Myonycteris torquata
| Myonycteris torquata Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Flyghundar Pteropodidae |
| Släkte | Myonycteris |
| Art | Myonycteris torquata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Myonycteris torquata | |
| Auktor | (Dobson, 1878) |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Myonycteris torquata[2][3][4] är en däggdjursart som först beskrevs av George Edward Dobson 1878. Myonycteris torquata ingår i släktet Myonycteris och familjen flyghundar.[5][6] Inga underarter finns listade.[5]
Hannar är med en genomsnittlig längd (inklusive svans) av 11,2 cm och en vikt av cirka 40 g lite större än honor. Honor är med svans 10,2 till 10,5 cm långa och ungefär 34 g tunga. Själva svansen är bara en liten stubbe och flyghundens vingspann ligger vid 29 cm. Kännetecknande är en krage av grova ljusa hår kring halsen. På ovansidan kan pälsfärgen variera mellan ljusbrun, mörkbrun, rödbrun och gulbrun. Tårna vid bakfötterna är sammanlänkade med hud. Några hår som ligger nära en körtel är tjocka och grova liksom en kotte. Antagligen får de formen av körtelvätskan.[7]
Denna flyghund har två från varandra skilda utbredningsområden i västra och centrala Afrika. Det första från östra Guinea och Sierra Leone till sydcentrala Niger och det andra från Kamerun, Centralafrikanska republiken och Sydsudan i norr till norra Angola i syd. Arten vistas i låglandet och i kulliga områden. Habitatet utgörs främst av tropiska regnskogar. Myonycteris torquata uppsöker även savanner med trädansamlingar och stadsparker.[1]
Individerna vilar ensam eller i små flockar. Flera hanar flyttar till ett annat revir när de blir könsmogna.[1]
Myonycteris torquata är aktiv på natten och äter främst frukter av växterna från potatissläktet, av sheanötsträdet, av banansläktet samt guava och mango. Den har även nektar från afrikanskt tulpanträd, kapok och Parkia timoriana som föda. Fortplantningstidens längd är beroende på utbredning. I några regioner föds de flesta under regntiderna mellan augusti och september samt mellan februari och mars. Hannarna flyttar till savannen innan ungarna föds. Troligen föder honan bara en unge per kull.[7]
Regionala populationer påverkas negativ av landskapsförändringar. Hela populationen antas vara stabil. IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]
Källor
- ^ [a b c d] Bakwo Fils, E.M. & Kaleme, P. 2014 Myonycteris torquata . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 11 april 2023.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
- ^ (2005) , website Myonycteris torquata, Mammal Species of the World
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (25 november 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myonycteris+torquata/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] Jordon Krall (2013). ”Myonycteris torquata” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Myonycteris_torquata/. Läst 17 juli 2017.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Myonycteris torquata.
|