Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Mihajlo Idvorski Pupin
Född	9 oktober 1858 ​eller ​4 oktober 1858[1] Idvor, Serbien
Död	12 mars 1935[2][3][4] New York[5], USA
Begravd	Woodlawn begravningsplats[5]
Medborgare i	USA och Kejsardömet Österrike
Utbildad vid	Fu Foundation School of Engineering and Applied Science Columbia College, 1883 Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, filosofie doktor, 1889 Universitetet i Cambridge, 1885 Humboldt-Universität zu Berlin[6]
Sysselsättning	Kemist, universitetslärare, uppfinnare, fysiker, matematiker
Arbetsgivare	Columbia University
Utmärkelser
Elliott Cresson-medaljen (1905)[7] IEEE Edison Medal (1920)[8] Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1923) Pulitzerpriset för biografi eller självbiografi (1924)[9] IEEE Medal of Honor (1924) Washington Award (1928)[10] John Fritz-medaljen (1932)[11] National Inventors Hall of Fame (2011)[12]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Mihajlo Idvorski Pupin (äv. Michael I. Pupin), född 4 oktober 1858 i Idvor , Kungariket Ungern, Österrikiska väldet nära Zrenjanin, Serbien, död 12 mars 1935, var en serbisk fysiker, kemist och elektrotekniker.

Han var verksam vid Columbia University från 1890 och uppfann pupinspolen, som användes i telefonkablar för långdistanskommunikation. Användandet av en pupinspole kallades för pupinisering (att pupinisera). Han låg även bakom många andra uppfinningar, och registrerade 34 patent. Han fick Pulitzerpriset för sin självbiografi From Immigrant to Inventor (Från invandrare till uppfinnare) 1924.