
• 22 mars
  • Armin Hary, tysk friidrottare, sprinter.
  • Birgitta Öhman, svensk regissör och manusförfattare.

• 1 april – Ewonne Winblad, svensk journalist, tv-reporter och tv-chef.
• 2 april – Paul Kanjorski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1985–2011.
• 5 april – Colin Powell, amerikansk general, försvarsstabschef, utrikesminister.
• 14 april – Jan-Erik Lundqvist, svensk tennisspelare^[6].
• 20 april – George Takei, japan-amerikansk skådespelare.
• 21 april – Finn Nielsen, dansk skådespelare.
• 22 april – Jack Nicholson, amerikansk skådespelare.
• 26 april – Jean-Pierre Beltoise, italiensk racerförare.
• 27 april – Sandy Dennis, amerikansk skådespelerska.
• 28 april – Saddam Hussein al-Tikriti, irakisk president och diktator 1979–2003 ^[15].

• 1 maj – Bo Nilsson, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 2 maj
  • Bengt Bratt, svensk författare, manusförfattare och dramatiker.
  • Amrish Puri, indisk skådespelare.
• 4 maj
  • Olle Björling, svensk skådespelare.
  • Inger Hayman, svensk skådespelare.
• 6 maj
  • Rubin Carter, amerikansk boxare (mellanvikt).
  • Ove Stefansson, svensk skådespelare.
• 8 maj – Dennis DeConcini, amerikansk demokratisk politiker, senator 1977–1995.
• 11 maj – Gun Allroth, svensk TV-journalist och tv-producent.
• 12 maj – George Carlin, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare.
• 13 maj – Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
• 14 maj – Göran Tunström, svensk författare^[6].
• 15 maj – Madeleine Albright, amerikansk utrikesminister 1997–2001.
• 17 maj – Karl-Fredrik Berggren, svensk professor i teoretisk fysik.
• 18 maj – Jacques Santer, luxemburgsk politiker, ordförande i Europeiska kommissionen 1995–1999.
• 21 maj – Mengistu Haile Mariam, Etiopiens president och militärdiktator 1977–1991.
• 22 maj
  • Facundo Cabral, argentinsk folksångare och låtskrivare.
  • Uno "Garvis" Öhrlund, svensk ishockeyspelare.
• 23 maj – Danio Bardi, italiensk vattenpolospelare.
• 24 maj – Archie Shepp, amerikansk jazzsaxofonist.
• 26 maj – Neil Ardley, engelsk författare och jazzmusiker.

• 1 juni – Morgan Freeman, amerikansk skådespelare och regissör.
• 3 juni – Solomon P. Ortiz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–2011.
• 4 juni
  • Lena Brundin, svensk skådespelare.
  • Freddy Fender, amerikansk countryartist.
• 7 juni – Neeme Järvi, estländsk musiker och dirigent.
• 12 juni – Vladimir Arnold, rysk matematiker.
• 15 juni – Waylon Jennings, amerikansk countryartist.
• 16 juni
  • Bo Hermansson, svensk regissör och manusförfattare.
  • Simeon Sachsen-Coburg-Gotha, bulgarisk kunglighet och politiker, tsar av Bulgarien 1943–1946, premiärminister 2001–2005.
• 18 juni – Jay Rockefeller, amerikansk demokratisk politiker, senator 1985–2015.
• 23 juni – Martti Ahtisaari, finländsk politiker, president.
• 25 juni
  • Eddie Floyd, amerikansk sångare.
  • Sven Lindahl, svensk journalist, nyhetsankare, kompositör och textförfattare.
• 26 juni – Hans Wahlgren, svensk skådespelare, textförfattare och sångare.
• 27 juni – Joseph P. Allen, amerikansk astronaut.
• 28 juni – Richard Bright, amerikansk skådespelare.

• 2 juli
  • Lord David Owen, brittisk politiker.
  • Richard Petty, amerikansk racerförare.
• 4 juli – Sonja Haraldsen, drottning av Norge 1991–, gift med Harald V.
• 5 juli – Nita Lowey, amerikansk demokratisk politiker.
• 6 juli
  • Vladimir Asjkenazi, rysk pianist och dirigent.
  • Ned Beatty, amerikansk skådespelare.
  • Bessie Head, botswansk författare.
• 7 juli – Carroll Hubbard, amerikansk politiker.
• 8 juli – Irma Erixson, svensk skådespelare.
• 12 juli – Bill Cosby, amerikansk skådespelare.
• 17 juli – Solveig Ternström, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 25 juli – Colin Renfrew, brittisk arkeolog.
• 31 juli – Olof Johansson, svensk politiker (centerpartist), miljöminister 1991–1994, partiledare 1987–1998^[6].

• 2 augusti
  • Margaretha Byström, svensk skådespelare, manusförfattare och teaterregissör.
  • Garth Hudson, kanadensisk musiker, medlem i The Band.
• 3 augusti
  • Steven Berkoff, brittisk skådespelare.
  • Roland Burris, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–2010.
• 8 augusti
  • Dustin Hoffman, amerikansk skådespelare.
  • Kerstin-Maria Stalín, svensk riksdagsledamot (miljöpartist).
  • Cornelis Vreeswijk, nederländsk-svensk trubadur.
• 12 augusti – Tommy Berggren, svensk skådespelare.
• 15 augusti – Judy Biggert, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999-2013.
• 20 augusti – Runar Martholm, svensk skådespelare.
• 24 augusti
  • Mashood Abiola, nigeriansk politiker.
  • Sten Johan Hedman, svensk skådespelare.
• 30 augusti – Bruce McLaren, nyzeeländsk racerförare.

• 2 september – Kristina Adolphson, svensk skådespelare.
• 6 september
  • Bosse Broberg, svensk jazztrumpetare.
  • Berndt Ehinger, svensk ögonläkare och professor.
• 10 september – Axelle Axell, svensk skådespelare.
• 11 september – Robert Crippen, amerikansk astronaut.
• 15 september – Gordon R. England, amerikansk ämbetsman, biträdande försvarsminister 2005–2009.
• 19 september
  • Boris Onisjtjenko, sovjetisk modernfemkampare.
  • Pekka Tarjanne, finländsk politiker, trafikminister 1972–1975.
• 20 september – Monica Zetterlund, svensk jazz- och populärsångerska och skådespelare^[6].
• 22 september – Camilla Mickwitz, finländsk grafiker, animatris och författare.
• 23 september – Lennart Klefbom, svensk skådespelare och regiassistent.
• 26 september – Jerry Weintraub, amerikansk filmproducent och talangscout.

• 4 oktober – Lee P. Brown, amerikansk demokratisk politiker.
• 6 oktober – Arne Qvick, svensk sångare.
• 10 oktober – Bobby Charlton, brittisk fotbollsspelare och manager.
• 13 oktober – Frej Lindqvist, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 16 oktober – Emile Ford, brittisk schlagerartist.
• 17 oktober
  • Peter Nilson, svensk författare och astronom.
  • Margareta Wallenius-Kleberg, svensk affärskvinna.
• 20 oktober – Wanda Jackson, amerikansk sångerska.
• 21 oktober – Farooq Abdullah, indisk politiker, före detta chefsminister i Jammu och Kashmir.
• 23 oktober – Giacomo Russo, italiensk racerförare.

• 1 november – Gio Petré, svensk skådespelare.
• 3 november – Lynn Woolsey, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 5 november – Harris Yulin, amerikansk skådespelare.
• 6 november – Yashwant Sinha, indisk politiker, finansminister 1998–2002 och utrikesminister 2002–2004.
• 7 november – Mary Travers, amerikansk sångerska, medlem i Peter, Paul and Mary.
• 11 november
  • Vittorio Brambilla, italiensk racerförare.
  • Dick Celeste, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1983–1991.
• 12 november – Richard H. Truly, amerikansk astronaut.
• 15 november – Yaphet Kotto, amerikansk skådespelare.
• 26 november – Boris Jegorov, rysk kosmonaut.
• 29 november – Tom Trana, svensk rallyförare.
• 30 november
  • Monica Nielsen, svensk skådespelare och sångerska.
  • Tom Simpson, engelsk professionell landslagscyklist.

• 2 december – Manohar Joshi, indisk politiker.
• 3 december – Bobby Allison, amerikansk racerförare.
• 5 december – Maud Hansson Fissoun, svensk skådespelare.
• 7 december – Kenneth Colley, brittisk skådespelare.
• 8 december – James MacArthur, amerikansk skådespelare.
• 10 december – Roine Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsledare, försvarsminister 1985-91.
• 12 december – Prosper Avril, president i Haiti 1988–1990.
• 14 december – Anita Lindblom, svensk sångerska och skådespelare.
• 18 december – Harold Best, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 21 december – Jane Fonda, amerikansk skådespelare.
• 23 december – Karol Bobko, amerikansk astronaut.
• 25 december – Johan Lönnroth, svensk nationalekonom och vänsterpartistisk politiker.
• 26 december
  • Gnassingbé Eyadéma, före detta president i Togo.
  • Walter Norman, svensk skådespelare.
  • Christina Schollin, svensk skådespelare.
• 28 december – Ratan Tata, indisk företagsledare.
• 29 december
  • Maumun Abdul Gayum, Maldivernas president från 1978.
  • Barbara Steele, brittisk skådespelare.
  • Tan Sri Khalil Yaakob, malaysisk politiker, guvernör av Melaka.
• 30 december
  • Gordon Banks, engelsk fotbollsspelare, målvakt.
  • Noel Paul Stookey, amerikansk sångare i gruppen Peter, Paul and Mary.
• 31 december
  • Anthony Hopkins, brittisk skådespelare.
  • Hal Rogers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981–.

• 7 januari – Charles Henderson, 76, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Alabama 1915–1919.
• 8 januari – Olle Meurling, 27, svensk teolog.
• 17 januari – Robert D. Carey, 58, amerikansk republikansk politiker, senator 1930–1937.
• 20 januari – Valdemar Dalquist, 48, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.
• 25 januari – Santeri Ivalo, 70, finländsk författare.

• 5 februari – Lou Andreas-Salomé, 75, rysk-tysk författare och psykoanalytiker.
• 14 februari – Erkki Melartin, 62, finländsk kompositör.
• 15 februari – Vincenzo Lancia, 55, italiensk racerförare, ingenjör och entreprenör inom bilindustrin.

• 3 mars – Jonas Heiska, 63, finländsk konstnär.
• 5 mars – Rudolf Otto, 67, tysk teolog och filosof.
• 10 mars – Jevgenij Zamjatin, 53, rysk författare.
• 12 mars – Charles-Marie Widor, 93, fransk organist och kompositör.
• 16 mars – Benjamin Baker Moeur, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona 1933–1937.
• 18 mars – Felix von Bothmer, 84, tysk militär.
• 20 mars – Harry Vardon, 66, brittisk golfspelare.
• 21 mars – Gustaf Oscar Wallenberg, 74, svensk affärsman, diplomat och politiker.
• 29 mars
  • William M. Butler, 76, amerikansk republikansk politiker.
  • Karol Szymanowski, 54, polsk kompositör.

• 

  1 april – Hugo Bergroth, 70, finländsk filolog.
• 10 april – Algernon Ashton, 77, brittisk tonsättare, pianopedagog och essäist.
• 16 april – Henric Westman, 83, svensk godsägare, donator.
• 18 april – George Puchta, 77, amerikansk republikansk politiker, borgmästare i Cincinnati 1916–1917.
• 21 april
  • James Gillett, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1907–1911.
  • Saima Harmaja, 23, finländsk poet.
• 23 april – Nathan L. Bachman, 58, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 28 april – John Garland Pollard, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1930–1934.
• 29 april – Wallace Carothers, 41, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.

• 9 maj – Harry S. New, 78, amerikansk republikansk politiker.
• 15 maj – Philip Snowden, 72, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929–1931.
• 23 maj – John D. Rockefeller, 97, amerikansk finansman.
• 29 maj – Lizardo Garcia, 93, Ecuadors president mellan 1905–1906.

• 3 juni – Hugo Hammarskjöld, 92, svensk politiker.
• 6 juni – William Henry Thompson, 83, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1934.
• 7 juni – Jean Harlow, 26, amerikansk skådespelare.
• 12 juni – Michail Tuchatjevskij, 44, sovjetisk fältmarskalk.
• 18 juni – Gaston Doumergue, 73, fransk politiker, Frankrikes president 1924–1931.
• 19 juni – J.M. Barrie, 77, skotsk författare.

• 2 juli – Amelia Earhart, 39, amerikansk pilot.
• 11 juli – George Gershwin, 38, amerikansk kompositör och pianist.'
• 13 juli – Victor Laloux, 86, fransk arkitekt.
• 15 juli – Sam Ask, 58, svensk manusförfattare och skådespelare.
• 20 juli – Guglielmo Marconi, 63, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.
• 27 juli – Hans Dahl, 88, norsk konstnär.

• 19 augusti – Holger Rosman, 66, svensk historieforskare.
• 29 augusti – Otto Hölder, 77, tysk matematiker.

• 2 september – Pierre de Coubertin, 74, fransk författare, skapare av moderna olympiska spelen^[3].
• 14 september – Tomáš Garrigue Masaryk, 87, Tjeckoslovakiens förste president.
• 16 september – Fabian Klingendahl, 85, finländsk industriman.
• 29 september – Ray Ewry, 63, amerikansk friidrottare.

• 16 oktober
  • Jean de Brunhoff, 37, fransk författare, Babars skapare.
  • Cecilia av Grekland, 26, grekisk prinsessa.
• 19 oktober – Ernest Rutherford, 66, brittisk-nyzeeländsk fysiker, nobelpristagare.
• 24 oktober – Nils Wahlbom, 50, svensk skådespelare.

• 9 november – Ramsay MacDonald, 71, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929–1935.
• 15 november – Eero Järnefelt, 74, finländsk konstnär.
• 19 november – Axel de la Motte, 58, svensk skådespelare och tapetserare.
• 23 november
  • Jagadish Chandra Bose, 78, indisk läkare och forskare på mikrovågsområdet.
  • George Albert Boulenger, 79, brittisk zoolog.
  • Samuel J. Nicholls, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1921.
• 27 november – Felix Hamrin, 62, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932–1935, Sveriges statsminister från 6 augusti till 24 september 1932.

• 1 december – Gunnar Lihr, 40, finländsk flygkapten.
• 8 december – Hans Molisch, 81, österrikisk botaniker.
• 9 december – Gustaf Dalén, 68, svensk ingenjör och fysiker, nobelpristagare i fysik ^[6].
• 20 december – Erich Ludendorff, 72, tysk (preussisk) general under första världskriget.
• 21 december – Frank Kellogg, 80, amerikansk utrikesminister 1925–1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
• 28 december – Maurice Ravel, 62, fransk pianist och kompositör.

• Fysik
  • Clinton Davisson, USA
  • George Paget Thomson, Storbritannien
• Kemi
  • Norman Haworth, Storbritannien
  • Paul Karrer, Schweiz
• Medicin – Albert Szent-Györgyi, Ungern
• Litteratur – Roger Martin du Gard, Frankrike
• Fred – Robert Cecil, Storbritannien

• Wikimedia Commons har media som rör 1937.
  Bilder & media