Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.^[1] Därutöver finns mer detaljerade som råvaruindustri, textilindustri, byggindustri, bilindustri med flera.

I vidare benämning är industri all form av storskaligt näringsliv - som exempel finns begreppen turistindustri, nöjesindustri och filmindustri. Den vidare betydelsen har sitt ursprung i påverkan från engelska, där ordet industry har en bredare innebörd än vad ordet industri har haft i svenska.^[1]

Människor har tillverkat föremål sedan förhistorisk tid, men under årtusendena har de framför allt gjort det för det egna hushållet - se självhushåll. Under neolitiska revolutionen uppstod byar och senare städer, där en samhällsklass av professionella hantverkare blev den första industrin. Men det var först på 1700-talet som industrin blev en central del av samhället.

Ordet industri kommer av latinets industria, som betyder flit, idoghet, företagsamhet. I äldre svenska har också ordet "slöjd" använts i betydelsen tillverkning,^[2] liksom "manufaktur" som kommer av latinets ord för hantverk.^[3] Ett känt exempel är att Chalmers tekniska högskola under 1800-talet bar namnet "slöjdinstitut". Dagens fabriker har vuxit fram ur det småskaliga hantverket. Pådrivande faktorer för storskaligheten har varit svårtillgängliga råvaruresurser som gruvor och tillgången på mekanisk kraft genom vattenhjul, väderkvarnar och ångmaskiner. När det blev aktuellt att skilja mellan storskalig industri och småskaligt hantverk, infördes beteckningen hemslöjd eller husflit för det senare.

Under medeltiden ökades takten radikalt för nya uppfinningar, innovationer i sättet att hantera traditionella produktionsmedel och ekonomisk tillväxt. Papperstillverkning, en kinesisk teknologi från 200-talet, fördes till Mellanöstern när en grupp kinesiska papperstillverkare tillfångatogs på 700-talet.^[4] Pappersteknologin spreds till Europa genom umayyadernas erövring av Hispania.^[5] Ett pappersbruk etablerades på Sicilien på 1100-talet. I Europa erhölls fibern för tillverkning av pappersmassa från linne- och bomullstrasor. Lynn Townsend White Jr. hedrade spinnrocken med att öka utbudet av trasor, vilket ledde till billigt papper, vilket var en faktor i utvecklingen av tryckerier.^[6]

Den industriella revolutionen kallas de omfattande sociala, ekonomiska och teknologiska förändringar som tog sin början i Storbritannien i mitten av 1700-talet. Ironbridge i Shropshire, vid gränsen mellan England och Wales är den plats man brukar hänvisa till som den Industriella revolutionens vagga. Det är ett världsarv.^[7]

Den industriella revolutionens framsteg fick allt större betydelse när ångdrivna fartyg^[8] och järnvägar blev vanligare.^[9] Under 1800-talet spreds omvälvningen till Västeuropa, Nordamerika och Japan och senare till resten av världen.^[10] Konsekvensen blev omfattande förflyttningar av befolkningen, från landsbygden till städernas industrisamhällen som byggdes upp^[11] (se urbanisering).^[12]

Andra industriella revolutionen kallas ibland tiden 1871-1914, som bland annat präglades av utbredningen av elektricitet och förbränningsmotorer. Åren som valts att använda för denna tid är den mellan fransk-tyska kriget 1871 och första världskriget, som bröt ut 1914 och slutade 1918.^[13]

Det finns många sätt att klassificera industrier. Vanligen avses, som ovan, tillverkningsindustri, där råvaror förädlas till produkter,^[14] till skillnad från tjänsteproduktion.

Tung industri är ett begrepp med olika betydelser; rent allmänt syftar det på industri med tunga insatsvaror och produkter; särskilt metallvaror.^[15] Basindustri är ett snarlikt begrepp.

I processindustri tillverkas produkter, halvfabrikat och material genom fysikaliska och kemiska processer. Dit räknas bland annat stålindustri, pappersindustri och kemisk industri, livsmedelsindustri, sågverk.^[16]

I verkstadsindustri sammansätts maskiner och andra produkter som genom montering.^[17]

Tillverkningsindustrin har utmaningar beträffande hälsa och säkerhet. I USA är National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH) som en prioriterad industrisektor inom National Occupational Research Agenda (NORA) för att identifiera risker och tillhandahålla strategier för arbetsmiljöfrågor.^[18][19]

I Sverige är Arbetsmiljöverket tillsynsmyndighet för arbetsmiljön.^[20]

Tillverkningssektorn har förändrats. Detta har medfört nya möjligheter och svårigheter för industrin. Alla stora industriländer i världen har fördelar och nackdelar när det gäller deras kapacitet för global tillverkning. Industri kommer att förbli den största skillnaden när stora industriländer utvärderas betraäffande konkurrenskraft. En studie om framtida global konkurrenskraft, av Deloitte Global och US Committee on Competitiveness, förutspådde att USA skulle komma att ersätta Kina som den mest konkurrenskraftiga industrinationen i världen 2020. 2016 års globala tillverkningskonkurrensindex förutspådde att de största industrinationerna i världen skulle komma att förbli stabil fram till 2020, med viss handel av rankningar. Deloitte-studien bad globala VD:ar att ranka de främsta industriländerna när det gäller nuvarande och framtida konkurrenskraft. Enligt rapporterna förväntas USA komma på första plats följt av Kina, Tyskland, Japan och Indien.^[22][21]

Detta är de 50 viktigaste 50 länderna efter industriproduktionens totala värd i US-dollar för respektive år enligt Världsbanken.^[23]

Plats	Land eller region	Miljoner $US	År
	Världen	13,739,251	2019
1	Kina	3,853,808	2020
2	USA	2,341,847	2019
3	Japan	1,027,967	2018
4	Tyskland	678,292	2020
5	Sydkorea	406,756	2020
6	Indien	339,983	2020
7	Italien	280,436	2020
8	Frankrike	241,715	2020
9	Storbritannien	227,144	2020
10	Indonesien	210,396	2020
11	Ryssland	196,649	2020
12	Mexiko	185,080	2020
13	Kanada	159,724	2017
14	Irland	153,311	2020
15	Spanien	143,052	2020
16	Brasilien	141,149	2020
17	Turkiet	135,596	2020
18	Schweiz	133,766	2020
19	Thailand	126,596	2020
20	Nederländerna	99,940	2020
21	Polen	99,146	2019
22	Saudiarabien	90,774	2020
23	Australien	76,123	2020
24	Malaysia	75,101	2020
25	Singapore	69,820	2020
26	Österrike	67,881	2020
27	Sverige	67,146	2020
28	Filippinerna	63,883	2020
29	Belgien	63,226	2020
30	Egypten	58,790	2020
31	Venezuela	58,237	2014
32	Bangladesh	57,283	2019
33	Nigeria	54,760	2020
34	Tjeckien	53,189	2020
35	Argentina	53,094	2020
36	Puerto Rico	49,757	2020
37	Danmark	47,762	2020
38	Vietnam	45,273	2020
39	Israel	42,906	2019
40	Algeriet	40,796	2019
41	Rumänien	38,404	2020
42	Iran	38,174	2019
43	Finland	37,520	2020
44	Förenade arabemiraten	36,727	2019
45	Sydafrika	34,804	2020
46	Pakistan	30,452	2020
47	Colombia	29,894	2020
48	Peru	29,701	2019
49	Ungern	27,956	2020
50	Portugal	27,408	2020

• Industriella varningsskyltar

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Manufacturing, 23 november 2021.

• Sveriges industriproduktion 1800-2000 - Portalen för historisk statistik