Palau
- För andra betydelser, se Palau (olika betydelser).
| Beluu ęr a Belau | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Rainbow's End | ||||||
| Nationalsång: Belau loba klisiich er a kelulul |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad | Ngerulmud | |||||
| Största stad | Koror | |||||
| Officiella språk | engelska, palauiska | |||||
| Statsskick | republik[1] | |||||
| - | President | Surangel Whipps Jr. | ||||
| Självständighet | från USA | |||||
| - | Erkänd | 1 oktober 1994 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 459 km²[1] (186:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 0,00 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 21 347[1] (194:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 46,5 inv./km² (134:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 272 miljoner USD[2] (184:e) | ||||
| - | Per capita | 15 213 USD[2] | ||||
| BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 287 miljoner USD[2] (184:e) | ||||
| - | Per capita | 16 070 USD[2] | ||||
| HDI (2021) | ▼ 0,767[3] (80:e) | |||||
| Valuta | USA-dollar (USD) |
|||||
| Tidszon | UTC+9 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Ngerchelchuus, 242 m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Ngardok, 4,93 km² | ||||
| Nationaldag | 9 juli (Konstitutionsdagen) | |||||
| Nationalitetsmärke | PAL | |||||
| Landskod | PW, PLW, 585 | |||||
| Toppdomän | .pw | |||||
| Landsnummer | 680 | |||||
Palau, officiellt Republiken Palau,[4] (palauiska: Beluu ęr a Belau), är en östat i Stilla havet, 800 km öster om Filippinerna och 3 200 km söder om Tokyo. År 1978, efter tre decennier som en del av FN:s förvaltarskap, valde Palau självständighet i stället för att bli en del av Mikronesiens federerade stater. Avtalet Compact of Free Association godkändes 1986 men ratificerades inte förrän 1993. Det trädde i kraft året därpå, varvid Palau blev självständigt som av världens såväl yngsta som minsta suveräna stater. På engelska stavas ibland namnet Belau i enlighet med det lokala uttalet. Tidigare stavades det Pelew.[5]
Historia
Ögruppen befolkades ursprungligen för omkring 3 000 år sedan av folk från Filippinerna, men den nuvarande befolkningen är senare invandrare, av språket att döma sannolikt från Sundaöarna. Ögruppen var relativt isolerad fram till 1800-talet, och de enda kända handelskontakterna var med Java och de mikronesiska Yapöarna.
Den första europé som siktade öarna kan ha varit spanjoren Ruy Lopez de Villalobos 1543, även om det är omstritt. Under 1800-talets senare hälft hamnade Palau under spansk överhöghet. Kejsardömet Tyskland köpte ögruppen 1899 som då blev del i Tyska Nya Guinea och under första världskriget ockuperades området i oktober 1914 av Japan. 1920 erhöll Japan förvaltningsmandat över området efter Versaillesfreden 1919. I april 1922 omstrukturerades det japanska förvaltningsmandatet till Nan'yo Cho (Japanska Stillahavsmandatet).
Under andra världskriget användes ögruppen som militärbas av Japan tills USA erövrade området 1944. 1947 utsågs Palau tillsammans med hela Karolineröarna till Förenta nationernas förvaltarskapsområde i Stilla havet under USA:s förvaltning.
I maj 1979 bildades den autonoma federationen Mikronesien med lokalt självstyre men den 1 januari 1981 lämnade hela Palau federationen för att bli en självständig stat i fri association med USA. Den 1 oktober 1994 blev landet helt självständigt.
Geografi
Palau består av fem öområden med över 300 öar. Landets huvudstad är sedan den 7 oktober 2006 Ngerulmud på huvudön Babeldaob. Huvudstaden flyttades då från Koror, belägen 20 kilometer sydväst om den nya huvudstaden. Huvudöns geografiska koordinater är 07°21′56″N 134°32′34″Ö / 7.36556°N 134.54278°Ö
- Palauöarna, huvudgruppen som ligger inom ett korallrev med övriga större öar
- Angaurön, cirka 8 km², sydväst om huvudön
- Kayangelatollen, cirka 1,4 km², norr om huvudön
- Rocköarna, cirka 47 km², väster om huvudön
- Sydvästöarna, cirka 4 km², sydväst om huvudön
Klimat och miljö
Klimatet på Palau är varmt och fuktigt. Regntiden varar från maj till november. Under regntiden förekommer tyfoner.
Landets miljöproblem är otillräcklig sophantering samt att illegala fiskemetoder och överfiskning förstör de marina ekosystemen och korallreven. I mars 2011 slöt President Johnson Toribiong ett avtal med Sea Shepherd Conservation Society om att bevaka och att kunna agera inom landets gränser när lagöverträdelser kring marina djur begås.[6]
Styre och politik
Presidenter
- Haruo Remeliik, 1981–85
- Thomas Remengesau, 1985
- Alfonso Oiterong, 1985
- Lazarus Salii, 1985–88
- Thomas Remengesau, 1988–89
- Ngiratkel Etpison, 1989–93
- Kuniwo Nakamura, 1993–2001
- Tommy Remengesau, 2001–2009
- Johnson Toribiong, 2009–2013
- Tommy Remengesau, 2013–2021
- Surangel Whipps Jr, 2021–
Administrativ indelning
Palau är indelat i sexton delstater: Aimeliik, Airai, Angaur, Hatohobei, Kayangel, Koror, Melekeok, Ngaraard, Ngarchelong, Ngardmau, Ngatpang, Ngchesar, Ngeremlengui, Ngiwal, Peleliu, Sonsoral.
Parlamentet "Olbiil era Kelulau" har sitt säte sedan 2006 i Ngerulmud.
Palaus flagga
Palaus flaggas blåa bakgrund symboliserar Stilla havet. Den gula cirkeln är fullmånen. Fullmånen är en symbol för produktivitet och framgång och enligt folktron bör aktiviteter som jordbruk och fiske ske i månens sken för bästa framgång.[7]
Ekonomi
Naturtillgångar är skog, mineral (speciellt guld), marina produkter. 21 % av landets yta är odlingsbar mark.
De huvudsakliga inkomstkällorna är turism, jordbruk och fiske. Staten är den största arbetsgivaren, och dess ekonomi är beroende av ekonomiskt stöd från USA. I gengäld låter man USA ha militärbaser i landet.
Demografi
- Etniska grupper: palauaner 70 %, asiater 28 %, andra 2 %.
- Religiös tillhörighet: katoliker 41,6 %, protestanter 23,3 %, anhängare av den inhemska religionen modekngei 8,8 %, övriga 26,3 %.
- Officiella språk: hela nationen - palauiska och engelska, samt lokalt delstaten Sonsoral - sonsoralesiska och engelska, delstaten Hatohobei - tobiska och engelska, delstaten Angaur - angauresiska, engelska och japanska.
Referenser
- ^ [a b c] ”Palau”. The World Factbook. CIA. 13 november 2016. Arkiverad från originalet den 11 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100711145817/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ps.html. Läst 25 november 2016.
- ^ [a b c d] ”5. Report for Selected Countries and Subjects - Palau” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2016/02/weodata/weorept.aspx?pr.x=71&pr.y=13&sy=2010&ey=2018&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=565&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 25 november 2016.
- ^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) (
PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
- ^ ( PDF) Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Stockholm: Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 89. Libris 19372605. http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 16 juni 2016
- ^ Gunn, J., red (1935) (på engelska). Nelson's World Gazetteer and Geographical Dictionary. London: Thomas Nelson and Sons Ltd
- ^ Sea Shepherd Partners with the Republic of Palau to Control Poaching Arkiverad 3 april 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ von Konow, Jan; Jönsson, Anders. ”Palau”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/palau. Läst 12 juni 2016.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Palau.- Palaus regering och förvaltning
- Palaus turistbyrå
| ||||||||
|