10199 Chariklo
10199 Chariklo  | |
| Upptäckt | |
|---|---|
| Upptäckare | James V. Scotti, Spacewatch |
| Upptäcktsplats | Kitt Peak-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 15 februari, 1997 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 10199 Chariklo |
| Alternativnamn | 1997 CU26 |
| Uppkallad efter | Chariklo[1] |
| Småplanetskategori | centaur |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 18,48 AU |
| Perihelium | 13,17 AU |
| Halv storaxel | 15,82 AU |
| Excentricitet | 0,1676636 |
| Siderisk omloppstid | 62,94 år |
| Medelomloppshastighet | 7,488 km/s |
| Medelanomali | 103,3° |
| Inklination | 23,36° |
| Longitud för uppstigande nod | 300,4° |
| Periheliumargument | 242,9° |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 258,6 ± 10,3[3] km |
| Synodisk rotationsperiod | 7,0 h[4] |
| Albedo | 0,05-0,06[3] |
| Spektraltyp | B-V=0,84; V-R=0,50 |
| Skenbar magnitud | 17,7 (opposition) |
| Absolut magnitud (H) | 6,58[2] |
10199 Chariklo eller 1997 CU26 är känd som en centaur (asteroid) då dess omloppsbana ligger mellan Saturnus och Uranus. Det är den största kända centauren. Chariklo upptäcktes av James V. Scotti vid Spacewatch-projektet den 15 februari, 1997. Asteroiden är uppkallad efter Chariklo i den grekiska mytologin. Chariklo var en nymf, kentauren Keirons hustru och dotter till Apollon[1].
En fotografisk studie 2001 kunde inte bestämma någon rotationstid.[5] Infraröda observationer indikerar att det finns vattenis på Chariklos[6] yta.
Centaurer tros härstamma från kuiperbältet och befinner sig i instabila omloppsbanor på grund av påverkan från gasjättarnas gravitation. De riskerar att kastas ut ur solsystemet, kollidera med någon planet eller Solen eller bli en kortperiodisk komet.[7]
Chariklos omloppsbana anses vara stabilare än Nessus, Chiron, och Pholus. Chariklos nuvarande omloppsbana beräknas ha en 50-procentig överlevnad på 10,3 miljoner år.[8]
Ringsystem
År 2014 upptäcktes det att Chariklo har två stycken ringar[9], och det är det hittills minsta objektet som har ett stablit ringssystem. Den inre ringen är 6 kilometer bred och befinner sig 390 kilometer från Chariklos centrum. Den andra ringen är 7 kilometer bred och befinner sig 405 kilometer från asteroidens centrum.[9]
Ringarna upptäcktes när man studerade en ockultation av stjärnan UCAC4 248-108672. Genom att jämföra mätningar från flera olika platser kunde man bestämma storlek och läge på ringarna. Ringarna tros bestå av rester efter en kollision. Man förväntar sig att i anslutning till ringarna hitta åtminstone en liten herdemåne, möjligen flera.[10]
Referenser
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 10199 Chariklo” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10199. Läst 12 december 2018.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
- ^ [a b] John Stansberry, Will Grundy, Mike Brown, Dale Cruikshank, John Spencer, David Trilling, Jean-Luc Margot (2007). ”Physical Properties of Kuiper Belt and Centaur Objects: Constraints from Spitzer Space Telescope”. University of Arizona, Lowell Observatory, California Institute of Technology, NASA Ames Research Center, Southwest Research Institute, Cornell University. http://arxiv.org/abs/astro-ph/0702538v2. Läst 3 december 2007.
- ^ NASA JPL Small-Body Database Browser on 10199 Chariklo Läst 2 februari 2009
- ^ Peixinho (9 november 2000). ”Photometric study of Centaurs 10199 Chariklo (1997CU26) and 1999UG5”. https://www.aanda.org/articles/aa/abs/2001/20/aah2535/aah2535.html. Läst 9 november 2006.
- ^ Jewitt (17 april 2001). ”Infrared Observations of Centaur 10119 Chariklo with possible surface variation”. Arkiverad från originalet den 29 november 2004. https://web.archive.org/web/20041129231205/http://berlinadmin.dlr.de/SGF/acm2002/abstracts/pshort/16-11p.pdf. Läst 9 november 2006.
- ^ Scott S. Sheppard (15 december 2000). ”A WIDE-FIELD CCD SURVEY FOR CENTAURS AND KUIPER BELT OBJECTS”. THE ASTRONOMICAL JOURNAL "120": ss. 2687–2694. doi:. http://www.iop.org/EJ/article/1538-3881/120/5/2687/200138.text.html. Läst 21 februari 2008.
- ^ Horner, J. (15 december 2004). ”Simulations of the Population of Centaurs I: The Bulk Statistics”. http://arxiv.org/abs/astro-ph?papernum=0407400. Läst 1 september 2008.
- ^ [a b] (10199) Chariklo and ring system. Asteroids with Satellites Database--Johnston's Archive. Läst 5 januari 2015.
- ^ First Ring System Around Asteroid Chariklo found to have two rings. eso1410 — Science Release. Läst 5 januari 2015.
Externa länkar
- 37th DPS: Albedos, Diameters (and a Density) of Kuiper Belt and Centaur Objects
- Diagram över omloppsbanan för 10199 Chariklo från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
- Foto på Chariklo (February 1999)
- Chariklo's omloppsbana mellan Saturnus och Uranus.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
| ||||||||
| ||||||||||||||