Naturvårdsverket
Vapen för Naturvårdsverket tolkat efter dess blasonering.
Departement	Klimat- och näringslivsdepartementet
Ansvarigt statsråd	Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister
Organisationstyp	Statlig förvaltningsmyndighet
Kommun	Stockholm
Län	Stockholm
Organisationsnr	202100-1975
Inrättad	1967
Myndighetschef	Björn Risinger, generaldirektör
Instruktion	SFS 2012:989 (lagen.nu)
Webbplats	www.naturvardsverket.se
Övrigt	bibliotek

Naturvårdsverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet på miljöområdet och ska vara pådrivande och samlande i miljöarbetet. Verkets arbete ska syfta till att främja en hållbar utveckling med utgångspunkt i den ekologiska dimensionen. De miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och strategierna för att nå målen ska vara vägledande i arbetet.^[1]

Myndigheten är från 1 oktober 2022 beredskapsmyndighet och ingår i beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten.^[2]

Naturvårdsverket bildades 1967 under namnet Statens naturvårdsverk och fick sitt nuvarande namn 1999. Myndigheten sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet och dess huvuduppgifter är att:

• vägleda andra centrala, regionala och lokala myndigheter i miljö- och tillsynsfrågor
• driva mål och ärenden i domstolar och följa hur miljöbalken utvecklas
• föreslå ändringar i lagstiftningen och andra miljöpolitiska styrmedel
• övervaka och rapportera om tillståndet i miljön
• initiera forskning och tillhandahålla kunskap
• fördela medel för skötsel av skyddade områden, kommunernas klimatinvesteringsprogram och efterbehandling och återställning av förorenad mark
• skydda mark
• svara för frågor om jakt och vilt
• svara för avfallsfrågor

Naturvårdsverket har totalt 750 anställda^[3] och leds av en generaldirektör som utses av regeringen. Naturvårdsverket har kontor i Stockholm och i Östersund.

Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) innehåller myndighetens bindande föreskrifter.

Naturvårdsverket har ett bibliotek med svensk och internationell miljöinformation som är stängt för allmänheten.

Sedan 2002 hanterar Naturvårdsverket jaktkortsregistret och jägarexamensregistret, nu med samlingsnamnet "Jägarregistret". All information registerförs enligt PUL och gällande dataskyddsregler. Syftet med registret är att hantera inbetalningar av viltvårdsavgiften, det statliga jaktkortet^[4], samt att föra register över samtliga avlagda delprov i jägarexamen.^[5]

I Jägarregistret ingår också registreringar för licensjakt på vissa rovdjur (varg, lodjur och järv).

I oktober 2022 skrev Jägarförbundet att Naturvårdsverket hade drabbats av en hackerattack men att omfattningen av den var okänd.^[6][7] Inget pekar på att personuppgifter och adresser till landets alla jägare, 300 000 potentiella vapenägare, har läckt.^{[8][9][Uppdatering behövs]}

Rovbase, som Naturvårdsverket äger tillsammans med norska Miljødirektoratet, innehåller sekretessbelagda personuppgifter på cirka 10 000 jägare som skjutit stora rovdjur vid skydds- och licensjakt.^[10]

I oktober 2019 rapporterade Svensk Jakt att en utomstående person hade fått tillgång till bland annat för- och efternamn på jaktledare och skyttar vid jakt på rovdjur. Länsstyrelsen ifrågasatte Naturvårdsverkets agerande och brist på handling gällande intrånget i databasen och hänvisade till att det föreligger risk för hot och trakasserier mot rovdjursjägare. I ett brev till Naturvårdsverket frågade Länsstyrelsen varför verket inte hade rapporterat incidenten till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).^[10][a]

I början av 2000–talet delade Naturvårdsverket ut priset Årets miljöfoto. Tävlingen riktade sig till personer under 25 år som skildrar en angelägen miljöfråga i bild.^[11]

En kommitté bestående av representanter från Naturvårdsverket, Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Svenska fotografers förbund och media utsåg vinnaren. Vinnaren fick en prissumma om 10 000 kronor.^[11]

Naturvårdsverket utser sedan 1990 "Årets naturfotograf".

• Föreskrifter och allmänna råd – Naturvårdsverkets författningssamling med sökfunktion och förvalda ämneslistor.