Surahammar
- För andra betydelser, se Surahammar (olika betydelser).
Surahammar | |
Tätort · Centralort | |
Egnahemsområdet Skogslund. | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Västmanland |
Län | Västmanlands län |
Kommun | Surahammars kommun |
Distrikt | Sura distrikt |
Koordinater | 59°42′21″N 16°13′43″Ö / 59.70583°N 16.22861°Ö |
Area | |
- tätort | 521 hektar (2023)[3] |
- kommun | 368,99 km² (2019)[1] |
Folkmängd | |
- tätort | 6 316 (2023)[3] |
- kommun | 9 846 (2024)[2] |
Befolkningstäthet | |
- tätort | 12,1 inv./hektar |
- kommun | 27 inv./km² |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Riktnummer | 0220 |
Tätortskod | T6332[4] |
Beb.områdeskod | 1907TC102 (1960–)[5] |
Geonames | 2670613 |
Ortens läge i Västmanlands län | |
Wikimedia Commons: Surahammar | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Surahammar uttal är en tätort och centralort i Surahammars kommun. Den största privata arbetsgivaren på orten, ståltillverkaren Surahammars Bruks AB, har anor från 1500-talet.
Historia
Under Gustav Vasas regering fanns i Surahammar en hammare. Man vet dock inte när driften startade, men det måste ha varit före år 1561.[6] 1637 uppfördes en hammare med två härdar av Axel Oxenstierna på den plats där det nuvarande bruket ligger. 1866 började järnvägshjul och axlar att tillverkas och har sedan dess varit en viktig del av produktionen.
Mot slutet av 1800-talet minskade försäljningen av järnvägsmaterial. Brukets dotterbolag Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertälge (Vabis) sökte därför efter nya produkter att sälja. Den nyanställde ingenjören Gustaf Erikson skickades på studieresa till Europa och tillbaka i Surahammar byggde han Sveriges första förbränningsmotordrivna bil, vilket var en egen konstruktion med fotogenmotor.[7][8] Vabis första bil till försäljning kom ut på marknaden år 1901.
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Surahammar 1950–2020[9][10] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1950 | 4 834 | |||
1960 | 6 109 | |||
1965 | 6 322 | |||
1970 | 6 441 | |||
1975 | 6 509 | |||
1980 | 6 850 | |||
1990 | 7 083 | 545 | ||
1995 | 6 919 | 550 | ||
2000 | 6 350 | 550 | ||
2005 | 6 276 | 550 | ||
2010 | 6 179 | 549 | ||
2015 | 6 270 | 497 | ||
2020 | 6 421 | 514 | ||
Anm.: Kyrkbyn Sura utbruten 2015. |
Kultur och museer
Hembygdsgården innehåller historiska byggnader med föremål, servering hela året vid evenemang. [11]
Stenhuset används för konstutställningar och är även start och mål för den "historiska vandringen" på 2,5 km med informationstavlor med unika historiska bilder.[12]
Gyllene Hjulet MC-museum, Surahammar innehåller förutom motorcyklar och cyklar en körbar replika av Sveriges första bil, Gustaf Erikssons åkvagn från 1897. Museibyggnaden har unika väggmålningar. Surahammars bruksmuseum visar produktionskedjan från tackjärn till järnvägshjul.
Fotogalleri
- Järnvägsstationen i Surahammar.
- Bruksbostäder vid Bruksgatan/Elevgränd.
- MC-museet i Surahammar.
- Bruksmuseet.
Sport
Sportklubbar
- Surahammars FK (fotboll)
- Surahammars IBF (innebandy)
- Surahammars GK (golf)
- Surahammars SOK (orientering)
- Surahammars BMF (badminton)
- Surahammars IF (flera grenar)
- Surahammars RF ([ridning])
Kända personer från Surahammar
- Nils-Aron Berge - konstnär
- Per "Pelle" Bäckman - ishockeyspelare och ishockeytränare
- Ingrid Carlberg - journalist och författare
- Mats Carlsson - snickare och tv-profil
- Ove Dahlberg - ishockeydomare och fotbollsdomare
- Lennart Elworth, serietecknare
- Stig-Göran "Stisse" Johansson - ishockeyspelare och tränare
- Mikael Karlberg - ishockeyspelare
- Pär Agne "Pära" Karlström - ishockeymålvakt
- Ronald "Sura-Pelle" Pettersson - ishockeyspelare
- Dennis Rasmussen - ishockeyspelare
- Gerhard 'Gerry' T. Rooth - journalist och fotbollsspelare
- Daniel Rydmark - ishockeyspelare
- Tommy Salo - ishockeymålvakt och fd sportchef i Leksands IF
- Åsa Svensson - tennisspelare
- Eric Thorsell - förkämpe för homosexuellas rättigheter
- Magnus Wahlström - entreprenör
- Claes-Bertil Ytterberg - biskop emeritus
- Martin Regborn - orienterare och EM-medaljör
Se även
Noter
- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 januari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Öberg, Theofil (1953). Sura socken : en historisk framställning. sid. 57
- ^ Lasse Olsson (2017-03-16) Första bilen tillverkades i Sura för 120 år sedan, Västerås Tidning, läst 2017-08-06
- ^ Olle Wilson, Den tidiga svenska bilhistorien Arkiverad 7 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine., www.ok.se, läst 2017-08-06
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ Hembygdsföreningens hemsida.
- ^ Stenhusets hemsida.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Surahammar.
|
|