Eisspeedway

Sacris solemniis

Latinsk originaltext Svensk översättning
Sacris solemniis
iuncta sint gaudia,
et ex praecordiis
sonent praeconia;
recedant vetera,
nova sint omnia,
corda, voces, et opera.
Noctis recolitur
cena novissima,
qua Christus creditur
agnum et azyma
dedisse fratribus,
iuxta legitima
priscis indulta patribus.
Post agnum typicum,
expletis epulis,
Corpus Dominicum
datum discipulis,
sic totum omnibus,
quod totum singulis,
eius fatemur manibus.
Dedit fragilibus
corporis ferculum,
dedit et tristibus
sanguinis poculum,
dicens: Accipite
quod trado vasculum;
omnes ex eo bibite.
Sic sacrificium
istud instituit,
cuius officium
committi voluit
solis presbyteris,
quibus sic congruit,
ut sumant, et dent ceteris.
Panis angelicus
fit panis hominum;
dat panis caelicus
figuris terminum;
O res mirabilis:
manducat Dominum
pauper, servus et humilis.
Te, trina Deitas
unaque, poscimus:
sic nos tu visita,
sicut te colimus;
per tuas semitas
duc nos quo tendimus,
ad lucem quam inhabitas.
Med heliga högtider
skall glädje förenas
och ur mellangärden
skall häroldsstämmor ljuda.
Det gamla skall träda tillbaka,
de skall alla bli nya:
hjärtan, röster och verk.
Den återupplivas, nattens
sista måltid,
i vilken Kristus – tros det –
lamm och ojäst bröd
ska ha gett till bröderna
enligt lagar
unnade av uråldriga fäder.
Efter det typologiska lammet,
och fullbordad måltid
blev Herrens kropp
given till lärjungarna
(lika hel till alla
som hel till var och en)
av hans händer, som det oss berättas
Han gav åt de bräckliga
kroppens maträtt
och gav åt bedrövade
blodets kalk,
sägande: “Tag emot
kärlet jag överlämnar.
Drick alla av det”.
Sålunda, detta
sakrament instiftade han
vars tjänst
han ville skulle förbindas
de enda präster
som han så samlar
för att emotta och ge åt övriga.
Änglars bröd
blir mänskors bröd,
himmelskt bröd ger
figurens* fullbordan.
O, märkliga sak:
Han äter Herren,
den fattige och ödmjuke tjänaren.
Dig, trefaldiga gudom
och ene, ber vi
att du så besöker oss
som vi vördar dig.
På dina stigar
led oss, där vi styr kosan
mot ljuset du bor i.

Sacris solemniis (ungefär "välsignade högtid") är en romersk-katolsk hymn för ottesång till Corpus Christi och votivmässor, tillägnad nattvarden, författad av Thomas av Aquino (1225-1274).

Den sjätte strofen uppsätts ofta utbruten, och sången uppkallas då efter den första textraden, Panis angelicus (svenska: "änglars bröd"). Sacris solemniis finns med i flera breviarier.

Thomas av Aquino skrev texten på begäran av påve Urban IV, vilken lät instifta Corpus Christi 1264.

Text

Hymnen utgörs av sju strofer, vilka till innehållet är en lovsång till Jesu närvaro i eukaristin. Stroferna har ursprungligen fyra verser, men då framkommer inte komplexiteten i rimmet. För att betona rimmet brukar den uppställas med sju verser per strof, dock rimmar den också skriven med fyra verser. Formmässigt är Sacris solemniis skriven i klassisk romersk stil med spondéer och blir i den tolkningen sexfotad (men trefotad tolkad som trokéisk) om den skrivs i sju verser i stället för fyra, med en avslutande åttafotad sjunde vers.

Doxologiskt anspelar texten på Daniels bok i Gamla Testamentet, Bibeln, samt på Psalm 78 i Psaltaren. Första strofen börjar "Sacris solemniis" och inbjuder till nattvarden med lovsånger, en önskan om att de hedniska riterna ska försvinna, och att de nya ska finnas i hjärta, röst och handlingar. Andra strofen påminner om Jesu sista måltid med lärjungarna. Tredje, fjärde och femte stroferna berättar om hur Jesus gav lärjungarna sitt kött att äta, fastän han var skör, och sitt blod att dricka, fastän han var nedslagen och sorgsen. Därmed instiftade Jesus nattvarden, och gav prästerna rätten att förrätta den i hans efterföljd.

"Panis angelicus" betyder "änglars bröd". Strofen som inleds så handlar om nattvardsbrödet, ett levande bröd från himlen, ett mirakel. De fattiga och nedslagna ska födas av sin Herre. Sjunde strofen handlar om treenigheten, med en avslutande trosbekännelse och bön till Gud att leda till den rätta vägen, till ljuset.

Tonsättning

Det finns flera tonsättningar av Sacris solemiis, däribland komponerade av Johannes Brassart, Claudio Casciolini, Ignaz Reimann, Douglas Walter Scott.

Den under senare år berömda tonsättningen av Panis angelicus, komponerades 1872 av César Franck för tenor, harpa, cello och orgel.

Källor

Externa länkar

Quelle: https://sv.wikipedia.org/wiki/Panis_angelicus