Langbahn Team – Weltmeisterschaft

Édith Cresson

Édith Cresson
Édith Cresson, 1995.
FöddÉdith Campion
27 januari 1934[1][2][3] (90 år)
Boulogne-Billancourt, Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidHaut Enseignement Commercial pour les jeunes filles[4]
SysselsättningPolitiker[5], diplomat, nationalekonom
Befattning
Ledamot av departementsstyrelse i Frankrike
Europaparlamentariker
första Europaparlamentet, Frankrike (1979–1981)[6]
Frankrikes jordbruksminister
regeringen Mauroy I (1981–1981)
Frankrikes jordbruksminister
regeringen Mauroy II (1981–1983)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Femte franska republikens sjunde legislaturperiod, Viennes andra (1981–1981)
Châtelleraults borgmästare (1983–1997)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Femte franska republikens åttonde legislaturperiod, Vienne (1986–1988)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
femte franska republikens nionde legislaturperiod, Viennes fjärde (1988–1988)
Frankrikes premiärminister (1991–1992)
EU-kommissionär för forskning, innovation och vetenskap (1995–1999)
Politiskt parti
Socialistiska partiet
MakeJacques Cresson
Utmärkelser
Officer av Hederslegionen (2013)[7]
Storkorset av Nationalförtjänstorden
Redigera Wikidata

Édith Cresson, ursprungligen Édith Campion, född 27 januari 1934 i Boulogne-Billancourt, Hauts-de-Seine, är en fransk socialistisk politiker. Hon var Frankrikes premiärminister 1991–1992 och EU-kommissionär 1995–1999.

Biografi

Cresson har en doktorsexamen i demografi från HEC Paris. Hon valdes in i Europaparlamentet 1979 och i Nationalförsamlingen 1981, samt omvaldes till den senare 1986 och 1988. Under 1980-talet innehade hon en rad ministerposter: jordbruksminister 1981–1983, minister för turism och utrikeshandel 1983–1984, minister för industriell omstrukturering och utrikeshandel 1984–1986 och Europaminister 1988–1990.

Den 15 maj 1991 utsågs hon till premiärminister av presidenten François Mitterrand. Hon blev dock snabbt impopulär bland väljarna och fick lämna sin post efter mindre än ett år, efter socialistiska partiets dåliga resultat i lokalvalen 1992.

Cresson var EU-kommissionär under åren 1995–1999 och ansvarade för forskning, utveckling, vetenskap, EU:s forskningscenter, utbildning och ungdomsfrågor. Hon anklagades för korruption, och dessa anklagelser mot henne var den huvudsakliga orsaken till Santer-kommissionens fall 1999.

Cresson var mycket kritisk mot de "anglosaxiska" länderna och fördömde ofta folket och kulturen i andra länder. Hon sade en gång att 25 procent av invånarna i USA, Storbritannien och Tyskland var homosexuella, och att det inte kunde vara så i Frankrike.[8] I hennes starka kritik av den japanska handeln använde hon också en skarp retorik som några hävdade gränsade till rasism.[9]

Källor

  1. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 2071, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ GeneaStar, GeneaStar person-ID: cresson.[källa från Wikidata]
  3. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000016579, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, revueladeferlante.fr .[källa från Wikidata]
  5. ^ Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 870, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Europaparlamentets ledamöter, Europaparlamentariker-ID: 870.[källa från Wikidata]
  7. ^ Journal officiel de la République française, 162, 14 juli 2013, s. 11751, NOR: PREX1316852D, läs online, läst: 25 juni 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ 'So They Say' --April 2002 Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ "French ex-PM guilty of favouritism, but escapes penalty", eubusiness.com

Externa länkar

Företrädare:
Michel Rocard
Frankrikes premiärminister
19911992
Efterträdare:
Pierre Bérégovoy
Företrädare:
Antonio Ruberti
EU:s forskningskommissionär
19951999
Efterträdare:
Philippe Busquin
Företrädare:
Jacques Delors och
Christiane Scrivener
EU-kommissionär från Frankrike
tillsammans med Yves-Thibault de Silguy
19951999
Efterträdare:
Pascal Lamy och
Michel Barnier