Oscar Montelius
Född	9 september 1843[1][2][3] Maria Magdalena församling[4][1], Sverige
Död	4 november 1921[1][2][5] (78 år) Maria Magdalena församling[1][5], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[6][7][8] kartor
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet
Sysselsättning	Antropolog, arkeolog, förhistoriker
Befattning
Riksantikvarie (1907–1913)[9] Stol nummer 18 i Svenska Akademien (1917–1921)[10]
Maka	Agda Montelius (g. 1871–)[11]
Släktingar	Henning Montelius (syskon)
Utmärkelser
Anders Retzius medalj i guld (1913)[12] Pour le Mérite för vetenskap och konst Professors namn
Redigera Wikidata

Gustaf Oscar Augustin Montelius, född 9 september 1843 i Stockholm, död 4 november 1921 i Stockholm, var en svensk arkeolog och riksantikvarie.^[13] Han var ledamot av Svenska Akademien 1917–1921 på stol nummer 18.

Montelius var son till hovrättsrådet Oscar Augustin Montelius och Klara Norin. De tillhörde släkten Montelius från Uppland. Under hela sitt liv var han bosatt på Sankt Paulsgatan 11 på Södermalm i Stockholm och en minnesplatta är uppsatt över honom på gaveln av hans 1700-talshus, mot Ragvaldsgatan. Monteliusvägen, nära födelsehuset, samt Monteliusgatan i Göteborg (Kvillebäcken) är uppkallade efter honom. Hans hustru var feministen och filantropen Agda Montelius, född Reuterskiöld.

Internationellt är Montelius känd för sina arkeologiska arbeten där han, genom att spinna ett nät av dateringar från Norden över hela Europa till Egypten och Asien med deras skrifthistoriska regentlängder, kunde bestämma åldern på skandinaviska föremål från mycket avlägsna tider.

Oscar Montelius blev student vid Uppsala universitet 1861 och avlade där 1868 filosofie kandidatexamen och emottog året därpå lagerkransen. Efter att från början av 1863 ha biträtt i Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, anställdes han 1868 som extra ordinarie amanuens, där han 1871 utnämndes till andre och 1880 till förste amanuens.^[14] År 1877 blev han ledamot av nyss nämnda akademi, 1888 blev Montelius professor vid Vitterhetsakademien med viss föreläsningsskyldighet. Montelius var sedan 1874 sekreterare i Svenska fornminnesföreningen och tog verksam del i stiftandet och utvecklingen av Antropologiska sällskapet i Stockholm samt var dessutom ledamot av ett ovanligt stort antal lärda samfund i Sverige och utlandet. År 1895 blev han ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, 1901 av Vetenskapssocieteten i Uppsala och 1906 filosofie hedersdoktor i Greifswald. Åren 1907–1913 arbetade han som riksantikvarie, blev 1910 juris hedersdoktor i Glasgow och 1911 filosofie hedersdoktor i Kristiania. Hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)^[15]

Montelius verksamhet kom att få grundläggande betydelse inte bara för nordisk arkeologi utan för förhistorisk forskning i hela världen. Med utgångspunkt i Christian Jürgensen Thomsens treperiodssystem och senare undersökningar av bland annat Jens Jacob Worsaae byggde Montelius upp en fast kronologi för att datera de många fornfynd som dittills varit odaterade. Montelius arbetsmetod grundade sig på den av honom och Bror Emil Hildebrand samtidigt uppfunna typologin.^[14]

Montelius for ständigt på forskningsresor i Sverige, liksom vidsträckta utländska studiefärder, delvis som Letterstedtsk stipendiat. Under åren 1869–1885 besökte han sålunda alla europeiska länder förutom de i Grekland och Turkiet, varjämte han deltog i en mängd arkeologiska kongresser och möten. Montelius var även en populär föredragshållare.

År 1871 erhöll han Vitterhetsakademiens stora pris för sitt svar på ett av akademiens tävlingsämnen och 1885 av Svenska akademien Carl XIV Johans pris för sin vetenskapliga verksamhet. Åren 1874–1880 redigerade Montelius Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohus läns fornminnen och historia, från och med 1875 Svenska fornminnesföreningens tidskrift och 1880 Nordisk tidskrift.

Oscar Montelius var bror till Henning Montelius. Han gifte sig 1871 med Agda Reuterskiöld. Makarna är begravna i en dösliknande grav på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Montelius vetenskapliga produktion omfattar över 400 arbeten. År 1869 utgav Montelius Från jernåldern, delvis på engelska, började kort därefter Sveriges forntid, ett försök till framställning av den svenska fornforskningens resultat, och utgav 1873 en kortfattad framställning av Lifvet i Sverige under hednatiden, som även utkommit på franska, tyska och engelska i omarbetad form. Under 1875–1877 skrev Montelius första delen av Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar, vari för första gången gjordes ett försök att i ett sammanhang skildra, vad fornforskaren och historikern kände till om Sveriges forntid. Under många år var Montelius forskningar huvudsakligen ägnade åt bronsåldern, och han skrev en mängd uppsatser på olika språk om ämnet. År 1895 utkom första delen, La civilisation primitive en Italie depuis l'introduction des métaux, av hans stora och ytterst betydelsefulla arbete La civilisation primitive en Europe depuis l'introduction des métaux.

Montelius skrev också om Om våra förfäders invandring till Norden, 1884, Om tidsbestämning inom bronsåldern med särskildt afseende på Skandinavien, 1885, sistnämnda ett arbete som la grunden till den indelning av bronsåldern i sex perioder som ännu idag används av arkeologerna, Orienten och Europa, ett bidrag till kännedomen om den orientaliska kulturens inverkan på Europa före Kristi födelse, De förhistoriska perioderna i Skandinavien, 1896–1897, ett system som närmare utvecklades i Den nordiska järnålderns kronologi, 1895–1897, Sveriges förbindelse med andra länder under förhistoriska tiden, 1897, Meisterwerke des Stockh. Museums vaterl. Altertümer, 1913, Historisk översikt av de svenska sedlarnas utveckling. Bidrag till de svenska sedlarnas historia, 1915, B. E. Hildebrand. Riksantikvarie, 1915 och Minnen från vår forntid, 1917.

Bland Montelius övriga skrifter märks Solgudens yxa och Tors hammare (1898), Handeln i forna dagar (1908) och När började man allmänt använda järn? (1913). Sina sista år ägnade Montelius åt studiet av Greklands och främre Orientens förhistoriska kulturer. Postumt utgavs La Grèce préclassique (1924–), Die älteren Kulturperioden im Orient und Europa (1923).^[16]

Bland hans skrifter kan framhävas:

• Från jernåldern (1869)
• Sveriges forntid (1874)
• Lifvet i Sverige under hednatiden (1873)
• Bronsvagnen från Ystad (Vitterhetsaademiens Månadsblad; Stockholm 1873)
• Bohusländska fornsaker, 3 vol. (1874-1879)
• Sur les tombeaux et la topographie de la Suede pendant l'age de la pierre. (1876)
• Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar (1875-1877)
• Spännen från bronsåldern och ur dem närmast utvecklade former (i »Antiquarisk tidskrift för Sverige«, 1880—82),
• The civilisation of Sweden in heathen times (1888),
• Förbindelse mellan Skandinavien och vestra Europa före Kristi födelse (Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift; Stockholm 1889)
• La civilisation primitive en Italie depuis l'introduction des métaux (1895),
• Les temps préhistoriques en Suéde et dans les autres pays scandinaves (1895),
• Den nordiska Jernålderns kronologi (i »Svenska Fornminnesföreningens tidskrift«, 1895—97),
• La civilisation primitive en Italie depuis l’introduction des métaux (1. Del 1895, 2. Del 1904, Tekst 1910),
• 'Den nordiska jernålderns kronologi (Svenska fornminnesföreningens tidskrift 9; 1897)
• Der Orient und Europa (1. Del 1899),
• Solgudens yxa och Tors hammare (Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift; Stockholm 1899)
• Die Chronologie der ältesten Bronzezeit in Nord-Deutschland und Skandinavien,
• Orienten och Europa (1905 i »Ant. tidskr.«),
• Kulturgeschichte Schwedens (1906),
• Minnen från vår forntid (Sten- og Bronzealder) (1917),
• Vår forntid (1919)

I samband med 100-årsminnet av hans födelse 1943 utkom ett frimärke med Oscar Montelius bild i valörerna 5 öre grön och 1,20 rosalila.

På 00-talet ifrågasattes Montelius renommé något, främst i Maja Hagermans bok Det rena landet (2006) där hans insatser inom etablerandet av frenologisk och kraniometrisk forskning uppmärksammades. Hagermans syn på Montelius som en av den vetenskapliga rasismens främsta banerförare mötte dock kritik.^[17][18]

2012 publicerade Evert Baudou biografin Oscar Montelius : Om tidens återkomst och kulturens vandringar.

• 1885 – Kungliga priset
• 1888 – Professors namn
• 1895 – Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien
• 1912 – Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden

Oscar Montelius personarkiv förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Arkivet omfattar 15,2 hyllmeter och innehåller bland annat brev och arbetshandlingar.^[19]

I ATA förvaras även Montelius–Reuterskiölds samling, vilket är det gemensamma personarkivet för Oscar och Agda Montelius. Det omfattar bland annat brevväxlingen mellan makarna och brev ställda till dem, men också Agda Montelius manuskript, koncept, anteckningar med mera. Det omfattar 11,6 hyllmeter.^[20]

• Typologi
• Knappologi

• Gräslund, Bo: Oscar Montelius i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)

• Wikimedia Commons har media som rör Oscar Montelius.
  Bilder & media
• Oscar Montelius i ledamotsregistret hos Svenska Akademien