Tur Abdin (syriska: ܛܘܪ ܥܒܕܝܢ, "Gudstjänarnas berg") är ett område i sydöstra Turkiet, omfattande provinserna Mardin och Şırnak väster om Tigris, vid gränsen till Syrien. Det är en sammanhängande hög bergsplatå, vars centralort är Midyat.

Tur Abdin är av stor betydelse för Syrisk-Ortodoxa Kristna, för vilka regionen tidigare var ett kloster- och kulturland.^[1] Syrianer från Tur Abdin kallar sig för Suryoye och härstammar från Araméer. Syrianer talar en arameisk dialekt som kallas Turoyo.^[2][3]

Efter fördrivningen och folkmordet på Turkiets kristna befolkning 1915–1916 bebos området huvudsakligen av kurder.^[4][5]

Staden Midyat och byarna Hah, Bequsyone, Dayro da-Slibo, Saleh (med det gamla klostret Mor Yaqub), Iwardo (med Mor Huschabo), Anhel, Kafro, Arkah (Harabale, med Dayro Mor Malke), Beth Sbirino, Miden (Middo), Kerburan, Binkelbe med Mor Samun Zayte och Beth Zabday (Azech) var alla viktiga syrisk-ortodoxa bosättningar, tillsammans med otaliga andra byar. Hah, som idag kallas Anıtlı, har den antika 'Idto d'Yoldath-Aloho, Guds Moders kyrka.^{[källa behövs]}

Dagens syrianer härstammar från de forntida araméerna.^{[6][ifrågasatt uppgift]} Historiska referenser kopplar araméerna till att ha bebott och bosatt sig i Tur Abdin. Tur Abdin sägs vara berget där araméerna överlevde förföljelser från de forntida assyrierna och andra hot. Spår av araméisk bosättning löper parallellt med den assyriska erövringen av Tur Abdin, vilket leder till tron att araméerna var de första invånarna i regionen.^{[7][sidnummer behövs][8][sidnummer behövs]}

• Araméer
• Turoyo