Eisspeedway

Västanvik

Västanvik
Tätort
Västanvik
Västanvik
Land Sverige Sverige
Landskap Dalarna
Län Dalarnas län
Kommun Leksands kommun
Distrikt Leksands distrikt
Koordinater 60°43′46″N 14°56′43″Ö / 60.72944°N 14.94528°Ö / 60.72944; 14.94528
Area 237 hektar (2020)[1]
Folkmängd 513 (2020)[1]
Befolkningstäthet 2,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T6872[2]
Beb.områdeskod 2029TB109 (1960–)[3]
Geonames 2664497
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Ortens läge i Dalarnas län
Wikimedia Commons: Västanvik
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Västanvik är en tätort i Leksands kommun, belägen mitt emot Noret och Leksands kyrka, det vill säga väster om Österviken.

Historia

Byns ålder är okänd. På flera håll i byn efter strandkanten finns spår av primitiv järnhantering. En stenåldersyxa har även påträffats i byn.

I den äldsta skattelängden från 1539 upptas Västanvik med 4 skattebönder. Enligt Älvsborgs lösen fanns här då 6 bönder. Mantalslängden 1668 redovisar 8 hushåll, medan Holstenssons karta från samma år anger 6 gårdstecken. I fäbodinventeringen 1663-64 anges västanviksborna vara delägare i Granberg och Draggåsens fäbodar.

Mantalslängden 1766 upptar 45 hushåll i byn, och 1830 finns här samma siffra. Kulmen nåddes 1816 då byn hade 52 hushåll. Storskifteskartan från 1820-talets början anger 51 gårdar i byn, varav 46 ligger i en tät klunga i nuvarande byläge. 1896 fanns 51 hushåll i byn.

Vid Kolbergsholarna iordningställdes till koleraepidemin i mitten av 1800-talet en begravningsplats. Den kom dock aldrig till användning, utan har senare använts som fotbollsplan.

I bykärnans norra del finns en äldre bybrandstation. Vid Båthusbäckens utlopp ligger byns gamla båthus, i vilket det finns en likbår. Den användes när man från gårdarna i byn skulle bära ned de döda till sjöstranden för vidare transport med kyrkbåten till Leksands kyrka.

Byn är även bekant för Västanviks stråkkapell. Kapellet var den första amatörsammanslutningen i siljansbygden för utförande av orkestermusik. Kapellet bildades på 1890-talet och dess ledare var Mann Mats Persson.

Västanvik var även en av de byar där konstnärskolonier etablerades, främst under 1940-talet. Hit flyttade tonsättaren och viskompositören Lille Bror Söderlundh och Lisbet Jobs med sin familj, senare kom systern Gocken Jobs, modern Elisabet Jobs och hennes bror Peer Jobs med hustrun Harriet. Under en period bodde även konstnären Kjell Löwenadler, kompositören Knut Brodin och tecknaren Bertil Almqvist i byn. I norra Västanvik uppfördes en verkstad och ateljé där systrarna arbetade med keramik och skapade mönster för textil som trycktes på Jobs Handtryck, som fortfarande finns kvar.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Västanvik 1960–2020[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
282
1965
  
279
1970
  
257
1975
  
250
1980
  
276
1990
  
309 144
1995
  
281 144
2000
  
358 147
2005
  
385 147
2010
  
385 146
2015
  
472 236
2020
  
513 237
Anm.: utökades åt norr 2015 och omfattar sedan dess även byn Grytnäs

Samhället

I Västanvik finns Västanviks folkhögskola med inriktning på teckenspråk och döva personer.

Byn är klassificerad som ett Riksintresse för kulturmiljövård.

Bilder

Se även

Noter

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, SCB, läs online, läst: 28 januari 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Källor

  • Andersson, Roland; Byar och Fäbodar i Leksands kommun - Kulturhistorisk analys, Falun, 1983
  • Hedqvist, Hedvig; Jobs keramik och textil: två systrar två konstnärskap, Karlstad 2018

Externa länkar