Pajala landskommun var en tidigare kommun i Norrbottens län .
Administrativ historik Pajala landskommun inrättades den 1 januari 1863 i Pajala socken i Norrbotten när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Ur denna bröts den 3 juni 1870 en del av den för att bilda Korpilombolo landskommun , 1885 utbröts Tärendö landskommun och 1914 Junosuando landskommun ut.[ 1]
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[ 2]
Den 1 januari 1971 bildade Pajala tillsammans med Junosuando , Korpilombolo och Tärendö , den nuvarande Pajala kommun .
I kyrkligt hänseende hörde kommunen till församlingarna Pajala (från 1948 uppdelad i två kyrkobokföringsdistrikt , Pajala kbfd och Kaunisvaara kbfd ) och Muonionalusta .
Kommunvapnet Blasonering : Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda. [ 3]
Detta vapen fastställdes av Kungl. Maj:t den 5 december 1947. Vapnet förs idag av den nuvarande Pajala kommun . Se artikeln om Pajala kommunvapen för mer information.
Geografi Vy över Muonioälven med Sverige (Pajala kommun ) till höger och Finland (Kolari kommun ) till vänster. Pajala landskommun omfattade den 1 januari 1952 en areal av 3 615,25 km² , varav 3 512,60 km² land.[ 2]
Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 34,7 procent.[ 4]
Vid folkräkningen den 31 december 1950 var huvudnäringen för kommunens befolkning uppdelad på följande sätt:[ 5]
Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade 39,0 procent med jordbruk och boskapsskötsel , 23,7 procent med skogsbruk och 9,6 procent med byggnadsverksamhet. Endast 7 av förvärvsarbetarna (0,3 procent) hade sin arbetsplats utanför kommunen.[ 5]
Politik
Valår V S C FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1938 6 6 9 21 1942 6 7 8 21 1946 11 10 4 5 30 1950 9 10 4 2 5 30 79,8 1954 8 12 2 2 6 30 80,2 1958 9 12 3 1 5 30 79,9 1962 9 13 3 1 4 30 81,7 1966 9 11 6 4 30 83,6 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Referenser
Fotnoter
^ Per Andersson: Sveriges kommunindelning 1863-1993 , Draking, Mjölby 1993, ISBN 91-87784-05-X, s. 100
^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 6* & 121. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine .
^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas” . Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php . Läst 4 april 2011 . ^ (PDF ) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd. Statistiska centralbyrån . 1961-10-31. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .^ [a b (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter Statistiska centralbyrån . 1954-10-08. sid. 188-189. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf . Läst 30 juni 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine .
