Olof Tempelman
Olof Tempelman | |
Olof Tempelman. Porträtt på Haga Parkmuseum | |
Född | 21 februari 1745 Källstads församling, Sverige |
---|---|
Död | 27 juli 1816[1] (71 år) Klara församling[1], Sverige |
Medborgare i | Sverige[2] |
Sysselsättning | Arkitekt[1] |
Arbetsgivare | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
Noterbara verk | Gustav III:s paviljong och Falsterbo fyr |
Föräldrar | Samuel Tempelman Susanna Maria Ridderström |
Redigera Wikidata |
Olof Samuel Tempelman, född 21 februari 1745 i Källstads församling, Östergötlands län, död 27 juli 1816 i Klara församling, Stockholm,[3] var en svensk arkitekt och professor vid Konstakademien från 1779. Han utsågs till kunglig hovarkitekt 1799.
Biografi
Olof Samuel Tempelman var son till Samuel Tempelman (1711–1748), komminister i Herrestad, och hans hustru Susanna Maria Ridderström (1718–1753). Enligt tradition härleddes namnet från tempelriddarna. Släkten hade invandrat från Dorpat i Livland och hade i flera generationer bott i Östergötland. Modern var dotter till en ryttmästare och uppvuxen i Östergötland.
Uppväxt
När Olof var tre år dog fadern och några år senare även modern. Han blev omhändertagen av sin fars äldre bror Petrus Tempelman, som tjänstgjorde som präst i Östra Stenby församling. Där tycks han ha haft en lyckosam uppväxttid. Petrus Tempelman var en man med vetenskapligt intresse, samlade böcker och hade kontakt med Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Olof Tempelman visade tidigt intresse för form och bild. Sin första undervisning fick han i hemmet och fortsatte sedan tillsammans med sin kusin vid gymnasiet i Linköping.
Universitetsstudier
1763 kom han till Uppsala universitet för studier i teologi och humaniora. Jämsides med studierna arbetade Tempelman som informator, vilket gav honom inkomster till levebrödet. I stället för att, som brukligt, därefter fortsätta med teologiska studier, valde han att fördjupa sig i naturvetenskap, där de stora namnen var Carl von Linné, Anders Celsius och Samuel Klingenstierna. Tempelman skrev en kandidatavhandling i astronomi för Daniel Melander och påbörjade därefter en magisteravhandling i fysik De frictione corporum super plano horizontale motorum.
Överintendentsämbetet
Carl Fredrik Adelcrantz efterträdde 1767 Carl Johan Cronstedt som ledare för Överintendentsämbetet och år 1769 anställde han Olof som extrakopist. Adelcrantz uppskattade Olof för hans insikter och skicklighet och engagerade sig personligen för hans utveckling. Medan Tempelman skrev sin magisteravhandling började han även verka som arkitekt vid ämbetet. Avhandlingen var elegant illustrerad och tillägnades Carl Fredrik Adelcrantz. Han fortsatte också med informatorverksamheten och träffade härigenom stadsarkitekten Carl Henrik König, som var en av den tidens mest kunniga och betydande arkitekter och dessutom tekniskt bevandrad; han gjorde till exempel ritningar och beskrivningar åt uppfinnaren Christopher Polhem. Detta senare var ett område som intresserade Olof Tempelman.
Första utlandsresan
Våren 1775 skickade Adelcrantz Olof Tempelman på en studieresa till Köpenhamn. I oktober följande år utfärdade Gustav III fullmakt för Olof Tempelman som informationsadjutant vid fortifikationen. Där hade Fredrik Dederichs undervisat blivande officerare och arkitekter sedan 1750-talet, bland annat Erik Palmstedt.
Större projekt
Olof Tempelman kom att bli engagerad i Gustav III:s beställning av ett nytt operahus vid Norrmalmstorg. Det var ett komplicerat projekt och Adelcrantz utsåg Olof till ansvarig för genomförandet. Gustav III övervakade arbetet ända från den första skissen och visade vid invigningen 1782 sin uppskattning av resultatet genom att förära Adelcrantz en diamantprydd lagerkrans. Redan året därpå beställde konungen ett förslag till utbyggnad. En stor del av uppdragen inom Överintendentsämbetet avsåg kyrkor men även andra offentliga byggnader förekom rikligt. Dessutom åtog man sig också privata uppdrag. Adelcrantz gjorde ofta de första skisserna men under arbetets gång skedde en nära samverkan dem emellan.
Britta Elisabet Gyllenstam
I kretsen kring Adelcrantz träffade Tempelman Britta Elisabet Gyllenstam, dotter till överste Jonas Zacharias Gyllenstam och Catharina Elisabeth von Numers. Sommaren 1782 firade de bröllop på Adelcrantz lantställe Trångsunds gård. Trångsunds herrgård, vars huvudbyggnad ritades av arkitekten och överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz, ligger vid västra stranden av sjön Drevviken i Huddinge socken på Södertörn och inom Stockholms län. De fick följande höst en dotter, Maria Catharina och vid hennes dop deltog även familjen Adelcrantz. Dottern avled dock som spädbarn och hustrun ett år senare.
Professor Olof Tempelman
Adelcrantz ivrade för att Termpelman skulle bli professor och så småningom kom belöningen. År 1780 utnämndes Tempelman till professor vid Konstakademien i Stockholm. I maj samma år reste han för kungens räkning till Frankrike. Med på resan var också scenmaskinisten vid operan, Johan Schef, Olof hade en önskan att fortsätta studierna längre söderut. Han fick stöd för detta av Adelcrantz och fram mot årsskiftet fick han i Paris tillåtelse att fortsätta till Italien och Rom. I mars besökte han Neapel tillsammans med Carl August Ehrensvärd och de gjorde också en utflykt till Pompeji och Vesuvius. Hemresan gick via Venedig, Milano, Genua, Antibes, Marseille och Paris. 1780-talet blev en framgångsrik period med alltmera självständiga uppgifter. Med utlandserfarenheterna utvecklade han ett mera självständigt formspråk.
1790-talet
Under 1790-talet blev det politiskt sett mera oroligt i Sverige. År 1792 mördades Gustav III, varvid de storslagna byggnadsprojekten avstannade. Inom akademin blev det konflikter och i juli 1798 klagade Tempelman över att hans ena öga försämrades allt mer. Inom Överintendentsämbetet hade man dock fortfarande fullt upp att göra. Man ritade kyrkor, skolor, sjukhus och ämbetsbyggnader, särskilt utanför Stockholm, och här gjorde Tempelman betydande insatser. Han ansökte också om att få bli hovarkitekt och efter tillstyrkan av överintendent Carl Fredrik Fredenheim och hovintendent Fredrik Magnus Piper följde en utnämning i oktober 1799.
Dorothea Catherina Pagenkopff
Olof Tempelman träffade en ny käresta, den 30 år yngre Dorothea Catherina Pagenkopff, dotter till en rysk skomakarmästare Michael C. Pagenkopff. De gifte sig 1801 och fick fem barn, två pojkar, som dock avled tidigt, och tre flickor.
På ålderns dagar
Så småningom drabbades emellertid Tempelman av två svåra, långvariga sjukdomar inom ett år. Dessa försämrade hans kroppsliga och själsliga hälsa och han ansökte därför den 26 september 1811 om en månads ledighet. Han gav dock inte upp arbetet helt utan fortsatte i flera år vid Överintendentsämbetet och även med undervisningen vid akademien. Den 27 juli 1816 avled Olof Tempelman, drygt 71 år gammal, och begravdes på Klara kyrkogård i Stockholm. Kvar blev hustrun och de tre döttrarna.
Arkitekturen
Olof Tempelman verkade fram till sin död både som sekreterare och som lärare – föga nitisk likväl i någondera befattningen. Han ritade arkadfasaden till Pehr Schiörlins orgel i Slaka kyrka, byggd 1783 lämnade ritningar till Gustav III:s paviljong i Hagaparken (1787, fullbordad 1790), huvudsakligen beaktansvärd genom interiörernas utsirning. Bland hans övriga arbeten märks fasaden till Kanslihuset i Stockholm (1790), Forsmarks kyrka i Roslagen (byggd 1794–1800), Gymnasiet i Härnösand (sedermera Härnösands rådhus) samt ombyggnaden av Trefaldighetskyrkan i Karlskrona, efter branden 1790, och av Kalmars gymnasiehus (invigt först 1835). De flesta av hans verk är hållna i en tung antikiserande stil. Som konstakademiens sekreterare utgav Tempelman från 1798 de årliga utställningskatalogerna.
Verkförteckning
- Gamla stan, Stockholm, slottsomgivningen, 1774
- Stockholms slott, omdisponering av rum & våningar, 1774
- Tranemo kyrka, Västergötland, 1774, ej utförd, 1600-talskyrkan på 1880-talet ersatt av ny sexkantig kyrkobyggnad ritad av arkitekt Emil Viktor Langlet
- Ulriksdals slott, Uppland, norra flygelbyggnadens vindsvåning, 1774
- Västerås gymnasium, Västmanland, ombyggnadsförslag för konsistoriehuset, 1774
- Hycklinge kyrka, Östergötland, Sverige, 1775, Per Wilhelm Palmroth upprättar nytt förslag 1792
- Göta hovrätt, Jönköping, 1775
- Valbo kyrka, Gästrikland, torn & sakristia, 1775, torn uppfört 1775
- Nora kyrka, Västmanland, 1776, ej utfört, ny kyrka uppförd under 1880-talet
- Selångers kyrka, Medelpad, 1776, uppförd 1780-1781
- Sollerö kyrka, Dalarna, 1776
- Sofia Magdalena kyrka, Askersund, skol- & fattighus, 1777
- Björsäters kyrka, Västergötland, 1777
- Helsingborg, Corps-de-garde, 1777, byggnad för vaktmanskap & arrest färdigställd 1778, riven 1882
- Kärna kyrka, Östergötland, orgelfasad 1777, förstörd vid brand 1893
- Nässjö gamla kyrka, Småland, 1777, uppförd 1789-1791
- Hornstull, stadsport och tullhus, Stockholm, 1777, portvalvet rivet 1905, tullhusen rivna 1933
- Skeppsholmen, magasin, Stockholm, 1777 & 1779, ombyggt, nu del av Konsthögskolan
- Tuna kyrka, Medelpad, torn & långhus, 1777, långhus med sadeltak uppfört 1776-1778, torn uppfört först 1937
- Uppsala domkyrka, Sturekoret, smidesgaller, 1777
- Västra Torups kyrka, Skåne, orgelfasad, 1777
- Årstads tingshus, Halland, 1777, rivet, troligen 1973
- Ödeshögs kyrka, Östergötland, 1777, ombyggd på 1880-talet
- Örkeneds kyrka, Skåne, 1777, uppförd 1786-1788
- Alvesta kyrka, Småland, orgelfasad, 1778, byggd enligt förslaget av Pehr Schiörlin
- Stora Kopparbergs kyrka, Falun, torn & altaruppställning, 1778, torn uppfört 1780, omgestaltat 1900, altaruppställningen utbytt 1900
- Kils kyrka, Närke, torn, 1778, uppfört 1779-1780
- Kläckeberga kyrka, Småland, altaruppställning, 1778, ej utförd
- Linköping, Stångebro, stenbro, 1778, uppförd 1779-1780, riven vid byggandet av Kinda kanal, ny bro efter ritning 1870
- Replots kyrka, Österbotten, Finland, 1778, uppförd 1781 dock utan torn
- Sollerö kyrka, Dalarna, predikstol, 1778
- Säters kyrka, Dalarna, 1778, påbörjad 1780
- Silvii skola, Tun, Västergötland, 1778, uppfört 1780-1781, restaurerat 1965
- Värnamo kyrka, Småland, orgelfasad, 1778, orgeln byggd 1778, kyrkan riven under 1870-talet
- Värö kyrka, Halland, orgelfasad, 1778, orgeln revs tillsammans med kyrkan 1855
- Västerås domprostgård, 1778, färdigställd 1780, byggnadsminne 1981
- Fridlevstads kyrka, Blekinge, torn, 1779, ej utfört
- Hultsjö kyrka, Småland, 1779, ej utförd, ritningar till ny kyrka av hov- & stadsarkitekt Per Axel Nyström 1859
- Korsholm, Toby bro, Österbotten, Finland, 1779, byggd 1781, antikvariskt skyddad 1982
- Kättilstads kyrka, Östergötland, orgelfasad, 1779, omarbetning av förslag från Pehr Schiörlin, utförd efter förslaget
- Gustafskyrkan, Luleå, Norrbotten, 1779, utförd 1787-1790, förstörd vid stadsbranden 1887
- Rystads kyrka, Östergötland, 1779, uppförd 1780-1783
- Långholmen, Spinnhusbron, Stockholm, 1779, riven
- Tavastkyro kyrka, Tavastland, Finland, 1779, uppförd 1780-1782, torn först 1880
- Bettna kyrka, Södermanland, & gravkor, 1780, ej utförda
- Heinola residens, Tavastland, Finland, 1780, ej byggt
- Helgeandsholmen, Greve Pers hus och Nedre kungl. Stallgården, Stockholm, 1780, utförda omkring 1780, rivna 1893
- Hemmet, Drottningholm, den före detta Ståthållarbostaden & stall, på Drotningholms slottsområde, Lovön, Uppland, 1781, färdigställd som bostad 1787
- Norrströms reglering, Stockholm, inkl. planer att skapa en plats för tecknare, skulptör & professor Johan Tobias Sergels konungastod, 1781
- Börringe kyrka, Skåne, 1782, uppförd 1783-1787, karnissvängda huven utbytt mot en pyramidformad under 1870-talet
- Drottningholmsmalmen, Hertigarnas stall, Uppland, 1782, ombyggt till pensionärsbostäder 1985, byggnadsminne 1987
- Rystads kyrka, Östergötland, orgelfasad, 1782
- Slaka kyrka, Östergötland, altaruppställning & orgelfasad, 1782
- Vårdö kyrka, Åland, Finland, 1782, kyrkan senare utvidgad under 1780-talet, tornet uppfört 1805
- Åbo hospital, Egentliga Finland, 1782, uppfört 1783-1784, rivet 1880
- Arbrå kyrka, Hälsingland, predikstol, 1783
- Enåsa kyrka & gravkor, Västergötland, 1783
- Hedensö säteri, Södermanland, flygelbyggnad, 1783
- Hökhuvuds kyrka, Uppland, orgelfasad, 1783, orgelbygge av Olof Schwan 1783, nytt orgelverk bakom den äldre orgeln 1936
- Sankt Johannes kyrka, Stockholm, 1783, ej utförd
- Skeppsholmen, Kungl. vedgården, Stockholm, 1783
- Mynthuset, Stockholm, 1783
- Ulriksdals slott, Uppland, Confidencen, 1783
- Vissefjärda kyrka, Småland, orgelfasad, 1783, orgelbygge av Pehr Schiörlin 1784, ersatt 1883 av orgel från Kalmar domkyrka
- Konsulat & posthus, Helsingör, Danmark, 1784, uppfört 1791
- Härnösands residens, Ångermanland, 1784
- Sankt Petri kyrka, Malmö, läktare & orgelfasad, 1784
- Sjundeå kyrka, Nyland, orgelfasad, Finland, 1784, fasad uppförd enligt ritningen, orgelverket utbytt
- Söraby kyrka, Småland, läktare & orgelfasad, 1784, orgelbygge av Pehr Schiörlin 1785, endast fasaden bevarad
- Åls kyrka, Dalarna, predikstol, 1784, utförd 1785-1787
- Östra Eds kyrka, Småland, altaruppställning, 1784, utförd, men endast altartavlan räddad vid brand 1958
- Drottningholm, bostadshus, Uppland, 1785, ej utfört
- Drottningholm, slottsstallet, Uppland, 1785, ej utfört
- Drottningholm, ståthållarkansliet, Uppland, 1785, togs i bruk 1787
- Göteborgs hospital, 1785, rivet 1963[källa behövs]
- Härnösands gymnasium, Ångermanland, 1785, byggnadsminne 1982
- Härnösands hospital, Ångermanland, 1785, klart 1788, byggnadsminne 1967
- Jonsbergs säteri, Östergötland, mangårdsbyggnad, 1785, uppförd 1791, byggnadsminne 1980
- Vänersborgs kyrka, Västergötland, 1785, endast fasaden bevarad
- Österåkers kyrka, Södermanland, 1785
- Dädesjö kyrka, Småland, 1786, färdig 1794
- Hagaparken, Uppland, ekonomibyggnader, 1786, utförda omkring 1786
- Haga slott, Uppland, 1786
- Lillkyro kyrka, Österbotten, Finland, 1786, uppförd 1803
- Tavastehus kyrka, Tavastland, Finland, 1786, färdig 1798
- Uppsala universitet, auditorier, 1786
- Ölme kyrka, Värmland, uppförd 1787-1788
- Drottningholms slott, Uppland, broar i engelska parken, 1787
- Hagaparken, Uppland, Corps-de-garde, byggnad för vaktstyrkan 1787
- Hagaparken, Uppland, Gustav III:s paviljong, 1787
- Collegium medicum, Stockholm, 1787, troligen utfört
- Södra Vi kyrka, Småland, orgelfasad, 1787, orgel byggd av Per Schiörlin 1788
- Uppsala universitet, botanicum, 1787
- Bergs kyrka, Småland, 1788, uppförd 1830-1831 efter ett förslag av Per Axel Nyström 1828
- Bodsjö kyrka, Jämtland, 1788
- Rinna kyrka, Östergötland, 1788, uppförd 1799-1802
- Sollerö kyrka, Dalarna, altaruppställning, 1788
- Västra Karaby kyrka, Skåne, torn, 1788, ej utförd, torn uppfört 1794 efter annat förslag, nytt långhus efter ritning av arkitekt Axel Almfelt 1822-1826
- Växjö biskopsgård (Östrabo), Småland, 1788
- Hohenwarth[källa behövs], manbyggnad, Vorpommern, Tyskland, 1789, rivet 1856
- Kråkshults kyrka, Småland, 1789, uppförd 1801-1802
- Forsmarks kyrka & gravkor, Uppland, 1790, uppförd 1796-1802
- Göteborgs hospital, spannmålsmagasin & brygghus, 1790
- Hällekis säteri, Västergötland, manbyggnad & stall, 1790, tillbyggnad uppförd omkring 1790
- Härkeberga kyrka, Uppland, predikstol, 1790
- Kvidinge kyrka, Skåne, torn, 1790
- Linköpings rådhus, Östergötland, 1790, ej utfört
- Gustafskyrkan, Luleå, altaruppställning, 1790, utförd men kyrkan nedbrunnen
- Nagu kyrka, Egentliga Finland, 1790, orgelbygge av Olof Schwan 1791
- Norsborgs säteri, paviljong, 1790,
- Sundby kyrka, Södermanland, 1790
- Västerås domkyrka, Västmanland, epitafium, 1790
- Christinae kyrka, Alingsås, läktare & orgelfasad, 1791
- Härnösands gymnasium, Ångermanland, kateder, 1791
- Falsterbo fyr, Skåne, 1792, uppförd 1793-1796, övre delen riven 1842-1843, byggnadsminne 1935
- Färingtofta kyrka, Skåne, 1792
- Trefaldighetskyrkan, Karlskrona, 1792, norra portiken färdigställd först 1862 efter Tempelmans förslag
- Lindbergs kyrka, Halland, 1792, ej utförd
- Linköpings domkyrka, gravvård, 1792
- Nottebäcks kyrka, Småland, 1792, ny kyrka uppförd först på 1830-talet efter ritning av murmästare Johan Abraham Wilelius
- Ulrika Eleonora kyrka, Stockholm, yttertrappa, 1792
- Stockholms slott, Gustav IV Adolfs våning, 1792
- Tuna kyrka, Småland, orgelfasad, 1792, vid ombyggnad på 1890-talet bevarades endast Pehr Schiörlins orgelverk från 1795
- Varbergs kyrka, Halland, 1792, orgelfasaden bevarad men ombyggd och med sparsammare utsmyckning
- Forserums kyrka, Småland, altaruppställning, 1793
- Kuopio residens, Savolax, Finland, 1793, ej utförda
- Ljungs kyrka, Östergötland, 1793, uppförd 1796-1798
- Sunds kyrka, Östergötland, altaruppställning & predikstol, 1793
- Heinola hospital, Tavastland, Finland, 1794, uppfört 1797-1799, numera rivet
- Jönköpings hospital, 1794, hospitalet upphörde 1825
- Karlskrona hospital, 1794
- Nyköpings hospital, Sankta Annas sjukhus 1794, färdigställt 1799
- Nässjö gamla kyrka, Småland, orgelfasad, 1794, bearbetning av Pehr Schiörlins fasadritning från 1794
- Vårdnäs kyrka, Östergötland, 1794, långhus uppfört 1795-1797
- Växjö hospital, Småland, 1794, ej utfört
- Växjö residens, Småland, vindsinredning & staket, 1794
- Grimetons kyrka, Halland, 1795, utförd, tornet dock först under 1900-talet
- Holms kyrka, Medelpad, 1795, riven 1903, nybyggnad i nygotik
- Konungsunds kyrka, Östergötland, 1795
- Rosersbergs slott, Uppland, 1795
- Lindhovs kungsladugård, Halland, manbyggnad & flyglar, 1796, flyglar uppförda 1896, manbyggnad först 1838
- Lunda kyrka, Södermanland, predikstol, 1796
- Stockholms observatorium, 1796
- Vreta klosters kyrka, Östergötland, gravvård, 1796
- Fasterna kyrka, Uppland, 1797, uppförd 1797-1806
- Stora Tuna kyrka, Dalarna, orgelfasad, 1797, orgelbygge 1800, brandskador 1807, ny orgel 1969
- Uleåborgs hospital, Österbotten, Finland, 1797, ej utfört
- Västerås hospital, Västmanland, 1797, byggnaderna rivna på 1880-talet
- Dädesjö kyrka, Småland, läktare, 1798
- Gryts kyrka, Södermanland, läktare & orgelfasad, 1798, ej utförda
- Linköpings gymnasium, 1799, ny trivialskola uppförd 1828-1830
- Kelviå kyrka, Österbotten, Finland, klockstapel & sockenmagasin, 1799, uppfört 1803-1804
- Vaxholms kyrka, Uppland, 1799, kyrkan invigd 1803, tornet ej uppfört
- Östra Husby kyrka, Östergötland, 1799
- Karstula kapellkyrka, Österbotten, Finland, 1800
- Stockholms smedjegårdshäkte, 1800
- Strängnäs domkyrka, Södermanland, orgelfasad, 1800
- Tubbetorps egendom, Västergötland, manbyggnad, 1800, troligen utfört omkring 1800, ny mangårdsbyggnad uppförd 1803-1804
- Törnevalla kyrka, Östergötland, 1800, ej utfört, uppförd efter ritningar av Samuel Enander 1816
- Matteröds kyrka, Skåne, 1802, nytt torn 1897-1898
- Brännkyrka kyrka, Stockholm, 1802
- Vreta klosters kyrka, Östergötland, gravvård, 1802, ej utförd
- Fittja bro, Södermanland, 1803, uppförd 1813, riven i början av 1900-talet
- Kalmar gymnasium, Småland, 1803
- Leppävirta kyrka, Savolax, Finland, 1803, uppförd, men brann 1834, ny kyrka efter ritning av arkitekt Carl Ludvig Engel 1846
- Rolfstorps kyrka, Halland, 1803, omarbetad 1816 av konduktören och löjtnanten Pehr Wilhelm Palmroth, torn uppfört på 1920-talet
- Skedevi kyrka, Östergötlands län, 1803, korsarmarnas mittfönster igenmurade under 1900-talet
- Bötoms kyrka, Österbotten, 1804, uppförd 1808-1811
- Jämshögs kyrka, Blekinge, 1804, uppförd 1804-1833
- Vaxholms kyrka, Uppland, orgelfasad, 1804
- Björneborgs skola, Satakunta, Finland, 1804, krigsutbrott avbröt uppförandet, brann åter i stadsbranden 1852
- Hammarlunda kyrka, Skåne, läktare & orgelfasad, 1805, utförd i något förenklat skick, av orgeln är endast fasaden bevarad
- Herrevadskloster, Skåne, kungsgård, 1805, ej utfört
- Fredrikskyrkan, Karlskrona, Blekinge, tornhuvar, 1805, ej utfört
- Norrtälje kyrka, Uppland, altare, 1805
- Säters kyrka, Dalarna, torn, 1805, tornet skadat vid brand 1803, efter ny ritning av Tempelman reparerat 1806
- Vaksala kyrka, Uppland, läktare & orgelfasad, 1805, orgelbygge efter ritning av Olof Schwan, fasad och några originalstämmor bevarade
- Björneborgs rådhus, Satakunta, Finland, 1806, påbörjat 1807, efter krigsutbrottet nya ritningar 1839, förstörd i stadsbranden 1852
- Häradshammars kyrka, Östergötland, altaruppställning, 1806
- Karbennings kyrka, Västmanland, 1806, ej utförd, ny kyrka 1845
- Kristdala kyrka, Småland, läktare & orgelfasad, 1806
- Marstrands kyrka, Bohuslän, läktare & orgelfasad, 1806, ej utfört
- Säters kyrka, Dalarna, altarpredikstol, 1806
- Bergs kyrka, Jämtland, orgelfasad, 1807
- Erajärvi kapellkyrka, Tavastland?, Finland, 1807, uppförd 1821
- Fagerhults kyrka, Småland, läktare, 1807, troligen utförd, kyrkan riven på 1890-talet
- Göteborgs domkyrka, gravvård, 1807
- Harlösa kyrka, Skåne, läktare & orgelfasad, 1807, utförd, ersatt med ny orgel
- Härnösands gymnasium, Ångermanland, entréport, 1807, staket & grindar uppförda 1810
- Sala kyrka, Västmanland, torn, 1807, inget av förslagen utförda
- Stockholm, Nytorget, Skånegatan 83, bostadshus, 1807, rivet 1930
- Västra Husby kyrka, Östergötland, 1807, uppförd efter något förenklad ritning av Axel Almfelt 1816, brann 1977, återuppförd
- Öveds kyrka, Skåne, läktare & orgelfasad, 1807
- Kråkshults kyrka, Småland, orgelfasad, 1808, bearbetning av Pehr Schiörlins förslag 1807, orgelbygge med förenklad fasad av Schiörlin 1810-1811
- Norrsunda kyrka, Uppland, orgelfasad, 1808, utförd, ny orgel byggd 1963
- Östra Husby kyrka, Östergötland, predikstol, 1808
- Botkyrka kyrka, Södermanland, läktare & orgelfasad, 1810
- Säters kyrka, Dalarna, läktare & orgelfasad, 1811
- Vadstena skola, Östergötland, 1811, medeltida skolhus rivet 1810, nytt skolhus, efter andra ritningar, uppfört först 1831
- Caroli begravningsplats, Borås, Västergötland, 1812
- Hörups kyrka, Skåne, orgelfasad, odaterat, troligen ej utförd
- Sjöö slott, Uppland, uppmätning av Tessin den äldres terrass & trappa , odaterat
Källor
- Lena Berg Villner: Tempelman, Stockholmia förlag, Stockholm 1997, ISBN 91-7031-069-6, ISSN 0282-5899
- Tempelman, Olof Samuel i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
- Arkitekturen under det sengustavianska skedet i Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet (1925), I. Från Gustav III till Karl XV
- Kanslihuset, Stockholm i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
Noter
- ^ [a b c] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023, Tempelman, Olof Samuel (1744-00-00) DB?
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Olof Tempelman.
|