Robert Capa
Robert Capa | |
Född | Endre Ernő Friedmann 22 oktober 1913[1][2][3] Budapest[4][5] |
---|---|
Död | 25 maj 1954[4][1][2] (40 år) Thai Binh[5][6], Vietnam |
Begravd | Amawalk Hill Cemetery |
Andra namn | Robert Capa |
Medborgare i | Frankrike, Ungern och USA[7] |
Sysselsättning | Krigskorrespondent, journalist, författare, pressfotograf[8], fotograf[9][8][10], krigsfotograf[8], professionel fotograf |
Arbetsgivare | Life |
Partner | Gerda Taro[4] |
Föräldrar | Dezsö Friedmann[11] Júlia[11] |
Släktingar | Cornell Capa (syskon)[12] |
Utmärkelser | |
Frihetsmedaljen (1947) Croix de guerre des Théâtres d'opérations extérieurs (1954) Balázs Béla-priset (1976) International Photography Hall of Fame and Museum (1976) | |
Redigera Wikidata |
Robert Capa, ursprungligen Endre Ernő Friedmann, född 22 oktober 1913 i Budapest i Österrike-Ungern (nuvarande Ungern), död 25 maj 1954 i Thai Binh i Franska Indokina (nuvarande Vietnam), var en ungersk-amerikansk krigsfotograf. Capa bevakade och dokumenterade flera olika krig, som alla är historiska händelser; det spanska inbördeskriget, Japans invasion av Kina och stora delar av det andra världskriget.[13] Han är även känd för att 1947 ha varit med och grundat Magnum Photos tillsammans med Henri Cartier-Bresson, David Seymour och Georges Rodger. Capa var byråns president fram till sin död.[14]
Liv och karriär
Capa började fotografera 1930.[13] Till en början arbetade han åt Ullstein-Verlag och bildbyrån Dephot. Under 1936–37 tog han sig runt i Spanien och fotograferade vad det spanska inbördeskriget förde med sig för civilbefolkningen. Där skapade han sitt mest kända[15] verk, Loyalist Militiaman at the Moment of Death, och där avled också hans kollega och livskamrat, Gerda Taro, i en stridsvagnskrock år 1937.[16] För bilderna därifrån blev han 1938 kallad för "The Greatest War Photographer in the World" (ungefär "Världens bästa krigsfotograf") av brittiska Picture Post.[17] Under andra världskriget reste han med den amerikanska armén, och fotograferade åt Life, Illustrated och Collier's.[13] Han hade dock inledningsvis mycket svårt att få tillstånd att åka från USA till Europa för att arbeta som krigsfotograf på grund av att han var medborgare i Ungern, som var allierat med, och senare ockuperat av Nazityskland.[18] Några av hans mest kända bilder togs den 6 juni 1944, Dagen-D, då han landsattes vid Normandies kust, tillsammans med den andra vågen av amerikanska soldater.[17]
Efter en kort tids vila efter andra världskriget reste han - på uppdrag av tidningen Life Magazine - till Sydostasien där de franska trupperna hade slagits i åtta år i det första Indokina-kriget. Den 25 maj 1954 följde Capa med ett franskt regemente. Klockan 14:55 tog de sig igenom ett farligt område i djup skog. Capa trampade på en landmina som exploderade varefter han avled.[19]
Robert Capa var äldre bror till fotografen Cornell Capa. Han hade under ett par år ett hemligt förhållande med Ingrid Bergman som inleddes 1945 när de träffades i Paris.[20]
Utställningar
Hösten 2007 visade Nobelmuseet i Stockholm utställningen Robert Capa - bilder av krig och fred.
Litteratur
- Death in the Making, 1938.
- The Battle of Waterloo Road, 1941.
- Invasion!, 1944.
- A Russian Journal, by John Steinbeck and Robert Capa, Viking, New York, 1948.
- Report on Israel, by Irwin Shaw and Robert Capa, Simon & Schuster, New York, 1950.
- Capa, Robert; Lacouture Jean (1989) (på engelska). Robert Capa. Photofile. London: Thames and Hudson. Libris 4997123. ISBN 0-500-41066-6
- Capa, Robert; Cartier-Bresson Henri, Capa Cornell, Whelan Richard (1996) (på engelska). Robert Capa, photographs (1st ed). New York: Aperture. Libris 6279947. ISBN 0-89381-675-2
- Heart of Spain, 1999.
- Capa, Robert; Whelan Richard (2001) (på engelska). Robert Capa: the definitive collection. London: Phaidon. Libris 5502301. ISBN 0-7148-4067-X
- Blood and Champagne: The Life and Times of Robert Capa, 2002.
- Capa, Robert; Eklöf Margareta (2007). Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. Libris 10582129. ISBN 978-91-0-011660-6
Referenser
Noter
- ^ [a b] Robert Capa, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 226821.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Robert Capa, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B2230375.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xw5wwg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] L'Humanité, 27 mars 1999, läs online .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Stedelijk Museum-ID: 1411-robert-capa, läst: 8 september 2021.[källa från Wikidata]
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 226821.[källa från Wikidata]
- ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 956, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, www.magnumphotos.com .[källa från Wikidata]
- ^ Nederlands Fotomuseums webbsamling, läs online, läst: 20 januari 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 48373, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 7 augusti 2021, ULAN: 500063842, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Lacouture, Jean (1989) [1988]. ”Biography” (på engelska). Robert Capa. Photofile. Alexander, Stuart. London: Thames and Hudson Ltd. ISBN 9780500410660
- ^ Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022, s. 571 och 572 (foto).
- ^ Lundquist, Marie, SvD.se - Recension: Capa, Robert - Krigsfotografen. Från Nordafrika till Berlin.
- ^ ”Gerda Taro, LIFE magazine 16th August 1937”. Slightly out of focus. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090807004759/http://www.slightly-out-of-focus.com/gerda_taro.html. Läst 24 oktober 2009.
- ^ [a b] ”Robert Capa - fotograf med livet som insats”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/robert-capa-fotograferade-invasionen-robert-capa-fotograf-med-livet-som-insats. Läst 24 oktober 2009.
- ^ Capa, Robert; Richard Welan, Cornell Capa (2007). Krigsfotografen:från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. ISBN 978-91-0-011660-6
- ^ Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022, s. 571.
- ^ Samuel Williamson (21 oktober 2023). ”The Real-Life Love Affair That Inspired 'Rear Window'” (på engelska). Collider. https://collider.com/rear-window-ingrid-bergman-robert-capa-affair/. Läst 6 oktober 2024.
Webbkällor
- Avsnittet Litteratur kommer ifrån engelska wikipedia.
- ”Robert Capa - fotograf med livet som insats”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/robert-capa-fotograferade-invasionen-robert-capa-fotograf-med-livet-som-insats. Läst 24 oktober 2009.
- Lundquist, Marie, SvD.se - Recension: Capa, Robert - Krigsfotografen. Från Nordafrika till Berlin.
- ”Gerda Taro, LIFE magazine 16th August 1937”. Slightly out of focus. http://www.slightly-out-of-focus.com/gerda_taro.html. Läst 24 oktober 2009.
Källor
- Capa, Robert; Eklöf Margareta (2007). Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. Libris 10582129. ISBN 978-91-0-011660-6
- Capa, Robert; Lacouture Jean (1989) (på engelska). Robert Capa. Photofile. London: Thames and Hudson. Libris 4997123. ISBN 0-500-41066-6
- Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022, s.571 och 572 (foto).
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Robert Capa.
- Wikiquote har citat av eller om Robert Capa.(engelska)
|