Stridsgas
Stridsgas är gaser eller vätskor som kan användas i strid som ett vapen mot människor, växter eller i vissa fall materiel. Stridgas användes mycket i första världskriget, men har därefter inte använts lika omfattande. Stridsgas har dock använts under Abessinienkriget och Iran–Irak-kriget.
Stridsgas faller i kategorin ABC-stridsmedel (Atom, Biologiska och Kemiska stridsmedel) (kallas även NBC-stridsmedel, Nukleära, Biologiska och Kemiska stridsmedel) som alla enligt internationell lag är förbjudna att bruka. Sverige har liksom 184 andra stater tillträtt Konventionen om förbud mot kemiska vapen.
Giftgas
Exempel på giftgaser
Nervgas
Nervgas är ett samlingsnamn för stridsgaser som angriper centrala nervsystemet, snarare än att verka lungskadande, angripa hud och slemhinnor eller dylikt. Nervgaser är liksom stridsgaser i allmänhet inte gasformiga utan antingen fasta eller oljeliknande vätskor och därför måste de spridas i finfördelad form för att vara effektiva. Molekylstrukturen är en fosforsyra som bildat en ester med en alkohol. Acetylkolin utsöndras i utrymmet mellan nerv och muskel och bryts ner av enzymet acetylkolinesteras. Enzymet tar emot acetylkolinet i en fördjupning på sin yta. Nervgaser passar in i fördjupningen och pluggar igen den. Eftersom acetylkolin inte kan brytas ned leder detta till att muskeln inte kan slappna av. Döden orsakas därför av kramper i andningsmusklerna.
Det mest omfattande användandet av nervgas skedde under Iran–Irak-kriget då Irak använde stora mängder nervgas på slagfältet och även för att krossa kurdiska uppror under och efter kriget.
Skydd mot nervgaser
Skyddsutrustning (till exempel skyddsmask) som skyddar mot andra stridsgaser i vätskeform skyddar också mot nervgaser. För den som blivit utsatt för nervgas finns autoinjektorer med ämnen som motverkar effekterna, i det svenska försvaret atropin och en oxim. I förebyggande syfte används pyridostigmin och diazepam[1] som måste tas före ett eventuellt nervgasanfall och som ger skydd under en begränsad tid.
Exempel på nervgaser
Se även
Källor
- ^ http://www.faktasamlingcbrn.foi.se/filer/a_sidor/8/11.html#profylax Arkiverad 25 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.