Eisspeedway

Solbränna

Solbad på Mallorca.

Solbränna är en pigmentförändring i huden som uppstår när den utsätts för ultraviolett strålning som finns exempelvis i solljus och ljuset från UV-lampor i ett solarium. Efter en solbränna bildar huden pigment som absorberar mer av UV-strålningen och skyddar huden. Den innebär också att en mindre andel av ljuset når långt in i huden, vilket minskar risken för farliga strålningsskador. Det gör också att huden mörknar. En kraftig dos UV-strålning kan leda till erytem och solskador.

Genom historien har synen på solbrändhet växlat. Fram till omkring 1900 undvek man i västerlandet om möjligt att bli solbränd. Men från tidigt 1900-tal kom solbränna att förknippas med hälsa och solbad blev från 1920-talet ett mode. Från tidigt 2000-tal har detta mode avtagit något och stor uppmärksamhet har i stället riktats mot riskerna med solljus och solbrännans negativa effekter och skadeverkningar som hudcancer. Man kan skydda sig mot solens skadliga strålning genom att använda heltäckande kläder och solhatt eller förlänga vistelsetiden i solen med hjälp av solskyddsmedel.

Terminologi

I svenska språket skiljer man sällan, till skillnad från exempelvis engelskan, mellan en mildare solbränna som inte åtföljs av obehag, och en kraftig solbränna med hudrodnad, obehag, blåsbildning och liknande.

Förr förekom i svenskan ordet solbryna, som i Svenska Akademiens Ordbok förklaras som att ”sola sig”. Där omnämns även orden solbrynt eller solbrynthet, där solbrynt avser solbränd i förbindelse med "hälsa och dylikt"[1] Även ordet solhärdning har förekommit. Effekten av en varsam exponering från ultraviolett strålning, som inte ger upphov till solbränna i medicinsk mening kallas numera ibland solbrunhet.[2][3]

Att befinna sig i solen för att njuta av dess värme och för att just bli solbrun brukar kallas solbad.

I medicinsk terminologi används ibland ordet solskada för att beskriva en kraftig solbränna som skadat huden. I den etablerade medicinska terminologin enligt WHO ICD-10 betecknas tillståndet "L55 Sunburn". På svenska Solbränna (lat. combustio solaris).[4] Den delas, liksom andra slag av brännskador, in i tre grader: L55.0 Första gradens solbränna, L55.1 Andra gradens solbränna och L55.2 Tredje gradens solbränna. Solbränna har likheter med mindre brännskador och andra strålningsskador.[5]

Solljusets UV-strålning

Flagnad hud till följd av för kraftig solbränna som orsakat en solskada.

Livet på jorden är anpassat till den solstrålningsintensitet som når jordens yta och till stor del reduceras av stratosfärens ozonskikt. Inom biologi och strålskydd talar man om tre våglängdsområden, UVA (315–400 nm)[6], UVB (280–315 nm) och UVC (100-280 nm).[7]

UVA-strålning absorberas nästan inte alls av atmosfärens ozonskikt och har liknande biologiska verkningar som synligt ljus. UVB absorberas delvis av atmosfären, och dess intensitet är starkt beroende av stratosfärens ozonskikt. Höga doser av UVB ger skadliga verkningar på levande varelser. UVC ‒ som är mycket energirik och därmed farlig ‒ absorberas nästan helt av atmosfären.[7]

UVA-strålningen är mer jämnt förekommande under dagen och under året än UVB. Huvuddelen av UVA-strålningen blockeras inte av atmosfärens ozonlager. UVA blockeras mindre än UVB av solskyddsmedel, men stoppas av kläder. UVA skapar inte direkt DNA-skador, men gör det indirekt genom att producera reaktiva syreföreningar. UVA skapar en “kosmetisk solbränna” utan ökad mängd skyddande melanin.[källa behövs]

UVB triggar CPD-DNA-skador, det vill säga direkta DNA-skador, vilket inducerar och ökar melaninproduktionen.[8] UVB skapar mer solbränna än UVA som ett resultat av hög exponering.[källa behövs] Mekanismen för solbränna och ökad melanogenes är identisk.[9] Båda orsakas av ”direct DNA damage”. UVB triggar även produktionen av D-vitamin i mänsklig hud.

UVB-strålning reduceras av solskyddsmedel i enlighet med dess SPF. Det finns indikationer för att UVB ökar risken för Melanocytic nevus och vissa typer av hudcancer.[källa behövs] UVB anses även orsaka åldrande av huden, men i mindre grad och långsammare än UVA.[källa behövs] UVB stimulerar även produktion av nytt melanin, vilket leder till ökad pigmentering inom några dagar.[10]

Biologi

Solbad, Zipolite Beach, Mexico 2009
Olika längd på exempelvis ärmar kan efter klädbyte exponera tan lines och ge upphov till besvärlig solbränna på oskyddad hud.

Det är främst solljusets UV-strålning som ger solbränna. Människans hud är evolutionärt anpassad för att skydda sig från ultraviolett strålning som finns i solljus och vid exponering produceras melanin och vitamin D. Snabb och hög exponering av UV-ljus, speciellt hos personer med ljus hy, kan ge ökad risk för olika sjukdomar, exempelvis hudcancer,[11] reducerad funktion hos immunsystemet och påskynda hudens åldrande[12]. Att vissa personer mer problemfritt och snabbt blir solbrända, medan andra får besvär förklaras delvis av olika hudtyper, som kan vara både individuellt och genetiskt betingat.

Melanin är ett naturligt pigment som produceras av celler kallade melanocyter vid en process kallad melanogenes. Melanocyter producerar två typer av pigment: feomelanin (röd) och eumelanin (mörkt brun). Melanin skyddar kroppen från att absorbera UV-strålning.

Stor exponering för UV-strålning orsakar solskador vilket innebär både direkt och indirekt DNA-skador i huden. Kroppen svarar med att identifiera och reparera dessa skador vilket ger framtida skydd av huden genom att huden då triggas att bilda mer melanin i hudcellerna.[källa behövs]

Genom produktion av melanin mörknar huden. Processen triggas av både naturligt solljus och artificiell UV-strålning, i våglängderna UVA, UVB eller kombinationer. Intensiteten anges numera som UV Index.[13][14]

När huden utsätts för solens UVB-strålning bildar den efter hand ett pigment - melanin - som skyddar mot främst UVB-strålning. UVA-strålning framkallar inte solbränna, men når djupare ner i huden och kan bryta ner bindvävsprotein, kollagen, vilket påskyndar hudens åldrande. Två olika mekanismer påverkar produktion av melanin vid UV-exponering. Inledningsvis ger UVA-strålningen en oxidativ stress, vilket snabbt leder till mörknande melanin. Det kan också frigöra melanin från melanocyterna, men UVA ökar inte mängden melanin. Solbränna genom exponering av UVA leder därför inte till ökat skydd mot solskador.[15]

Den andra processen, primärt triggad av UVB, ger en ökad produktion av melanin (melanogenes),[16] som är kroppens reaktion mot UV-strålningens DNA-skador.[8] Melanogenes leder till fördröjd solbränna, som typiskt blir synlig två eller tre dagar efter exponering.[16]

Den solbränna som skapas av ökad melanogenes varar typiskt några veckor eller månader, mycket längre än den solbränna som skapas av oxidation av tidigare melanin, och är alltså ett verkande skydd mot strålskador och solbränna från UV-strålning, och inte bara kosmetisk.[källa behövs]

Detta motsvarar överslagsmässigt solskyddsfaktor (SPF) 3, det vill säga att den solbrända huden klarar tre gånger högre strålning än blek hud.[17]

För att få äkta melanogenessolbränna genom UV-strålning måste huden först utsättas för viss direkt DNA-skada. Detta kräver UVB-exponering (som finns i naturligt solljus och i de solarier som kan producera UVB).[källa behövs]

Utöver pigmenteringsförändringar och skydd mot UV-strålning kan solbad även ge känslor av välbefinnande. Vissa fall av tanorexia har rapporterats i den medicinska forskningen, och även om mekanismerna ännu är okända, antyder preliminära resultat att solbad frigör endorfiner som ger känslor av lycka.[18]

Hos människan och flera djurarter ombildas kolesterol i huden till vitamin D3 då det utsätts för UV-strålning.[källa behövs]

Hudtyper

Den individuella hudtypen varierar från mörkbrun till nästan färglös pigmentering, som framstår som vit. År 1975 presenterade dermatologen Thomas B. Fitzpatrick en skala, ”the Fitzpatrick scale”, som beskriver det vanliga effekten vid exponering för solstrålning för olika hudtyper enligt följande:[19][20]

Typ Också kallad Solbränd Solvanor von Luschans skala
I Very light or pale Often Occasionally 1–5
II Light or light-skinned Usually Sometimes 6–10
III Light intermediate Rarely Usually 11–15
IV Dark intermediate Rarely Often 16–21
V Dark or "brown" type No Sometimes darkens 22–28
VI Very dark or "black" type No Naturally black-brown skin 29–36

Hälsoaspekter

Behandling av rakitis med solarium år 1925.

Solens strålning är en förutsättning för livet på jorden och har flera positiva hälsoeffekter, såväl som skadliga hälsoeffekter. En studie indikerar att solbad kan minska risken för både diabetes och blodpropp i benen.[21]

Begränsad tillgång till solljus, exempelvis i områden där solen skiner färre timmar på dygnet, kan ge brist på D-vitamin, vilket i sin tur kan ge upphov till sjukdomar som benskörhet, men även cancer, MS och olika infektionssjukdomar.[21]

Vanliga och välkända risker med överexponering för solljus är solbränna och hudcancer,[22] ger åldring av huden och snabbare rynkor,[23] muterar DNA,[24] och påverkar immunsystemet.[25] samtidigt är produktion av vitamin D essentiell för människors hälsa. Varsam exponering för solljus skapar positiva effekter som D-vitamin och andra möjliga fördelar som fortfarande studeras.[26]

Råd för säker solning

Spädbarn under sex månader skall helt undvika att vistas i solen.[27] Spädbarn över sex månaders ålder kan vistas kortare stunder i solen under förutsättning att barnet bär skyddande kläder och solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor (30–50).[27]

Äldre barn skyddas genom att vara i skuggan och bör bära kläder med långa ärmar och ben samt solhatt.[27] Solskyddsmedel rekommenderas som ett komplement där kläderna inte täcker.[27] Om solskyddsmedel används är det viktigt att regelbundet smörja in barnet, även vid användning av vattenfast solskyddsmedel.[27]

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ger kort sammanfattat följande råd:[28]

  • Skydda huden i första hand med kläder, hatt och solglasögon.
  • Ta en paus i skuggan från solandet mitt på dagen klockan 11-15.
  • Komplettera med solskyddsmedel där kläder inte skyddar.
  • Om du blir solbränd och bränner dig, vila helt från solen tills huden läkt.
  • Vara försiktig på öppna platser. Fri horisont ger starkare UV-strålning.

I tidskriften Doktorn ger hudläkaren Harry Beitner, tidigare överläkare och verksamhetschef för hudkliniken på Karolinska sjukhuset och docent vid Karolinska institutet, kort sammanfattat följande råd:[29]

  • Solljuset är visserligen nyttigare än vad man tidigare trott – men undvik överdosering!
  • Det bruna pigmentet är en ljusskyddande barriär.
  • Bygg upp en gyllenbrun färg som är ett naturligt solskydd.
  • Det tar 48 timmar att laga en DNA-skada. Vila från solen något dygn efter solning.
  • Bygg upp det naturliga solskyddet (gyllenbrun färg) ett steg i taget: 20- 30 minuter i solen första soldagen (mindre för ljushyllta och solkänsliga på sydliga breddgrader). Om huden inte blir röd öka med 10-15 minuter per dag.
  • Undvik direkt solstrålning mitt på dagen.
  • Var inte i direkt solljus mer än 2 timmar per dag, även med gyllenbrun färg.
  • Överskatta inte din huds tålighet
  • Låt helst små barn vara i skuggan (under parasoll, badlakan, träd etcetera)
  • Barn under ett år ska helst inte utsättas för direkt solstrålning, äldre barn högst en halvtimme.
  • Använd solskyddsmedel på rätt sätt - kläder är bästa solskyddet, med solkrämer som komplement.
  • På sikt påskyndar flitigt solande hudens åldrande – en soldyrkande tonåring blir rynkig 30-åring!

Solbad

Huvudartikel: Solbad

Solbadandet popularitet och solbränd hud har varit moderiktigt i omgångar. I USA och Västeuropa, före 1920-talet associerades solbränna med lägre samhällsklasser som blev solbrända genom att de arbetade ute. Kvinnor ansträngde sig för att behålla en blek hy som ett tecken på sin övre klasstillhörighet.[30]

Kvinnors klädsel var förr utformad för att skydda mot solbränna med långa ärmar, stora hattar, scarves och parasoller som skyddade huvud och hals. Man använde även vitt bly- och arsenikpigment som kosmetika för att få vit hy.[31] Ljus hy var modernt fram till slutet av den viktorianska eran.

I början på 1900-talet kom dock hälsofördelar med solljus att uppmärksammas.[32] År 1903 fick Niels Finsen Nobelpriset i medicine för “Finsen Light Therapy”.[33] Solljus var ett verksamt medel mot sjukdomar som lupus vulgaris och rakitis. Vitamin D-brist blev identifierad som orsak till rakitis, och solstrålning alstrade D-vitamin hos den sjuke. Därför anade man att solstrålning även kunde vara ett medel mot andra sjukdomar och en väg till hälsa. År 1910 genomfördes en vetenskaplig expedition till Teneriffa för att undersöka hälsoeffekter av "heliotherapy",[34]

Omkring 1913 blev solbad en eftertraktad aktivitet för dem som hade råd.[35]

Kort därefter, på 1920-talet, blev modedesignern Coco Chanel av misstag solbränd under ett besök på franska Rivieran. När hon kom hem, med solbränd hud, skapade hon ett mode. Många ville likna henne och intresset för solbad ökade. Samtidigt idoliserades Josephine Bakers mörka hud. Dessa två kvinnor har beskrivits som betydelsefulla för hur synen på solbränd hud kom att förändras på 1920-talet. Solbränna blev fashionabelt, hälsosamt och ett tecken på lyx.[36][37][38]

Det fanns en övertro på solens hälsoeffekter och en omedvetenhet om riskerna med överexponering. I en handbok för hemmen, utgiven av Svenska Röda Korset 1926, framhölls i avsnittet "Bad" att:

Solbelysning av kroppens yta har visat sig särskilt välgörande vid tuberkulösa åkommor i bensystemet, i körtlar och ledgångar och utövar helt säkert en allmänt uppiggande inverkan på organismen. Man kan därför med fördel förena friluftsbadet med ett solbad, men man bör komma ihåg, att det är av största vikt att långsamt och försiktigt vänja kroppen vid solstrålningen. Oförsiktighet härutinnanan kan vålla stark retning i huden med klåda, blåsbildning och avfjällning. När huden börjar bliva brun, tål den ständigt mera och mera sol,utan att sådana retningstillstånd uppträda.[39]

Jean Patou lanserade den första sololjan, "Huile de Chaldee", år 1927.[40]

Omkring 1930 blev solterapi den mest populära ordinerade kuren för de flesta sjukdomar, från vanlig trötthet till TBC. På 1940-talet började reklam förekomma i damtidningar som uppmuntrade solbad. Samtidigt blev baddräkterna mindre – och den solbelysta huden större – med bikinin från 1946 och topless på 1980-talet.

Från 1950-talet utnyttjades krämer för att uppnå något som liknade solbränna.[41], exempelvis Coppertone, 1953.[42] I slutet av 1950-talet började metall reflektorer användas för att öka solbrännan.

År 1962 kom solskyddskrämer med solskyddsfaktor (SPF) 3. År 1978 fanns både solskydd med SPF 15 och solarium.[43][44]

I vissa kretsar anses tydliga skillnader av solbränd och icke-solbränd hud, så kallade tan lines, som oestetiska varför dessa eftersträvar att bli solbrända över hela kroppen. Kvinnor viker undan bikinibanden när man solar ryggen, och under perioder har man solat topless eller naken.

Tan lines är inte bara ett estetiskt problem. De utgör en uppenbar risk för skadlig solbränna när man byter mellan exempelvis från en t-skirt med något längre ärm till en med något kortare, eller när man byter från shorts till badkläder. De vita ytorna, helt utan skyddande melanin, kan bli starkt solbrända på kort tid.

1969 kom så kallade “tan-through swimwear”, det vill säga textilier som är perforerade med mikrohål som släpper igenom solljus. De släpper igenom omkring en tredjedel av UV-strålningen (SPF 3).[45][46][47]

Se även

Referenser

  1. ^ SAOB
  2. ^ Vetenskap & hälsa, När solens strålar träffar huden 2017-11-07.
  3. ^ SVT Nyheter: Ny rapport: Färre svenskar vill bli solbruna, 10 dec 2018.
  4. ^ Socialstyrelsen ICD-10 Solbränna
  5. ^ ”Internetmedicin, Brännskador, mindre”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210510143601/https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/kirurgi/brannskador-mindre/. Läst 8 maj 2021. 
  6. ^ ”ISO 21348 Definitions of Solar Irradiance Spectral Categories”. ISO 21348 Definitions of Solar Irradiance Spectral Categories. Arkiverad från originalet den 29 October 2013. https://web.archive.org/web/20131029233428/http://www.spacewx.com/pdf/SET_21348_2004.pdf.  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029233428/http://www.spacewx.com/pdf/SET_21348_2004.pdf. Läst 30 augusti 2018. 
  7. ^ [a b] NE
  8. ^ [a b] Nita Agar; Antony R. Young (2005). ”Review: Melanogenesis: a photoprotective response to DNA damage?”. Mutation Research/Fundamental and Molecular Mechanisms of Mutagenesis 571 (1–2): sid. 121–132. doi:10.1016/j.mrfmmm.2004.11.016. PMID 15748643. 
  9. ^ John A. Parrish; Kurt F. Jaenicke; R. Rox Anderson (1982). ”Erythema And Melanogenesis Action Spectra Of Normal Human Skin”. Photochemistry and Photobiology 36 (2): sid. 187–191. doi:10.1111/j.1751-1097.1982.tb04362.x. PMID 7122713. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1751-1097.1982.tb04362.x. 
  10. ^ ”The known health effects of UV”. The known health effects of UV. WHO. 1 December 2010. Arkiverad från originalet den 4 August 2012. https://web.archive.org/web/20120804233126/http://www.who.int/uv/faq/uvhealtfac/en/index.html. Läst 1 augusti 2012. 
  11. ^ ”Ultraviolet (UV) Radiation”. Ultraviolet (UV) Radiation. Arkiverad från originalet den 6 September 2015. https://web.archive.org/web/20150906082226/http://www.cancer.org/cancer/cancercauses/radiationexposureandcancer/uvradiation/index. Läst 27 augusti 2015.  Arkiverad 6 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ 2018 Canadian Dermatology Association: photoaging
  13. ^ ”SMHI Prognos för UV Index.”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180829174746/https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/uv-index-idag. Läst 30 augusti 2018. 
  14. ^ SSM UV Index.
  15. ^ Miyamura Y, Coelho SG, Schlenz K, et al. (February 2011). ”The deceptive nature of UVA tanning versus the modest protective effects of UVB tanning on human skin”. Pigment Cell 24: sid. 136–147. doi:10.1111/j.1755-148X.2010.00764.x. PMID 20979596. 
  16. ^ [a b] Amy Thorlin (5 February 2006). ”The Tanning Process”. The Tanning Process. Lookingfit.com. Arkiverad från originalet den 22 July 2009. https://web.archive.org/web/20090722080405/http://www.lookingfit.com/articles/indoor_tanning/729_621feat2.html. Läst 15 april 2015. 
  17. ^ ”The Surgeon General's Call to Action to Prevent Skin Cancer”. The Surgeon General's Call to Action to Prevent Skin Cancer. U.S. Department of Health and Human Services. 2014. 20. Arkiverad från originalet den 26 November 2014. https://web.archive.org/web/20141126233100/http://www.surgeongeneral.gov/library/calls/prevent-skin-cancer/call-to-action-prevent-skin-cancer.pdf. ”A UVB-induced tan provides minimal sun protection, equivalent to an SPF of about 3.” 
  18. ^ Tejeda Hugo A.; Bonci Antonello (2014). ”Shedding "UV" Light on Endogenous Opioid Dependence”. Cell 157 (7): sid. 1500–1501. doi:10.1016/j.cell.2014.06.009. PMID 24949960. 
  19. ^ Fitzpatrick TB: Soleil et peau (Sun and skin). Journal de Médecine Esthétique 1975; 2:33-34
  20. ^ Weller, R; J Hunter; J Savin; M Dahl (2008). Clinical Dermatology (4th). Malden, Massachusetts, USA: Blackwell Publishing. Sid. 268. ISBN 978-1-4051-4663-0. 
  21. ^ [a b] Aktuellt om vetenskap och hälsa: Solen, Sjukdom och hälsa, 2011.
  22. ^ ”Reviewed Substances”. ntp.niehs.nih.gov. Arkiverad från originalet den 16 December 2016. https://web.archive.org/web/20161216144524/http://ntp.niehs.nih.gov/pubhealth/roc/listings/index.html#U. 
  23. ^ ”Pathophysiology of premature skin aging induced by ultraviolet light”. N. Engl. J. Med. 337 (20): sid. 1419–28. November 1997. doi:10.1056/NEJM199711133372003. PMID 9358139. http://www.nejm.org/doi/abs/10.1056/NEJM199711133372003. 
  24. ^ ”UV-induced DNA damage and repair: a review”. Photochem. Photobiol. Sci. 1 (4): sid. 225–36. April 2002. doi:10.1039/B201230H. PMID 12661961. http://pubs.rsc.org/en/Content/ArticleHTML/2002/PP/B201230H. 
  25. ^ Baadsgaard O (January 1991). ”In vivo ultraviolet irradiation of human skin results in profound perturbation of the immune system. Relevance to ultraviolet-induced skin cancer” (PDF). Arch Dermatol 127 (1): sid. 99–109. doi:10.1001/archderm.1991.01680010109019. PMID 1824747. Arkiverad från originalet den 8 March 2012. https://web.archive.org/web/20120308155109/http://archderm.ama-assn.org/cgi/reprint/127/1/99.pdf. 
  26. ^ Baggerly, Carole A.; Cuomo, Raphael E.; French, Christine B.; Garland, Cedric F.; Gorham, Edward D.; Grant, William B.; Heaney, Robert P.; Holick, Michael F.; et al. (22 June 2015). ”Sunlight and Vitamin D: Necessary for Public Health”. Journal of the American College of Nutrition 34 (4): sid. 359–365. doi:10.1080/07315724.2015.1039866. PMID 26098394. 
  27. ^ [a b c d e] Bad och sol Arkiverad 2 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.. Vårdguiden. Läst: 21 juli 2011.
  28. ^ SSM Sol och solarier: Råd och rekommendationer
  29. ^ ”Doktorn: Så solar du säkert”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180826112050/http://www.doktorn.com/artikel/s%C3%A5-solar-du-s%C3%A4kert. Läst 30 augusti 2018. 
  30. ^ Singer, Merrill; Hans Baer (28 July 2008). Killer Commodities: Public Health and the Corporate Production of Harm. AltaMira Press. Sid. 151. ISBN 0-7591-0979-6. https://books.google.com/books?id=64xpa-rhHLgC. Läst 11 september 2009. ”"pallid skin became a marker of upper-class status". Tanned skin was considered lower class.” 
  31. ^ Agredano, YZ; Chan, JL; Kimball, RC; Kimball, AB (February 2006). ”Accessibility to air travel correlates strongly with increasing melanoma incidence”. Melanoma Research 16 (1): sid. 77–81. doi:10.1097/01.cmr.0000195696.50390.23. PMID 16432460. Arkiverad från originalet den 15 May 2011. https://web.archive.org/web/20110515033358/http://journals.lww.com/melanomaresearch/pages/articleviewer.aspx?year=2006&issue=02000&article=00012&type=abstract. 
  32. ^ The Times. 25 August 1900. sid. 1: An advertisement for a 'German Bath In Scotland' offers 'For Health and Pleasure...Pure Air and Sun Baths...'. 
  33. ^ ”All Nobel Laureates in Physiology or Medicine”. All Nobel Laureates in Physiology or Medicine. Nobel Media. Arkiverad från originalet den 12 May 2015. https://web.archive.org/web/20150512170314/http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/. Läst 29 april 2015. 
  34. ^ The Times. 12 March 1910. sid. 12. 
  35. ^ The Times. 4 September 1913. sid. 6. :Describing a visit by the Prince of Wales to the pretty town of Sigmaringen the reporter says: ‘The Castle possesses many delightful terraces which could be adapted for sunbathing.’
  36. ^ Hanson, Peter G. (22 June 2009). ”About Face”. The Effects of Aging, Health and Stress on Your Face. FaceMaster. Arkiverad från originalet den 23 April 2012. https://web.archive.org/web/20120423171546/http://facemaster.com/Blog/default.aspx.  Arkiverad 23 april 2012 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 23 april 2012. https://web.archive.org/web/20120423171546/http://facemaster.com/Blog/default.aspx. Läst 30 augusti 2018. 
  37. ^ ”Sun and Clouds: The Sun in History”. Magic Bullets - Chemistry vs. Cancer. The Chemical Heritage Foundation. 2001. Arkiverad från originalet den 20 June 2010. https://web.archive.org/web/20100620043349/http://chemheritage.org/EducationalServices/pharm/chemo/readings/tsih.htm. ”By the 1920s, the therapeutic effect of the sun was widely promoted, and two well-publicized French personalities gave "tanning" a fashion boost. Coco Chanel, of designer fame, returned to Paris after a cruise on the Duke of Westminster's yacht with a tan that became all the rage. And the natural caramel skin color of singer Josephine Baker made women all over the world try to emulate her skin tone.”  Arkiverad 20 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 20 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100620043349/http://www.chemheritage.org/EducationalServices/pharm/chemo/readings/tsih.htm. Läst 30 augusti 2018. 
  38. ^ Koskoff, Sharon (28 May 2007). Art Deco of the Palm Beaches. Arcadia Publishing. Sid. 2. ISBN 0-7385-4415-9. https://books.google.com/books?id=RHdeo6uvlfYC&pg=PA2. Läst 11 september 2009. ”In 1920s France, the caramel-skinned entertainer Josephine Baker became a Parisian idol. Concurrently, fashion designer Coco Chanel was "bronzed" while cruising on a yacht. A winter tan became a symbol of the leisure class and showed you could afford to travel to exotic climates.” 
  39. ^ [Handbok i Hälso- och sjukvård, utarb. för Svenska Röda Korset av Livmedikus Gottfrid Rystedt, Vårt Hems förlag, 1926, s 22.]
  40. ^ Steele, Valerie, red (2010). The Berg Companion to Fashion. Berg. Sid. 554. ISBN 1847885632. https://books.google.com/books?id=0_3qzO6NTqcC. 
  41. ^ ”NTP: Report on Carcinogens (RoC)”. NTP: Report on Carcinogens (RoC). Ntp.niehs.nih.gov. 13 February 2009. Arkiverad från originalet den 12 June 2011. https://web.archive.org/web/20110612024850/http://ntp.niehs.nih.gov/index.cfm?objectid=72016262-BDB7-CEBA-FA60E922B18C2540. Läst 29 juli 2009. 
  42. ^ ”Sunscreen Lotion, Spray & Sun Care Products - Coppertone® - Coppertone®”. www.coppertone.com. Arkiverad från originalet den 26 October 2016. https://web.archive.org/web/20161026123657/https://www.coppertone.com/home/. Läst 1 maj 2018. 
  43. ^ Wright, Dan (16 August 2007). ”Working The Tan”. The Daily News-Record (Harrisonburg, Virginia). Arkiverad från originalet den 2010-04-20. https://archive.is/20100420054906/http://www.dnronline.com/news_details.php?AID=11699&CHID=11. Läst 11 september 2009. ”The tanning industry has grown about 25 percent over the past six years, according to the Indoor Tanning Association. In the United States, about 25,000 free-standing tanning salons employ 160,000 people and generate more than $5 billion in annual revenue, the association said.” 
  44. ^ Clark, Patrick (5 October 2016). ”Twilight of the Tanning Salons”. Bloomberg News. Arkiverad från originalet den 10 October 2016. https://web.archive.org/web/20161010223137/https://www.bloomberg.com/features/2016-tanning-salon-industry/. Läst 9 oktober 2016. 
  45. ^ Taylor, Angela (17 October 1969). ”Tan-Through Fabric Lets Sun Shine In”. The New York Times: s. 55. Arkiverad från originalet den 12 October 2013. https://web.archive.org/web/20131012074616/http://select.nytimes.com/gst/abstract.html?res=F60B12F8385F127A93C5A8178BD95F4D8685F9. Läst 30 november 2014. 
  46. ^ ”Scorecard: No nudes is good news”. Sports Illustrated. 1 September 1969. Arkiverad från originalet den 12 October 2013. https://web.archive.org/web/20131012014005/http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1082764/3/. ”permits 40% of the sun's ultraviolet rays”  Arkiverad 12 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131012014005/http://sportsillustrated.cnn.com/vault/article/magazine/MAG1082764/3/. Läst 30 augusti 2018. 
  47. ^ ”Tan-tastic bikini that lets rays shine through”. Daily Express. 30 May 2009. http://www.express.co.uk/news/weird/104281/Tan-tastic-bikini-that-lets-rays-shine-through. Läst 17 september 2014. ”80 per cent of UV rays... a stretchy yarn described as 'a chicken wire mesh material'” 

Externa länkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Solbr%C3%A4nna